miun.sePublikasjoner
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Changes in hope and health-related quality of life in couples following acute myocardial infarction: A quantitative longitudinal study
Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
Department of Public Health Sciences, Karolinska Institutet.
Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Avdelningen för omvårdnad.
2013 (engelsk)Inngår i: Scandinavian Journal of Caring Sciences, ISSN 0283-9318, E-ISSN 1471-6712, Vol. 27, nr 2, s. 295-302Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Background:  Acute myocardial infarction (AMI) is a life-changing event that affects both the patient and the family and can have an influence on hope as well as HRQoL during the recovery period.

Aims:  To compare self-rated scores of hope and health-related quality of life (HRQoL) 1, 7, 13 and 25 months, after an AMI with regard to (i) differences across time, and (ii) differences between patients and their partners.

Design:  Explorative and longitudinal study.

Methods:  In this nonrandomized study, Short Form 36 Health Questionnaire (SF-36) and Herth Hope Index-Swedish (HHI-S) questionnaires were completed by thirteen post-AMI patients and their partners. Data were collected on four occasions.

Results:  In general, hope as well as HRQoL scores increased over time. A 2 (groups) × 4 (times) anova for mixed design showed significant changes in mental as well as in physical health over time but no significant effect of group on mental or physical health. Calculation of the minimum detectable change (MDC-index) for HHI-S and SF-36 revealed that scores between data collection points were not stable.

Conclusion:  Our results show that although hope and HRQoL scores increased, only a few of the changes were statistically significant. Neither HHI-S nor SF-36 seems to measure stable states. Changes in hope and HRQoL levels may be due to participants striving to adapt to the current situation.

Relevance to clinical practice:  These results can be used in the training of nursing staff to enhance their understanding of the significance of a family-centred approach after an AMI.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2013. Vol. 27, nr 2, s. 295-302
Emneord [en]
Acute myocardial infarction, Health Related Quality of Life, Hope, Minimum Detectable Change, Nursing
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:miun:diva-12057DOI: 10.1111/j.1471-6712.2012.01032.xISI: 000318815700012Scopus ID: 2-s2.0-84877831127OAI: oai:DiVA.org:miun-12057DiVA, id: diva2:354019
Tilgjengelig fra: 2010-09-29 Laget: 2010-09-29 Sist oppdatert: 2017-12-12bibliografisk kontrollert
Inngår i avhandling
1. Recovery from an Acute Myocardial Infarction: A Longitudinal Study of Couples
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Recovery from an Acute Myocardial Infarction: A Longitudinal Study of Couples
2010 (engelsk)Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

The overall aim of this thesis was to investigate recovery in the relationshipbetween couples following an acute myocardial infarction [AMI]. An additionalaim was to compare differences over time regarding hope and health‐relatedquality of life [HRQoL] for both patient and partner. The thesis is based on fourempirical studies (I‐IV), and has a longitudinal design employing both qualitativeand quantitative methods. A purposive sample was recruited comprising 15couples in which one partner had been diagnosed with an AMI. Study I wascarried out as individual tape‐recorded interviews aimed at describing thepatient´s and their partner´s experiences after hospital discharge. Study II alsoused individual tape‐recorded interviews, this time with the aim of describing andinterpreting the couple´s thoughts and expectations about their future life after thepatients’ discharge. Study III used the HHI‐S and SF‐36 measures to comparechanges over time in self‐rated hope and health‐related quality of life, anddifferences between patients’ ratings and their partner´s. Study IV used repeatedindividual tape‐recorded interviews with the aim of interpreting the couples´narratives about their relationship and daily life. The data were analysed andinterpreted using a number of qualitative content analysis methods (I, II, IV) anddescriptive and comparative statistics (III).Overall, the couples´ recovery from an AMI in the two years after an AMI consisted of a striving to reach some kind of balance and stability in their currentlife situation. The period after discharge from the hospital involved understandingthe importance of the home as a place in which one feels at home and which bringsa feeling of safety, experiencing the phenomenon of security and being at homewithin oneself, and seeking normalisation in returning to an ordinary life (I). Thecouples´ thoughts about their future lives were either optimistic, taking an activeapproach, or pessimistic, taking a wait‐and‐see approach. The couples could bedivided into four positions in terms of their visions of the future: life companions,who were in concordance regarding their future; tightrope walkers, who had incommon a need to reprioritise what they considered important in their future;pathfinders, who had in common an undefined vision of their future and observers, who saw their future including both physical as well as sociallimitations (II). Self‐rated hope and HRQoL both improved over time, but few ofthese improvements were statistically significant, and I found no statistically groupeffects. Estimation of the MDC index revealed that neither HHI‐S nor SF‐36measures stable traits (III). Finally, the repeated interviews revealed how thecouples viewed their daily life, mutual relationships and roles in their relationshipVIIover time. There was an abundant variation in a number of the couples´ storiesabout their relationship and daily life during the recovery period (IV).In conclusion, it is clear that what happen to one party in a relationship influencesthe other party. The couples in the studies showed improvements in both hope andhealth‐related quality of life over time. The HHI‐S and SF‐36 measures seemed tobe sensitive to and affected by the current situation. Going through an AMI is alife‐changing event that makes it necessary for the couple to make adjustments andadapt to their new situation. Different couples have different approaches tohandling this situation; no two couples are the same, and every couple willperceive and deal with the AMI differently. An AMI starts a process of transition,and over time a couple affected by AMI will undergo external as well as internal changes.

Abstract [sv]

Avhandlingens övergripande syfte var att undersöka återhämtning i parrelation efter hjärtinfarkt. Ett ytterligare syfte var att jämföra skillnader avseende hopp och hälsorelaterad livskvalitet över tid men också emellan patienter och deras partners.Avhandlingen baseras på fyra delstudier (I‐IV), och har en longitudinal designmed både kvalitativa och kvantitativa metoder. Ett ändamålsenligt urval av 15 par rekryterades där en i parrelationen diagnostiserats med akut hjärtinfarkt. DelstudieI genomfördes med individuella bandinspelade intervjuer med syfte att beskrivapatienter och deras partners erfarenheter efter utskrivning från sjukhus eftergenomgången hjärtinfarkt. Delstudie II använde också individuella bandinspelade intervjuer, den här gången med syfte att beskriva och tolka parens tankar ochförväntningar kring deras framtid efter att patienten skrivits ut från sjukhus.Delstudie III använde instrumenten HHI‐S och SF‐36 för att jämföra skillnader av självskattat hopp och hälsorelaterad livskvalitet över tid och emellan patienter och deras partners. Delstudie IV använde upprepade bandinspelade intervjuer medsyfte att tolka parens berättelser kring deras relation och det dagliga livet. Data haranalyserats och tolkats med kvalitativ innehållsanalys på olika sätt (I,II,IV) ochmed såväl deskriptiv som jämförande statistik (III).Avhandlingen visar att parens återhämtning efter hjärtinfarkt under en period avtvå år omfattar en strävan efter att uppnå någon form av balans och stabilitet i denrådande livssituationen. Perioden efter utskrivning från sjukhus innebar enförståelse för hur viktigt hemmet är som plats för att känna sig hemma eller för att skapa en känsla av trygghet samt erfarenheter av fenomenet trygghet och attkänna sig hemma i sig själv. Slutligen sökte paren efter normalisering för att återkomma till det vanliga livet (I). Parens tankar kring deras framtid var antingenoptimistisk, en aktiv inställning, eller pessimistisk, en vänta ‐ och ‐ se inställning.Paren kunde också grupperas i fyra positioner som beskrev deras visioner omframtiden. De som kallades livskamrater syntes vara i samklang vad gällde återhämtning, balanskonstnärerna hade gemensamt ett behov av att omprioriter a vad som var viktigt för framtiden, de som var gemensamt för de som kallades stigfinnare var deras odefinierade/oklara bild av framtiden och slutligenobservatörerna såg sin framtid omfatta såväl fysiska som sociala begränsningar(II). Både självrapporterat hopp och hälsorelaterad livskvalitet förbättrades övertid, men få av dem var statistiskt signifikanta och inga statistiska gruppeffekterhittades. Beräkning av MDC index visade att varken HHI‐S eller SF‐36 mäterstabila dimensioner (III). Slutligen visade de upprepade intervjuerna hur paren sågpå dagligt liv, den inbördes relationen och roller i relationen över tid. Det fanns enIXrikedom av variationer i parens berättelser om deras relation och det dagliga livetunder återhämtningsprocessen (IV).Till sist framträder det klart att det som händer den ene i relationen fårkonsekvenser för den andre. Paren i studierna visade på att det skeddeförbättringar vad gäller både hopp och hälsorelaterad livskvalitet över tid. BådeHHI‐S och SF‐36 är instrument som synes vara känsliga för och påverkade av denrådande situationen. Att gå igenom en hjärtinfarkt är en livsavgörande händelsesom fodrar att paren ställer in sig på och gör anpassningar till en ny situation.Paren har dock olika sätt att handskas med den nya situationen och det finns intetvå par som är lika, och inte heller uppfattar och hanterar de hjärtinfarkten i vardagen och i relationen på samma sätt. En hjärtinfarkt startar en transitionsprocess och över tid genomgår paren såväl yttre som inre förändringar.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Östersund: Mid Sweden Univ, 2010. s. 82
Serie
Mid Sweden University doctoral thesis, ISSN 1652-893X ; 95
Emneord
acute myocardial infarction, adaptation, adjustment, balance, couples, family, normalisation, stability, system theory, transition
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:miun:diva-12120 (URN)978-91-86073-96-1 (ISBN)
Disputas
2010-11-19, F 234, Campus Östersund, Östersund, 16:01 (svensk)
Opponent
Veileder
Tilgjengelig fra: 2010-10-15 Laget: 2010-10-13 Sist oppdatert: 2010-10-18bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Andre lenker

Forlagets fulltekstScopus

Personposter BETA

Eriksson, MonicaAsplund, KennethSvedlund, Marianne

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Eriksson, MonicaAsplund, KennethSvedlund, Marianne
Av organisasjonen
I samme tidsskrift
Scandinavian Journal of Caring Sciences

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
urn-nbn

Altmetric

doi
urn-nbn
Totalt: 325 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf