Mid Sweden University

A newly developed and tested survey instrument assessed the impact of individual beliefs, norms, and attitudes on the adoption of circular practices in the building industry, with a focus on reuse behaviors in renovation and construction. The findings indicate that while attitudes indirectly influence organizational intentions, norms, and perceived behavioral control directly relate to reuse intentions. These results highlight the critical role of psychological factors in promoting sustainable practices within the industry, emphasizing the need for further exploration of how these elements interact to advance environmental responsibility.

The facilitation of transforming into a better world will have to be ecosystemic, taking into account complex living ecosystems of people, processes, technology, places, and relationships. The transformation will also have to include an important shift in mindset from just being sustainable, reducing negative impacts, to becoming regenerative in terms of creating life-affirming outcomes across the ecosystems. In contributing to that, this paper explores the potential role and function of using teams of ecosystemic enablers for regenerative ecosystem facilitation. Insights are shared from teams and interventions in two ecosystems in Sweden aiming to increase ecosystemic learning, improvement, and regenerative development. 

The purpose of this study is to explore how quality tools can be applied to develop sustainable education among higher education students, with a particular focus the analysis and understanding the challenges associated with the Sustainable Development Goals (SDGs). Design/Methodology/Approach: In a master's course in an Engineering School, focusing on quality tools, the SDGs were introduced as a subject of study for students to apply the aforementioned tools. Later, students’ assignments were analyzed employing a mixed-methods approach to understand the impact of integrating SDGs into the curriculum. Findings: The assessment of the conducted exercise was well-received by students, demonstrating proficient use of the assigned tool. It has been proven that the introduction of basic quality tools to analyze problems related to the SDGs is effective, demonstrating that their use extends beyond the analysis of quality-related issues. The gender analysis reveals differing perspectives on sustainable development among male and female students, providing valuable insights for inclusive educational interventions. Moreover, preliminary results show variations in students' preferences for specific SDGs, indicating potential areas for targeted educational campaigns and interventions. Research Limitations/Implications: The study's scope may be limited by sample size or specific institutional contexts. However, these findings contribute to sustainable development education by demonstrating the efficacy of quality tools in the integration of the SDGs, identifying gender-based differences in engagement, and highlighting variations in SDG popularity among higher education students. These insights are crucial for educators, curriculum developers and policy makers seeking to develop informed and committed individuals for the SDGs. 

The transformation towards increasing circularity in the building industry is slow. This qualitative study takes a holistic approach and gathers stakeholders and actors from one local building value chain to explore attitudes and intentions toward reuse. Using dialogic focus groups, enabling and hindering factors for reuse are studied by unlocking insights through listening to stories based on participants' own experiences with reuse and recycling of materials in building projects. Although the overall attitude towards reuse is positive in the studied group, several hindering attitudes are revealed through their stories and statements.

Quality Management (QM) is currently facing a new landscape that makes the traditional emphasis on internal organizational excellence as well as many of the QM leadership control practices, increasingly insufficient. The purpose of this paper is to contribute to revitalizing and updating QM theory and practice for a living world by exploring an ecosystemic and regenerative approach. The paper presents initial results from a study of the phenomena of developing and improving together, across boundaries of organizations and actors, in two complex ecosystems. The results highlight four enablers and six wishes that could inform further exploration and future QM practice.

The purpose of a take-back system is to reduce usage of new natural resources by reusing discarded products. However, value stream actors often damage the discarded products by treating it as waste, and potential reuse value is lost in the value stream bringing discarded products to a reuse facility. The value loss can be reduced through reconfiguring collaboration and alignment of purpose between value stream actors. The study explores multiple product take-back value streams and identify alignment in collaboration as an enabler of low product damage and high value creation which are central to operationalization of circular economy.

The purpose of this paper is to explore how preventative activities in public services are practiced, and to identify factors that enable preventative activities within organizations. The case studied, Skolfam, was chosen since it had been shown to facilitate significant change from previously mainly reactive behavior towards a clearly preventive way of working. Skolfam is a work model, used in many Swedish municipalities, for multidisciplinary teams of social workers, school teachers, psychologists, the child, and the foster-care family, that are all committed to support the schooling of the children. The study identified enabling factors related to management, collaboration, follow-up of the child’s school development, and the Skolfam model itself. Furthermore, the study also revealed that persistence is required to gain political support. Additionally, a mindset change was found among stakeholders at a system level that enabled a shift from reaction to prevention. Working towards a common goal, focused on the customer and in multidisciplinary teams were identified as major strengths to that enable prevention. Using an accepted and well documented model that provided structure and focused on the needs of the children in foster care was fundamental. This study contributes findings from a successful preventative public service activity using the Skolfam model. 

I denna förstudie har ett framgångsrikt samverkansprojekt med tydligt fokus på förebyggande insatser för att stödja barn i familjehem studerats för att förstå och ge förslag på generiska framgångsfaktorer som kan hjälpa kommunala organisationer att hitta arbetssätt som stödjer arbetet med att hitta och implementera framtida förebyggande insatser.  De viktiga framgångsfaktorerna som identifierats är för det första att man utgår från medborgarens behov och utifrån detta samverkar tvärfunktionellt för att möta dessa behov. Att man för det andra har använt sig av en evidensbaserad och beprövad modell, detta har hjälpt enheterna och professionerna att samlas och givit dem möjligheter att samverka kring en gemensam process och ett gemensamt mål. Den sista framgångsfaktorn vi vill lyfta är ett uthålligt engagemang (för att stå emot långa beslutsprocesser i den kommunala verksamheten). Resultatet skapar nytta för medborgarna genom att tydliggöra och föreslå vilka faktorer som är viktiga vid förbyggande arbetssätt. Förstudien ligger till grund för framtida forsknings- och samverkansprojekt.

Syftet med denna rapport är att belysa processen att föra över det internationella Paris-klimatavtalet från 2015 till först nationell nivå och sedan vidare till regional (Jämtlands län) och slutligen till kommunal nivå (Ragunda). Avsikten med rapporten är inte att med precision analysera situationen, utan vår ambition är snarare att lyfta fram olika frågeställningar som kan utgöra en grund för fortsatt reflektion och diskussion. Svårigheterna att möta kraven på kontinuerlig reduktion av klimatrelaterade utsläpp är omfattande och lösningsvägarna ännu delvis okända, vilket i sig gör att man måste uppvisa stor uthållighet med ett mycket långsiktigt arbete.

Vi har inom ramen för Interreg-projekt SMICE[1] deltagit i arbetet med framtagandet av Region Jämtland Härjedalens Energi- och klimatstrategi för 2020-2030, vid lanseringen av densamma samt i närmare dialog med representanter för en av åtta kommuner i regionen, Ragunda kommun. Vad gäller Ragunda kommun kan studien inte påvisa någon förändring i kommunens styrning och påverkan i den ekonomiska styrningen, detta gäller för kommunens budget för 2020 samt det pågående budgetarbetet för 2021. Intentionerna i energi- och klimatstrategin visar sig ännu inte i någon större utsträckning i kommunens verksamhet, trots en vilja bland politiker och tjänstemän att bidra till måluppfyllelse. De förändringar som beslutsfattare önskar ske i vårt samhälle bromsas i den kommunala kontexten av en rad hindrande faktorer. En slutsats från rapporten är att det finns en klar prioriteringsproblematik mellan klimatrelaterade mål och rena välfärdsmål. Det som ytterligare förvärrar denna problematik är att förutsättningar för kollektiva samverkanslösningar i glesbygd är sämre jämfört med förutsättningarna för tätbefolkade områden. En annan slutsats är att det är svårt att svara på frågan vilken insats eller aktivitet som är mest klimatoptimal. Ofta beror svaret på hur frågan ställs. Denna problematik gör att det kan vara svårt att på kommunal nivå ta beslut som faktiskt gynnar klimatet och miljön på både kort och lång sikt.

[1][1] Samskapande Mittnordisk Innovationsarena för Cirkulär Ekonomi (SMICE) är ett Interreg projekt med syfte att hitta sätt att accelerera omställningen i Jämtland-Härjedalen och Tröndelag mot “ett grönt skifte”. Projektet har utforskat samskapande och har med en bred ansats sökt sammankoppla näringsliv, medborgare och aktörer i innovationssystemet för att utveckla aktiviteter som stärker cirkulära ekonomi. Projektettid har pågått perioden 2017–2020.

Det här är en kokbok för förändringsledare. Du kan använda denna bok om du ska leda utvecklingsaktiviteter och letar efter bra och beprövade metoder för att leda grupper och processer. Vi beskriver metoderna som vi har använt inom vårt projekt SMICE, i  vilket sammanhang metoderna använts och när de olika metoderna fungerat bra. Vår förhoppning med att nedteckna dessa metoder är att du ska inspireras och vågar  prova något nytt för att skapa nytta. Vi tror att ett detaljerat sätt att dokumentera metoderna gör dem mer användbara för dig men också för oss själva. Metoderna är graderade efter vilket behov av förkunskap och förberedelser du behöver, från det enklaste, där du kan öppna kokboken och använda metoden på en gång, till metoder som kräver utbildning eller specialistkompetens innan du sätter igång. Boken är indelad i fyra huvuddelar; Starta, Forma, Utveckla och förankra och Bygga vidare. Till dessa delar har vi identifierat metodstöd som kan användas vid en rad olika tillfällen; vid idégenerering, vid idéutveckling, vid affärsutveckling, för att inspirera, för att skapa samsyn och samverkan och för att mobilisera större grupper av människor och organisationer. Något för alla, alltså. Avslutningsvis finner du tips och stöd för att driva dessa utvecklingsprocesser på distans med digitala verktyg i digitala möten. Ska vi sammanfatta någon lärdom av detta arbete så blir det våra nycklar som presenteras på nästa sida. Du kan se dessa nycklar som våra bästa råd för att du ska lyckas med ditt  arbete med att leda processer och att ordna möten. Lycka till!

Metoderna har testats och utvecklats inom SMICE - Samskapande Mittnordisk Innovationsarena för Cirkulär Ekonomi, ett projekt inom Interreg som pågått  2017-2020.