Mid Sweden University

miun.sePublikasjoner
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Att veta sin plats: Intersektionella perspektiv på klass och mobilitet i Sverige
Mittuniversitetet, Fakulteten för humanvetenskap, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap.ORCID-id: 0009-0008-4115-4571
2022 (svensk)Inngår i: Att forma en hoppfull framtid i osäkra tider: Genusforskningens utmaningar och möjligheter / [ed] Ämnesgruppen för genusvetenskap, 2022, s. 32-32Konferansepaper, Oral presentation with published abstract (Fagfellevurdert)
Abstract [sv]

I dagens Sverige har den sociala praktik som ofta identifieras med termen ”klassresa” allt mer kommit att ses som ett samhällsideal och intresset för den uppåtgående klassmobiliteten sträcker sig över det politiska spektrumet (Sohl & Molina2012). Trots att ”klassresan” hyllas pekar flertalet studier på den ökade ojämlikheten i Sverige (Se ex. Therborn 2018; Ålund, Schierup & Neergaard 2017), med bland annat en ökad utbildnings- och boendesegregation, samt en allt mer prekär arbetsmarknad (Amin, Lindberg & Dahlstedt 2002; Bunar & Sernhede 2013; Dahlstedt 2007; Ålund, Schierup & Neergaard2017). Den grupp som i denna kontext beskrivs ha dragit nitlotten på skol-, bostads- och arbetsmarknaden är den rasifierade arbetarklassen som är koncentrerade till platser som i det allmänna beskrivs som ”förorten”. Uppåtgående klassmobilitet är ett välstuderat ämne inom sociologin. Ändå är det få studier som har undersökt ”klassresans” spatiala och rumsliga dimensioner, samt vilken betydelse plats och geografiska förflyttningar har i relation till klass (identiteter och -positioner) och klassmobilitet. Desto färre studier har undersökt detta med utgångspunkt i en intersektionell maktanalys (För undantag se bl.a. Sohl 2011; Bettie 2002). Detta trots att plats är en betydelsebärande arena för sociala processer och för hur identiteter och kategorier så som klass, kön och ”ras” formas och erfars (Bettie 2014; Bunar & Sernhede 2013; Lundström 2007).En rad studier har behandlat både hur tidigare nämnd ojämlikhet (re)produceras och hur den erfars av den rasifierade arbetarklassen som växer upp i ”förorten” i Sverige (Allelin 2015; Bunar & Sernhede 2013; Hammarén 2008; Ålund 1997), men vi saknar kunskap om hur erfarenheterna ser ut hos de som tillhör denna grupp och som trots allt är uppåtgående klassmobila. Mot bakgrund av detta så är syftet med denna studie att, med utgångspunkt i ”förortsbors” levda erfarenheter, diskutera hur inkluderandet av plats i intersektionella studier av klassmobilitet kan väcka nya frågor och bredda vår förståelse av klass och klassmobilitet.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2022. s. 32-32
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:miun:diva-51141OAI: oai:DiVA.org:miun-51141DiVA, id: diva2:1852183
Konferanse
G22, Karlstads universitet, 26-28 oktober, 2022
Tilgjengelig fra: 2024-04-17 Laget: 2024-04-17 Sist oppdatert: 2024-11-11bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Andre lenker

Book of abstracts

Person

Mosalli, Shifte

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Mosalli, Shifte
Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 32 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf