Mid Sweden University

This doctoral thesis will examine and highlight the factors, driving forces and conditions that led to the band Blå Tåget being formed in the late 1960’s, and the role they played in forming the Swedish progressive music movement. A fundamental issue is in what social climate and in what era the Blå Tåget emerged and what significance this had for the creative activities of the band. In the thesis, I will deepen the understanding of what characterized the Blå Tåget as a music group. The focus will be on the characterization of the music, lyrics and live performances of the Blå Tåget and whether it is possible to discern a change over time. This provides the basis for a further characterization by comparing Blå Tågets’s music and activities with two other leading bands in the Swedish progressive music movement: Hoola Bandoola and the Nationalteatern. In Sweden in the 1960's there was new and great interest in ”visa” (a sort of singer-songwriter ballad), often with fairly clear political messages following a general rise in the politicisation of cultural life in the 60s. In a comparison, I will investigate Blå Tåget’s relationship to the period known as ”visvågen”. Two significant and parallel trends in the Swedish popular music scene during the 1960’s, where leftist political currents were in the foreground. A parallel and fundamental aim of the thesis is to investigate the importance of the material and cultural conditions of creativity and artistic production through the specific example of Blå Tåget. An underlying but central question relevant to this aim is: what significance did the group's social and cultural backgrounds have? It is this aspect of the thesis which informed my decision to use Pierre Bourdieu's sociological framework, and to complement it with Richard Florida's theories about the creative class and the importance of whether the place (city / town) offers opportunities for these people to live a stimulating life.

Uppdraget med att hitta fram till ett kvalitetsindex för universitetsbiblioteket (UB) finns i Mittuniversitetets utvecklingsplan 2009-2012: ”Till de mål som anges i planen ska indikatorer knytas som visar på graden av måluppfyllelse. Dessa kan även kombineras till indexerade mått att användas i samma syfte. Indikatorer och index ska också vara möjliga att bryta ner på olika verksamhetsområden och organisatoriska enheter och, i den mån data är tillgängliga, vara möjliga att jämföra nationellt. Indikatorerna ska kunna ge en god beskrivning av verksamheten i förhållande till planens målsättningar och vara kvalitetsdrivande för utvecklings- och förnyelsearbetet inom universitetet.”En arbetsgrupp vid UB tillsattes bestående av representanter från flera funktioner inom UB. Arbetsgruppen presenterade i september 2009 ett förslag till lämpliga indikatorer vilka ligger till grund för UB:s kvalitetsindex. De första idéerna kring indexet började spira efter en workshop våren 2009 i SUHF:s regi ”Bibliotekets värde – lärosätets nytta”. Därefter genomfördes en mindre omvärldsbevakning i form av andra verksamheters indikatorer och läsning av litteratur. Intensiva diskussioner fördes i arbetsgruppen kring de möjligheter vi har att mäta kvalitet inom UB:s olika funktioner med beaktande av att insamlingen av data inte skall upplevas som allt för tidskrävande. Val av områden Arbetsgruppen har valt att inte utgå från den befintliga statistikinsamlingen som UB skickar till SCB. Vi tycker att dessa siffror i större drag visar på kvantitet istället för kvalitet. Från flera håll inom biblioteksvärlden (både nationellt och internationellt) visar man på vikten av att istället för den traditionella statistikinsamlingen (som visar på antal besök, antal utlån etc.) visa på mått som stödjer lärosätets verksamhet.1 Hur ett bibliotek används och vad man satsar på beror t.ex. på vilken profil lärosätet har, i vilken region lärosätet verkar och hur många studenter och anställda biblioteket skall serva samt vilken pedagogik lärosätet använder sig av. Därför blir det svårt att jämföra högskolebiblioteken med varandra utan koppling till dess uppdragsgivare. Vi önskar att med föreslagna mått visa på måluppfyllelse inom de områden som nämns i universitetets utvecklingsplan: utbildning, forskning, verksamhetens grundförutsättningar, samverkan. 1 ”An academic library should not be compared to other academic libraries, instead, it should be measured by its contributions to the learning, teaching, and research that occurs at its home institution.” Gibbons, Susan (2007) The academic library and the net gen student. Chicago: American Library Association