Mid Sweden University

Artikeln handlar om en tidig (1951) undersökning om hur föräldrar och barn uppfattade och tänkte kring uppfostran. Författarna, Eskil Björklund och Joachim Israel, hämtade metoden från den sociologiska undersökning om de psykologiska rötterna till auktoritära attityder som utvecklats av en forskargrupp i Los Angeles under den senare delen av 1940-talet (Theodor W. Adorno, Else Frenkel-Brunswik, David J Levinson och Nevitt R Sanford), men använde också idéer om barnuppfostran som Israel tillsammans med sin hustru Miriam Valentin-Israel formulerat 1946 i boken "Det finns inga elaka barn!". Resultaten visade att det fanns betydande skillnader i uppfostran, och att den auktoritära uppfostringsstilen tenderade att föras vidare mellan generationerna.

The Authoritarian Personality förknippas i första hand med Theodor W. Adorno, den kanske främste av förgrundsgestalterna inom den kritiska teorin. Men de metoder som användes i studien hade i hög grad redan utarbetats av tre psykologer: österrikiskan Else Frenkel-Brunswik, liksom Adorno en flykting undan nazismen, och de båda amerikanerna Daniel J. Levinson och R. Nevitt Sanford. Tillsammans utgjorde de forskargruppen Berkeley Public Opinion Study Group. I sin artikel tecknar Mats Deland ett porträtt av Else Frenkel-Brunswik, av hennes vetenskapliga bana, arbete och bidrag till The Authoritarian Personality, som också fungerar som en introduktion till det av henne skrivna kapitlet ur boken som utgör nästkommande artikel i det här tidskriftsnumret. Utanför Berkeleygruppens arbete är Frenkel-Brunswik också känd för sin egen forskning om hur barn genom uppfostran kan förvärva auktoritära attityder och om hur psykoanalysen kan operationaliseras till en empiriskt testbar vetenskap. Hon hade kontakter med skandinaviska forskare och inspirerade bland annat filosofen Harald Ofstad och sociologen Joachim Israel i början av deras forskarkarriärer. Med undantag av samarbetet med Adorno, Levinson och Sanford motarbetades Frenkel-Brunswik både som judinna och kvinna och en betydande forskargärning avbröts i förtid genom självmord 1958, vid 50 års ålder.

This is an introductory text, in Swedish, to the work of social psychologist Else Frenkel-Brunswik, one of the authors of the famous study The Authoritarian Personality. It follows her from the beginnings at the Bühler-led department of psychology in Vienna, through her forced migration to the US and the Unversity in Los Angeles in 1935 (and marriage with Egon Brunswik), the collaboration with among other Adorno, the influence on Scandinavian social psychology in the early 1950s and to her early demise in 1958.

Hier ist eine kurze Einführung, in Schwedisch, zum Leben und Werke von Else Frenkel-Brunswik, eine von die Authorinnen von The Authoritarian Personality (1950) 

Det här specialnumret, den fjärde volymen i serien Det vita fältet som samlar svensk och internationell forskning om högerextremism, utgår ifrån den berömda boken The Authoritarian Personality från 1950 av Theodor W. Adorno, Else Frenkel-Brunswik, Daniel J. Levinson och R. Nevitt Sanford. I en tid när högerpopulism och högerextremism åter växer sig starka på båda sidor av Atlanten har den bokens huvudfråga om vad som gör människor mottagliga för fascistisk propaganda fått en ny och skrämmande aktualitet. Numret innehåller förutom översatta kapitel av Adorno och Frenkel-Brunswik också flera omfattande kommenterande artiklar av Anders Ramsay, Mats Deland, Paul Fuehrer och Erik Hansson om bakgrunds- och tillkomsthistorien för boken tillsammans med analyser av vad den verkligen försöker säga oss samt dess inflytande på senare forskning.

I kapitel XIII i The Authoritarian Personality utvärderar Else Frenkel-Brunswik de intervjuer som genomförts av projektets forskarassistenter. Medan Adornos typologisering i kapitel XIX, som också ingår i det här tidskriftsnumret, omfattar en uppsättning psykiska syndrom (eller karaktärer) strävar Frenkel-Brunswik här snarare efter att förstå de övergripande skillnaderna mellan de mest och de minst fördomsfulla: hur de orienterar sig i både intima relationer och generellt i samhället och i deras förmåga att uthärda och hantera mångtydiga situationer. I freudiansk tradition diskuterar hon utförligt hur relationer till föräldrarna i den tidiga barndomen påverkar senare förhållningssätt, liksom förmågan till kreativt och självständigt tänkande. I detta använder hon också resultat från sin egen forskning om hur barns attityder formas i tidig ålder. Texten visar också Frenkel-Brunswiks metodologiska noggrannhet, som härrör från hennes skolning i närheten av Wienkretsens logiska positivister.

Publiceringshistorik: Översättning av tredje avsnittet (C) i kapitel XIII, ”Comprehensive scores and summary of interview results”, i Theodor W. Adorno, Else Frenkel-Brunswik, Daniel J. Levinson & R. Nevitt Sanford, The Authoritarian Personality (Harper & Brothers 1950). Publicerad med tillstånd från rättighetsinnehavaren American Jewish Committee, https://www.ajc.org/.

Kapitel XIX är ett av de avslutande kapitlen i The Authoritarian Personality. Här summerar Theodor W. Adorno de resultat som framkommit vid analysen av intervjuerna med de personer som fått högst respektive lägst poäng på den så kallade F-skalan och alltså uppvisar mest eller minst av de fördomar och auktoritära attityder som skalan mäter. De två grupperna av high scorers och low scorers grupperar Adorno sedan ytterligare i en typologi med ett större antal undergrupper. Grupperna definieras som psykologiska syndrom enligt den av freudiansk psykoanalys inspirerade teori som vägleder hela undersökningen. Gruppen med högst poäng delas upp i ytligt förbittrade, konventionella, auktoritära, rebeller eller psykopater, excentriker och manipulativa. Gruppen med lägst poäng delas upp i rigida, protesterande, impulsiva, lättsamma och genuina liberaler. Kapitlet inleds med en kritisk diskussion av typologibegreppet så som det användes vid tiden för studien i konventionell – och i nazistisk – psykologi, där Adorno redogör för sitt eget angreppssätt.

Publiceringshistorik: Översättning av kapitel XIX, ”Types and syndromes”, i Theodor W. Adorno, Else Frenkel-Brunswik, Daniel J. Levinson & R. Nevitt Sanford, The Authoritarian Personality (Harper & Brothers 1950). Publicerad med tillstånd från rättighetsinnehavaren American Jewish Committee, https://www.ajc.org/.

Mats Delands artikel handlar om hur den freudomarxistiska traditionen uppkom när en ny, ung generation psykoanalytiker, många av dem kvinnor, många med dyrköpta erfarenheter från första världskrigets krigssjukvård, mötte den psykiska misären bland de fattiga i Berlin och Wien i de gratiskliniker som på Sigmund Freuds eget initiativ öppnades i början av 1920-talet. Analytiker som Otto Fenichel, Karen Horney, Melanie Klein, Ernst Simmel och inte minst Wilhelm Reich och Erich Fromm gick i spetsen för en snabb teoretisk utveckling av psykoanalysen, inte sällan i direkt motsättning till Freuds anvisningar. Gruppen blev politiskt radikal och upprättade kontakter och samarbeten med arbetarrörelsens organisationer. Deland visar hur det i sin tur ledde till nya konflikter i samband med att kritiken mot psykoanalysen ökade i Sovjetunionen och spreds vidare till den kommunistiska rörelsen. Desto mer fruktbart blev samarbetet med Max Horkheimers Institut für Sozialforschung i Frankfurt. Freudomarxisterna tvingades lämna Tyskland och Österrike på flykt undan nazism och fascism i början av 1930-talet och i exil utvecklades traditionen vidare i andra riktningar. Men arvet levde vidare inom ramen för Frankfurtskolans kritiska teori, vilket inte minst studien The Authoritarian Personality vittnar om.

This is an article that argues that the development of free clinics within the Freudian movement was a necessary condition for the later development of critical theory and particularly the study of the authoritarian personality.

Diese text thematisiert die Entwicklung von die Freie Behandlungsklinike in die Freudianische Bewegung und wie sie die Entwicklung von Kritische Theorie beinflusste.

Ganska snart efter att The Authoritarian Personality publicerades 1950 blandades positiva recensioner med rasande angrepp, inte minst kopplade till kalla krigets antikommunistiska stämningar i USA. En del av kritiken handlade emellertid också om viktiga och komplexa metodologiska spörsmål. På lång sikt visade det sig att den sammansatta metod, med attitydundersökningar, intervjuer och psykologiska tester, som användes i The Authoritarian Personality inte fick många efterföljare, medan bokens så kallade F-skala kom att användas i ett mycket stort antal studier i olika ämnen så att den fortfarande, i utvecklade former, i högsta grad är ett levande verktyg. Mats Delands och Paul Fuehrers artikel följer den metodologiska utvecklingen med utgångspunkt i ett möte mellan Paul Lazarsfeld och Theodor W. Adorno i slutet av 1930-talet, när de teoretiska meningsskiljaktigheterna mellan den positivism och kritiska teori som tillsammans låg till grund för The Authoritarian Personality först gjordes tydliga, fram till 2000-talets moderna attitydundersökningar i Leipzig och Bielefeld.

This is an article that discusses the theroretical choices that were made in the famous study The Authoritarian Personality (Adorno et al 1950), as well as critique and praise and subsequent theoretical development.

Under andra världskriget var Arbetaren en av få fria, antinazistiska pressröster. Det här kapitlet handlar om några av tidningens viktigaste avslöjanden under kriget - om hemligt stöd till den tyska armén, om nazister i poliskåren, om landsförrädiska flygofficerare och mycket mer.

This is an article about how the neo-liberalization of urban space has created a cityscape characterized by extreme segregation, gentrification and social inequality, in a very short period of time. It also traces how from the early Twentieth century an attempt was made to create a cityscape characterized by social integration and limitation of the power of market forces through the use of site leasehold rights (tomträtt/Erbbaurecht) and a large amount of municipal leaseholding. It follows this policy from 1904 to our days, and shows that the leasehold rights now have been integrated into the neo-liberal policy.

Review (in Swedish and in English) of Lars Westerlund's The Finnish SS-Volunteers and Atrocities against Jews, Civilians and Prisoners of War in Ukraine and the Caucasus Region 1941–1943: An Archival Study (Helsinki, National Archives of Finland, 2019)