Mid Sweden University

Jan Guillous skildringar av medeltidshjälten Arn i Västergötland och Mikael Niemis färgstarka bok Populärmusik från Vittula har också lett till en ökad turistström till de platser som nämns i de populära böckerna. ETOURs forskare Pia Sillanpää har i en studie tittat närmare på hur boksuccéerna förändrat allmänhetens bild av de aktuella platserna. I undersökningen har cirka 2000 svenskar intervjuats - 1000 personer om respektive plats. Projektet är en fortsättning på Pia Sillanpääs tidigare forskning om hur bilden av en plats uppstår och sedan styr vårt val av resmål. Undersökningen om Västergötland visar att 78 procent av de intervjuade har hört talas om Jan Guillous böcker. En fjärdedel har läst någon av dem. Hypotesen att många förknippar Västergötland med riddaren Arn bekfräftas bara delvis. 1,4 procent av de tillfrågade förknippar Västergötland med Arn/Guillou. Detta kan jämföras med att fem procent svarade Göteborg och 1,2 procent Bert Karlsson. Av de personer som var bosatta utanför Västergötland och gjort en resa till området angav 14 procent att böckerna om Arn hade haft stor inverkan på beslutet att resa till området. På frågan vad de cirka 1000 svenskarna förknippar med Pajala och Tornedalen svarade de allra flesta skidåkning, snö och kyla. Drygt sex procent associerar Pajala med Mikael Niemi och hans bok. Anmärkningsvärt många svar beträffande Pajala-associiationer har att göra med det överskott av ungkarlar som råder i området. Hela 58 procent kände till Niemis bok och 40 procent hade läst boken. Åtta procent av dessa angav av de sannolikt kommer att besöka Pajala närmaste tiden. Tolv procent av samtliga tillfrågade hade tidigare besökt Pajala. Intressant att notera är att hälften av dessa besök hade gjorts under 2003.

This paper summarises the results of my recent PhD thesis The Scandinavian Sporting Tour: A Case Study in Geographical Imagology (2002). It takes its starting point at the assumption that cultural studies are relevant for the understanding of the sense of place of any individual or group of individuals. One of the central concerns of the thesis is to contribute towards an increased understanding of how an interest of a locality is born and how a new destination comes into being. By dint of an analysis of a specific travel phenomenon from the past and its findings, the thesis tries to map out a theoretical skeleton for Geographical Imagology. The case itself involves the travels of British gentlemen to certain parts of Norway and Sweden in the nineteenth and early twentieth centuries for the main purpose of hunting, shooting and fishing. Over time, these sporting travels developed into a phenomenon with its own peculiar characteristics, and, in many parts of the examined area, into a modern tourism industry. The focal travels were scrutinised on a time axis extending over a period of 90 years and were thereafter put into a larger historical, cultural and sociological context. The scrutiny revealed that in order to understand these travels as a phenomenon and an experience, it does not suffice to study British society at large: one needs also to specifically examine the culture of the British sporting community itself. By doing this, it is possible to map out the cultural framework of the focal travellers, a framework within which their images of the surrounding world emerged. Images, in turn, largely seem to govern our choices with respect, for example, to leisure activity and holiday destination. The case, it is here suggested, sheds new light on the intricacy of the image formation process with regard to geographical places. How people experience and use geographical places seems to be socially and temporally bound: the case illustrates how societal events, developments and trends together with concepts such as identity, ideology, values and culture are intertwined in an intricate way. The present paper will exemplify these findings and discuss how the study of cultural frameworks may be used in understanding the tourist and his/her experience of a place.

Artikeln presenterar de resultat som lagts fram i författarens doktorsavhandling The Scandinavian Sporting Tour: A Case Study in Geographical Imagology (2002), samt diskuterar det planerade nästa steget i forskningen. En av avhandlingens huvudmålsättningar är att bidra med ökad förståelse för hur ett intresse för en geografisk plats kan uppstå och, följaktligen, hur ett nytt resmål blir till. I avhandlingen analyseras ett specifikt turistfenomen från historien, och på basen av resultaten i analysen presenteras en teori för geografisk imagologi. Analysen utgår ifrån antagandet att det är våra mentala bilder av omvärlden som i stor utsträckning ligger till grund för våra preferenser och därmed vårt beteende. Med andra ord, när vi fattar beslut ifråga om till exempel fritidssysselsättningar eller resmål är det i mycket hög grad en fråga om image.

From the 1830s onwards, certain aspects of the British sporting tradition became closely associated with the Scandinavian backwoods. During some ninety years until the outbreak of the First World War, parts of Norway and Sweden were the destination for many sporting gentlemen from the British Isles. Over time, these travels developed into a phenomenon with its own peculiar characteristics. The presence of the British visitors influenced the host communities socially, culturally, economically, and in some cases even architecturally. The paper examines this cultural phenomenon and experience from the perspective of the image.

Var och en av oss är någon gång i livet turister. Oberoende om vi någonsin har besökt en viss geografisk plats eller inte, vare sig denna plats är en specifik turistattraktion eller en stad, ett land eller en hel kontinent, har vi en bild av denna i våra medvetanden, och vissa platser tilltalar oss mer än andra. Mer sällan reflekterar vi dock över varför det är så.

Hur uppstår egentligen en bild av geografiska platser i våra medvetanden? Varför utvecklas vissa platser till populära besöksmål, och varför tenderar olika besöksmåls popularitet att förändras över tid? Författaren av denna rapport, Pia Sillanpää, doktor i engelska språket och litteraturen har fascinerats av ett alldeles speciellt resandefenomen från mer än hundra år tillbaka i tiden, med hjälp av vilket hon har försökt hitta svar på dessa frågor. Det handlar om hur Jämtland och Tröndelag blev ett mycket populärt resmål för brittiska fiskare och jägare under perioden 1830-1914.Under sin tid som projektledare inom ETOURs programområde Kultur och kulturmiljöer har hennes forskning utmynnat i en doktorsavhandling med titeln The Scandinavian Sporting Tour: A Case Study in Geographical Imagology. Detta är en populärvetenskaplig sammanfattning av forskningsresultaten.