miun.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Grängsjö, Per
Publications (10 of 10) Show all publications
Svensson, B., Grängsjö, P., Pettersson, R. & Häreblad, L. (2006). Analys av förutsättningarna för samarbete Sundsvall - Östersund - Trondheim kring upplevelsenäringarna. Östersund: ETOUR
Open this publication in new window or tab >>Analys av förutsättningarna för samarbete Sundsvall - Östersund - Trondheim kring upplevelsenäringarna
2006 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Föreliggande rapport har tillkommit på initiativ av det s k SÖT-samarbetet mellan Sundsvall, Östersund och Trondheim. Dessa städer ser det som att det handlar om en sammanhängande region som sträcker sig kust till kust men som inte involverar hela länen utan de kommuner som ligger i ett angränsande stråk från kommun till kommun.

Uppdraget bestod i att studera förutsättningarna för att genom samarbete stärka upplevelsenäringarnas utveckling i området. Uppgiften var också att komma med förslag till åtgärder av detta slag. Studien baserar sig dels på dokumentstudier av planer och strategier i områdets olika delar med fokus på upplevelsenäringarna, där turismen ofrånkomligt framstår som den övervägande delen. En analys av befintliga data för området har också genomförts, även om tillgången till användbara sådana inte är särskilt god. Ett 20-tal personer har intervjuats personligen, eller kontaktats per telefon, med anledning av uppdraget.

Studien finner ett svagt eller begränsat stöd för nyttan av samarbete mellan områdets olika

delar. Den finner också en erfarenhetsbank som inte alltid är positiv och en uppfattning bland vissa aktörer att gränsen nog markerar en större skillnad än de trott på förhand. Det finns också en obalans i vissa avseenden, inte minst när det gäller betydelsen av varandras befolkningar som besökare. Inflödet av norrmän till i synnerhet området från Östersund och västerut, saknar motsvarighet i den andra riktningen. De norska respondenterna ser inte heller några egentliga möjligheter att radikalt förändra flödet av svenska besökare i det korta perspektivet.

Några slutsatser för samarbetet är dock givna:

- Stödet för fortsatt arbete för bättre kommunikationer och infrastruktur är starkt och är

kanske det enda område där de flesta anser att politiska insatser kan göra nytta.

- Starka länkar skapas över gränsen genom de norrmän som bygger fritidshus i Västra

Jämtland. Lite är känt om effekterna av detta, men det är en stark indikation på

integration mellan länderna.

- Åtgärder inom nätverksbyggande och lärande får litet stöd bland våra

intervjupersoner, men för vissa teman kan vi finna viss grund. Dessa är:

o Evenemang

o Nya marknader

o Upplevelseföretagens nätverk

o Organisering

För ytterligare kommentarer kring dessa läs i första hand avsnittet med slutsatser och

diskussionspunkter sist i rapporten.

Föreliggande rapport utgör kunskapsunderlag för en workshop med inblandade aktörer inom

SÖT-samarbetet den 15 november 2006 i Östersund.

Place, publisher, year, edition, pages
Östersund: ETOUR, 2006. p. 41
Series
Utredningsserien / European Tourism Research Institute, ISSN 1404-6040 ; 2006:31
Keywords
Tourism Research, Turism, Turismforskning, Upplevelsenäring, turism, samarbete, Interreg
National Category
Economics and Business
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-101 (URN)ETOUR (Local ID)ETOUR (Archive number)ETOUR (OAI)
Available from: 2008-02-15 Created: 2008-02-15 Last updated: 2012-02-12Bibliographically approved
Bodén, B., Grängsjö, P., Pettersson, R. & Svensson, B. (2006). Kunskapsdriven turismutveckling i Västernorrland: Rapport från en förstudie. Östersund: ETOUR
Open this publication in new window or tab >>Kunskapsdriven turismutveckling i Västernorrland: Rapport från en förstudie
2006 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den här rapporten redovisar en förstudie som Turismforskningsinstitutet ETOUR utfört på uppdrag av Länsstyrelsen i Västernorrland. Förstudien syftar till att utreda den regionala turismorganisationen i Västernorrlands län, samt analysera tre på förhand utpekade destinationer; Sundsvall med Timrå, Höga Kusten samt en inlandsdestination. I rapporten pekas även på möjliga vägar för fortsatt kunskapsdriven turismutveckling i Västernorrland. Ser vi till de utpekade destinationerna är det idag Sundsvall som förefaller mest kommersiellt driven med flera relativt tunga kommersiella aktörer inblandade i strategiarbetet. Viss otydlighet finns kring destinationens avgränsning, med Timrå och kustområdena som något perifera i den mobilisering som skett kring konferens- och shoppingturism. Vad gäller destinationsorganisation förefaller ett av privat logik dominerat destinationsbolag ligga närmast till hands. På Höga Kusten är bilden något mer sammansatt men grunden för en organisation driven med privat logik finns genom Entré Höga Kusten. Avgränsningen är något otydligt i fråga om hur mycket inland destinationen omfattar och hur det förhåller sig med Härnösands kommun, vid sidan av de dominerande kommunerna Örnsköldsvik och Kramfors. Höga Kusten världsarvsområde ligger helt inom dessa kommuner. Här finns också statligt engagemang genom Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Västernorrlands län. Om det är privat mobilisering kring turism som åsyftas förefaller dock Entré Höga Kusten med sina 110 medlemmar vara den naturliga organisatoriska basen. I Inlandet, som i denna studie främst behandlar Sollefteå kommun, är organiseringen svag. Ett fåtal privata aktörer mobiliserar krafterna och efterlyser samtidigt ett tydliggörande av kommunens hållning i turismfrågorna. Destinationens avgränsningar är otydliga då kopplingarna till andra delar än Sollefteå kommun är oklara och länkarna till aktörer utanför Ångermanälvens dalgång är svaga. Det är önskvärt med ett tydliggörande av destinationens geografi samt vilka aktörer som räknas och inte. I rapportens sista kapitel finns en diskussion om fortsatt kunskapsuppbyggnad knutet till turismutvecklingsarbetet i Västernorrlands län och dess destinationer. Det är uppenbart att de olika destinationerna skiljer sig åt och då mycket väl kan göra det avseende kunskapsbehov, medan de i andra avseenden kan förmodas ha liknande behov. Detta avsnitt kan ses som en första reflektion utifrån det nu genomförda pilotprojektet. Fortsatt dialog i dessa frågor följer för att kunna konkretiseras i ett eventuellt fortsatt samarbete under hösten 2006.

Place, publisher, year, edition, pages
Östersund: ETOUR, 2006. p. 52
Series
Utredningsserien / European Tourism Research Institute, ISSN 1404-6040 ; 2006:32
Keywords
Tourism research, Turismforskning, Turism
National Category
Economics and Business
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-100 (URN)ETOUR (Local ID)ETOUR (Archive number)ETOUR (OAI)
Available from: 2008-02-15 Created: 2008-02-15 Last updated: 2011-09-05Bibliographically approved
Grängsjö, P. (2006). Kunskapsmiljöer för arenaområdet - en inledande översikt.
Open this publication in new window or tab >>Kunskapsmiljöer för arenaområdet - en inledande översikt
2006 (Swedish)Report (Other academic)
Keywords
arenautveckling
National Category
Business Administration
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-6405 (URN)4680 (Local ID)4680 (Archive number)4680 (OAI)
Available from: 2009-02-23 Created: 2009-02-23 Last updated: 2011-07-28Bibliographically approved
Grängsjö, P. (2006). Om organisering av turism: Studier av turismens samarbetsorganisationer i Sverige. (Doctoral dissertation). Göteborg: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Open this publication in new window or tab >>Om organisering av turism: Studier av turismens samarbetsorganisationer i Sverige
2006 (Swedish)Doctoral thesis, monograph (Other academic)
Abstract [en]

This thesis is about the organisation of tourism, with an emphasis on the regionally active co-organisations that co-ordinate and market tourist products. The main aim is to create understanding of tourism�s regional co-organisations through identifying, describing and problematising the institutional structures and institutional processes that comprise tourism promotional work. Special interest is directed towards activities that develop co-operation based on business-like relationships between companies operating at a tourism destination. Yet another aim of this thesis is to contribute to sector research within tourism. The thesis is based on three different studies. The first examines the different thought traditions of tourism in Sweden to better understand how tourism has been established as a social institution. The second investigates tourism�s regional organisation through the pattern of websites on the Internet. It draws a broad picture of the organisational field of co-organisations for tourism in Sweden. The third one is a case study of a commercially oriented regional co-organisation where co-operation develops with a basis in business-like relationships. The main conclusion of the thesis is that public responsibility for the organisation of tourism is a strong normative institution with little support in an equivalent regulative institution. The organisation at tourist destinations is characterised by an illusion of management, renewal by re-organising and fields as management tool. The use of a meta-organisation, with a solid cultural connection and loose coupling of several institutional processes that are distinct from each other appears to be a model that can be developed for the organisation of tourist destinations.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 2006. p. 261
Series
Vetenskapliga bokserien / European Tourism Research Institute ; 2006:17
Keywords
Organisation, Co-organisations, Tourism, Tourist Destinations, Institutions, Organisational fields
National Category
Business Administration
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-5620 (URN)4683 (Local ID)91-85317-29-2 (ISBN)4683 (Archive number)4683 (OAI)
Public defence
, Göteborg (English)
Available from: 2008-09-30 Created: 2008-09-30 Last updated: 2011-07-28Bibliographically approved
Grängsjö, P. (2006). Omvärldsanalys för Peak of Tech Adventure - ledande innovationsmiljöer.
Open this publication in new window or tab >>Omvärldsanalys för Peak of Tech Adventure - ledande innovationsmiljöer
2006 (Swedish)Report (Other academic)
Keywords
Sport Science, Sports Engineering
National Category
Business Administration
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-6406 (URN)4682 (Local ID)4682 (Archive number)4682 (OAI)
Available from: 2009-02-23 Created: 2009-02-23 Last updated: 2011-07-28Bibliographically approved
Pettersson, R., Svensson, B., Grundberg, J., Nordin, S. & Grängsjö, P. (2005). Målkonflikter mellan natur, kultur och turism i hållbart utvecklingsarbete. Östersund: ETOUR
Open this publication in new window or tab >>Målkonflikter mellan natur, kultur och turism i hållbart utvecklingsarbete
Show others...
2005 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Utifrån regeringens uppdrag att stärka arbetet med de regionala utvecklingsprogrammen har

Turismforskningsinstitutet ETOUR på uppdrag av Naturvårdsverket, NUTEK,

Riksantikvarieämbetet, Statens kulturråd och Turistdelegationen sammanställt denna rapport

som syftar till att studera målkonflikter mellan natur, kultur och turism. Rapporten är indelad i

två delar, en första del om svensk natur- och kulturturism i allmänhet och en andra del

innehållande fem fallstudier.

Inledningsvis behandlas svensk natur- och kulturturism utifrån politikområden,

utvecklingsstrategier, regelsystem och planering på nationell och regional nivå. I delen om

naturturism och miljövård på nationell nivå konstaterar författaren att konflikterna mellan

naturvård och turism ofta kommer till uttryck i det lokala sammanhanget, snarare än på den

övergripande politiska nivån. Det konstateras att politikområdena för miljö och naturvård

tenderar att närma sig det närings- eller turistpolitiska fältet, men att närmandet möjligen

försenas av att intressekonflikter tonas ned snarare än uppmärksammas och hanteras. När det

gäller miljö är det ofta de s.k. landskapsmålen som tenderar att komma i konflikt med den

turistiska utvecklingen, dels för att de är otydliga och kan vara svåra att uttolka i den konkreta

situationen, dels för att de i en formell prövning inte är möjliga att använda. En annan

målkonflikt som kan uppträda lokalt mellan olika nyttjandeformer där rekreationspolitikens

mål kan stå i kontrast till turismens önskemål om att bedriva näringsverksamhet i sådana

områden. Naturvårdspolitiken står på ett liknande sätt emot kommersialiseringen genom sin

motvilja till avgifter för tillträde till naturområden. Avsnittet pekar också på en del lösningar

på den problematik som föreligger, inte minst genom ökad samverkan mellan vårdande

myndigheter, planeringsinstanser och turismutvecklingens aktörer.

I den följande delen om kulturturism på nationell nivå ges först en kort bakgrund till

framväxten av kulturen som politikområde. De nationella kulturpolitiska målen presenteras

inkluderande bland annat delaktighet för alla, förnyelse, kulturell mångfald, bevarande,

brukande samt ambitionen att motverka negativa verkningar av kommersialisering. En

diskussion förs om huruvida svensk kulturpolitik har anpassat sig till den framväxande

konsumtionsstyrda globala ekonomin. När skilda områden som näringsliv, turism och politik

har närmat sig varandra efterfrågar författaren en tydligare formell samverkan på nationell

nivå. Att man kommit längre på regional och lokal nivå förklaras delvis med en nationell

ideologisk konfliktlinje mellan kommersiellt och icke-kommersiellt. Den framväxande

kulturturismen riskerar hamna vid sidan om den etablerade kulturpolitiken, även om man

under senare tid har kunnat se flera positiva tecken till närmanden.

Det tredje politikområdet är näringspolitiken, och i synnerhet turistpolitikens förhållningssätt

till de båda ovanstående politikområdena. Denna koppling kommer oftast till uttryck som

ambitioner om hållbarhet i en politik som ytterst är tillväxtorienterad. Medvetenheten om

naturens och kulturens betydelse för turismen är väl utvecklad men sällan problematiserad.

Sannolikt ligger det i sakens natur att den politik som syftar till ekonomisk utveckling i fokus

pekar på möjligheter snarare än problem; den belyser egentligen varken de legala hinder som

kan sätta upp hinder för turistnäringens utveckling eller den risk som kan finnas förknippad

med turistisk utveckling i känsliga miljöer. Vid sidan av den allt starkare tillväxtorienteringen

uppmärksammas regionaliseringen som en viktig tendens inom näringspolitiken. Den innebär

att regionala utgångspunkter tydligare skall forma åtgärderna inom området, vilket gör att

konflikter tenderar att dyka upp på lokal och regional nivå även om de är konsekvensen av

nationell politik och lagstiftning. Distansen mellan det konkreta problemet och dess politiska

lösning riskerar därför att framstå som lång.

Efter att ha avhandlat natur- och kulturturism på nationell nivå ges några exempel från det

regionala arbetet med tillväxt- och utvecklingsprogram. De fyra pilotregioner som ingår i

regeringens uppdrag behandlas utifrån sina respektive regionala strategier. I de fyra

regionerna Kalmar, Värmland, Jämtland och Skåne ser organisation och planering delvis olika

ut fördelat över både Länsstyrelse och regionförbund. Sammantaget skrivs det väldigt lite om

målkonflikter i utvecklings- och tillväxtprogram. Detta förklarar författarna med att

programmen främst ska ses som underlag för samverkan. Programmen kritiseras för att vara

inkonsekventa och undvika problematisering. Skrivelser som exempelvis pekar på å ena sidan

hållbar utveckling och å andra sidan utvidgning av regionens verkstadsindustri visar att det

finns målkonflikter som dock inte dyker upp i programmen utan först när planerna skall

realiseras. En ökad nationell samordning tycks välkomnas på regional nivå eftersom den

förbättrar regionernas samverkan och underlättar sektorsvisa kontakter.

I rapportens avslutande diskussion dras bland annat slutsatsen att det finns flera orsaker till att

det kan uppstå målkonflikter mellan natur, kultur och turism. En stor del av förklaringen till

detta ligger i de olika politikområdenas delvis olika perspektiv och intressen. Vidare finns ett

tydligt glapp mellan nationell och lokal/regional nivå vad gäller synen på brukande kontra

bevarande. Många målkonflikter borde kunna förutses men aktualiseras först i ett sent skede,

något som förbättrad dialog och samverkan torde kunna motverka. Det konstateras vara

anmärkningsvärt att man vet så lite idag om vilket genomslag regionala tillväxtprogram

verkligen har. Avslutningsvis slås det fast att man på flera håll kan se positiva tendenser till

närmanden såväl mellan regioner som mellan olika politikområden. En fortsatt utveckling i

samma riktning talar för en fortsatt turismutveckling, som kommer att kunna skapa hållbar

tillväxt i många delar av landet.

I den första fallstudien, Världsarv och turismutveckling, diskuteras utmaningen att balansera

nyttjande och bevarande i de svenska världsarven. Laponia tjänar som exempel med

diskussioner utifrån olika aktörers perspektiv, planering, förvaltning, företagande och

områdets hållbarhet. Författarna konstaterar att det inte bara krävs en lokalt förankrad, utan

även en lokalt anpassad, turismutveckling för att kunna uppnå en hållbar världsarvsdestination

som skapar långsiktig tillväxt.

Den andra fallstudien behandlar presumtiva mål- och medelskonflikter mellan natur- och

kulturintressen i den svenska skärgården. Natur- och kulturturism kopplas i fallstudien till

Sandells ekostrategiska begreppsram. Olika aktörer i det turistiska systemet konstateras ha

olika intressen varför konflikter lätt uppstår. En av huvudlinjerna bland målkonflikterna sägs

vara att man på lokal nivå utgår från ett nyttjandeperspektiv, medan man på nationell nivå

utgår från ett bevarandeperspektiv. I skärgården kan en sådan målkonflikt exempelvis röra

strandskyddsfrågan.

I den tredje fallstudien belyses risker och möjligheter med det växande antalet turistiska

evenemang. Positiva och negativa effekter diskuteras utifrån ekonomi, kultur och miljö. Som

exempel tjänar Jokkmokks vintermarknad som ställer många frågor om tillväxt och hållbarhet

på sin spets. Fallstudien avslutas med ett antal konkreta punkter som ska kunna bidra till en

framgångsrik och hållbar utveckling av turismevenemang.

Den fjärde fallstudien behandlar biosfärområden i Sverige utifrån Torneträsk och

Kristianstads Vattenrike. Som biosfärområden strävar båda dessa områden mot att uppfylla en

bevarandefunktion (bl.a. biologisk mångfald), en utvecklingsfunktion (ekonomisk och social

hållbarhet samt turism) samt en logistikfunktion (bl.a. forskning, övervakning och

informationsspridning). Framgångar och motgångar i respektive område förklaras bland annat

utifrån graden av lokalt engagemang, finansiering och planering.

Den femte och avslutande fallstudien avhandlar Fulufjällets nationalpark. Efter en historisk

tillbakablick beskrivs hur spänningen mellan bevarande och exploatering hanterats bland

annat genom en zoneringsstrategi. Fallstudien behandlar vidare de lokala entreprenörernas

förhållande till nationalparken. Det kommersiella intresset i området har ökat sedan parkens

inrättades men i dagsläget finns ingen bred målkonflikt mellan exploaterande och bevarande i

fulufjällsområdet. Trots flera olika aktörer med delvis olika mål konstateras Fulufjällets

nationalpark kunna tjäna som ett gott exempel på hur man genom planering och lokal

förankring kan klara balansgången mellan nyttjande och bevarande.

Place, publisher, year, edition, pages
Östersund: ETOUR, 2005. p. 72
Series
Utredningsserien / European Tourism Research Institute, ISSN 1404-6040 ; 2005:29
Keywords
Tourism Research, Turismforskning, Turism
National Category
Economics and Business
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-97 (URN)ETOUR (Local ID)ETOUR (Archive number)ETOUR (OAI)
Available from: 2008-02-15 Created: 2008-02-15 Last updated: 2011-08-17Bibliographically approved
Grängsjö, P. (2004). Organizational changes in destination marketing organizations in Sweden. In: Proceedings of Tourism : state of the art II: Glasgow, 27-30 june 2004. Glasgow: University of Strathclyde
Open this publication in new window or tab >>Organizational changes in destination marketing organizations in Sweden
2004 (English)In: Proceedings of Tourism : state of the art II: Glasgow, 27-30 june 2004, Glasgow: University of Strathclyde , 2004Conference paper, Published paper (Other academic)
Abstract [en]

This paper explores and describes the changes in the organizational field of regional Destination Marketing Organizations, or DMOs, in Sweden. The organization of tourism and coordination of marketing alliances at tourist destinations is a public and a private matter. DMOs operating at a regional level in Sweden are traditionally organized as public administrations and are in general strategically oriented to serve public interests. Previous research has indicated that some of the DMOs are changing their strategies to employ corporate models and business strategies. The research question examined in this paper is whether it is possible to use websites on the Internet as an indicator to describe the present structure of the organizational field of regional DMOs and the changes that are in progress. The overall purpose of this paper is to describe the organizational changes within the field of DMOs. The results show that it is possible to use the Internet as an indicator. The websites on the Internet reveal changes in the institutional structure at the organizational field level. There is evidence of an ongoing enterprization and emerging competition in an area traditionally organized by public oriented administrations. A new type of meta-competition challenges the old structures within this group of organizations.

Place, publisher, year, edition, pages
Glasgow: University of Strathclyde, 2004
Keywords
Tourism Destination Organization Marketing
National Category
Business Administration
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-2735 (URN)2811 (Local ID)2811 (Archive number)2811 (OAI)
Available from: 2008-09-30 Created: 2008-09-30 Last updated: 2011-07-28Bibliographically approved
Grängsjö, P. (2003). Competing Meta-organizations In The Organizational Field Of Tourism: The 17th Nordic Conference on Business Studies, Reykjavik 2003.
Open this publication in new window or tab >>Competing Meta-organizations In The Organizational Field Of Tourism: The 17th Nordic Conference on Business Studies, Reykjavik 2003
2003 (English)Conference paper, Published paper (Other academic)
Keywords
Tourism Organisering
National Category
Business Administration
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-1559 (URN)1643 (Local ID)1643 (Archive number)1643 (OAI)
Available from: 2008-09-30 Created: 2008-09-30 Last updated: 2011-07-28Bibliographically approved
Grängsjö, P. (2003). Organisering av turism: En undersökning av webbplatser för turismens regionala samarbetsorganisationer. Östersund: European Tourism Research Institute (ETOUR)
Open this publication in new window or tab >>Organisering av turism: En undersökning av webbplatser för turismens regionala samarbetsorganisationer
2003 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [en]

Förutom de 24 "officiella" svenska turistorganisationerna webbplatser finns i dagsläget också minst 21 "funktionella" webbplatser som gör anspråk på ett regionalt värdskap på internet.

 

Det konstateras i den här studien som syftar till att beskriva hur turismens samarbetsorganisationer använder webbplatser på Internet.

 

Studien visar på att de officiella samarbetsorganisationerna är överlägset mest aktiva som förmedlare av information till turistföretag, press, beslutsfattare och lokalbefolkning. De funktionella samarbetsorganisationerna är dock mer affärsinriktade än de officiella och utmanar den traditionella offentliga uppgiften med affärsmässiga verksamheter.

 

- Vi ser här en ny typ av konkurrens bland samarbetsorganisationer. Och den nya tekniken kommer förmodligen att skärpa den här konkurrensen ytterligare, menar Per Grängsjö, som är ansvarig på ETOUR för studien.

 

Man jämställer i allmänhet Webbplatser med trycksaker, och ser dem uteslutande som en kostnad. Sett till faktainnehållet erbjuds mest broschyrliknande innehåll och den vanligaste tjänsten är olika former av broschyrbeställning. Det är relativt ovanligt med affärsmässig användning av webbplatserna. Det är endast 17 av de 45, dvs. 38%, som erbjuder direkta möjligheter till handel. Av dessa är det 13 som erbjuder handel on-line. De vanligaste erbjudandena är logi, paketresor, stadspass, kartor, böcker och hantverk.

 

Det pågår en kommersialisering av turismens samarbetsorganisationer, de blir i allmänhet mer affärsinriktade. Ett tecken på strukturomvandlingen är att aktiebolag är den vanligaste associationsformen, och blir allt vanligare. Aktiebolagen har oftare handel på webbplatsen än andra. Studien indikerar behovet av fortsatta studier av institutionella processer inom turismens organisering.

 

Studien av turistrelaterade webbplatser - som genomfördes under hösten 2002 - är ett led i ett avhandlingsprojekt om turismens regionala samarbetsorganisationer. En utgångspunkt för en fortsatt utredning om institutionella processer inom turismens organisering.

 

 

Place, publisher, year, edition, pages
Östersund: European Tourism Research Institute (ETOUR), 2003. p. 57
Series
Working paper - European Tourism Research Institute, ISSN 1650-4623 ; 2003:2
Keywords
Turism Organisering
National Category
Economics and Business
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-5318 (URN)1646 (Local ID)1646 (Archive number)1646 (OAI)
Available from: 2009-07-27 Created: 2009-07-27 Last updated: 2011-07-28Bibliographically approved
Grängsjö, P. (2003). Turistbyråernas framtid. Östersund: European Tourism Research Insititute (ETOUR)
Open this publication in new window or tab >>Turistbyråernas framtid
2003 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Rese- och turistnäringen i Sverige är under ständig utveckling, vi reser mer än tidigare, Internet ger oss snabb information och vi kan boka biljetter hemma vid datorn.

En central roll i rese- och turistnäringen är turistbyråerna med deras verksamhet. Från att ha varit ett rent informationskontor har turistbyråerna utvecklats och idag går det att boka sitt hotellrum via turistbyrån och köpa en souvenir med sig hem. Att ha en turistbyrå som levererar uppdaterad kunskap om utbudet på en ort är naturligtvis förknippat med kostnader. Kommuner tvingas idag ofta att spara på olika verksamheter för att klara sin budget.

Frågan hur turistbyråernas framtid ser ut är därför en aktuell fråga på många håll runt om i landet. Denna rapport vill bidra med åsikter om framtiden för turistbyråerna från människor i rese- och turismbranschen.

Föreningen Turism i Sverige, FörTur, gav Europeiska turismforskningsinstitutet i Östersund (ETOUR) uppdraget att undersöka vad människor i den egna branschen tror om framtiden för turistbyråerna. Undersökningen genomfördes genom dokumentstudier och telefonintervjuer med 15 utvalda personer. Resultaten har sedan sammanställts i föreliggande rapport.

Place, publisher, year, edition, pages
Östersund: European Tourism Research Insititute (ETOUR), 2003. p. 23
Series
Utredningsserien / European Tourism Research Institute, ISSN 1404-6040 ; 2003:15
Keywords
Turism Organisering
National Category
Business Administration
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-5556 (URN)1644 (Local ID)1644 (Archive number)1644 (OAI)
Available from: 2008-09-30 Created: 2008-09-30 Last updated: 2012-02-12Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications