Mid Sweden University

Projektet har undersökt demokratiska innovationer på kommunal nivå, med fokus på nya sätt att organisera, utveckla och förankra den lokala politiken. Undersökningen har riktats mot två fall, kommunerna Timrå respektive Örnsköldsvik som under tidsperioden arbetat med deliberativa processer för att stärka den lokala demokratin. Projektet har drivits av kommunerna i fråga i samverkan med den statsvetenskapliga miljön vid Mittuniversitetet.

Timrå kommun genomförde 2019 en reform av hela kommunens styr- och ledningssystem, med mål att komma bort från en allt för detaljerad ekonomistyrning och för istället etablera en verksamhetsstyrning med mål att skapa större värde för medborgare, företag och besökare. Föreliggande projektet har följt, analyserat och utvärderat detta arbetssätt. Örnsköldsviks kommun genomförde under 2021-2022 ett pilotprojekt med ett nytt sätt att engagera medborgarna mer direkt, det så kallade Tillsammanskontraktet, inom ramen för SKR-nätverket Utveckla lokala Samhällskontrakt. I projektet har denna process följts och analyserats.

Den ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 har lyft upp utrikes- och säkerhetspolitik som ännu viktigare politiska frågor än tidigare. Den har även bidragittill att aktualisera frågor kring Sveriges relation till övriga Europa generellt och tillden Europeiska unionen (EU) specifikt. Sverige har varit medlem i EU i nästan tredecennier och under denna tidsperiod har opinionen gått från att vara högst deladifråga om EU-medlemskapet till att under senare år kunna beskrivas som mer EUpositiv. Syftet med detta kapitel är att undersöka om – och i så fall hur – den svenskaEU-opinionen har påverkats av kriget i Ukraina. I kapitlet analyserar vi förändringeni EU-opinionen baserat på data från de nationella SOM-undersökningarna 2021och 2022, det vill säga tiden innan och efter den ryska invasionen. Därtill kommervi även se närmare på åsiktsförändringar inom olika grupper, samt placera in densvenska EU-opinionen i en europeisk kontext och se hur förändringen i Sverige skiljersig från övriga medlemsländer.

Despite the continued electoral progress of the radical right, there are reasons to believe that its full electoral potential has yet to be revealed. Previous research suggests that it suffers from a stigmatisation effect and that many voters will find its proposals less compelling compared to if they were presented by a mainstream party even for policy issues they agree upon. This study employs a unique survey design, with two experiments conducted seven years apart, on a panel of Swedish voters. The aim is to evaluate whether proposals are assessed differently dependent on who the sender is and whether the effect diminishes as the cordon sanitaire of the party weakens. The results show that proposals are less liked if the sender is the radical right. This effect persists even after a weakening of the ostracisation of the radical right as well as for different types of political issues.

Identifying a crisis for representative democracy in Western European party systems, this essential book studies the widening gap between political parties’ ideological economic Left–Right rhetoric. Combining in-depth theoretical analysis with empirical research, it addresses whether political party ideologies are converging or diverging, and whether these changes are initiated by the parties themselves, aligned with voter demand, or forced by economic globalization.

Social democratic parties are crumbling at the polls. Surprisingly, however, the causes of this demise remain largely unexplored. This article contributes to filling this gap in the research by studying the long-term impact of welfare state generosity on the vote share of social democratic parties in 16 Western European democracies. If the welfare state indeed was a key factor behind social democratic growth in the past, we ask whether the recent plight of these parties is down to a reversal of their previously dominant success factor? The article makes three principal findings. First, we show that social democratic parties primarily benefited electorally from expansive reforms at lower levels of welfare state generosity. Second, we find that this dynamic of diminishing returns also helps explain the demise of the Social Democratic party family in the whole of Western Europe. Lastly, our results reveal that programmatic turns to the right predict electoral losses in the least generous welfare states, whereas such shifts either pass unnoticed or predict vote gains in the most generous ones. We conclude by arguing that the structure of welfare state institutions is one important explanation for variations in the demise of the once powerful Social Democratic party family.

New political parties are an important source of change in the party systems of modern democracies, but these parties often struggle to gain and retain parliamentary representation. This article addresses the question of which of the parties that were successful in European Parliament elections also enter national parliaments, and why. FsQCA analysis show that a combination of experienced leadership, membership in a European Parliament political group and an electoral system without high barriers for new entrants explains most cases of parties that are successful in entering the parliament at the national level. It does not, however, explain why others are not successful, indicating that the causation is asymmetrical.