miun.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Alternative names
Publications (10 of 20) Show all publications
Lif, U. & Asklund, H. (2019). Den ohållbara människan bakom diagnosen: Om litterära aktiviteters värde och funktion i vård och socialt arbete. In: : . Paper presented at Existential Medical Humanities, Södertörns högskola, Stockholm, 7-8 november, 2019.
Open this publication in new window or tab >>Den ohållbara människan bakom diagnosen: Om litterära aktiviteters värde och funktion i vård och socialt arbete
2019 (Swedish)Conference paper, Oral presentation only (Refereed)
Abstract [sv]

Vårt konferensbidrag utgår från ett pågående arbete med artikeln “Den ohållbara människan bakom diagnosen: Om litterära aktiviteters värde och funktion i vård och socialt arbete”, som ingår i en kommande antologi om ‘kulturell hållbarhet’. Denna artikel riktar blicken mot den vårdmottagande människans villkor och sårbarhet samt andra etiska och existentiella frågeställningar, som ställs på sin spets i vårdsituationen. Vi menar att litterära gruppaktiviteter (läsning och skrivande av samt samtal om skönlitterär text) kan vara verkningsfulla när det gäller att adressera och integrera existentiella frågeställningar inom vård, medicin och socialt arbete. Syftet med vårt bidrag är att reflektera över vårt hittillsvarande interdisciplinära arbete med litterära aktiviteter i vård och socialt arbete ur ett litteraturvetenskapligt perspektiv.   

     Till att börja med vill vi belysa de värden deltagarna lyfter fram i intervjumaterialet i den mindre studie, LIFEHOPE Litteratur, som vi själva arbetat med, och forskningsresultat från andra studier inom samma fält. Det är å ena sidan värden som knyter an till litterär kompetens och gestaltningsförmåga, å andra sidan värden som står i samband med sociala och existentiella hälsoaspekter. Dessa två dimensioner är dock ofta sammanvävda. I detta sammanhang vill vi framhålla vikten av ett kritiskt förhållningssätt gentemot ett mer oreflekterat lovordande av litterära/kulturella aktiviteters förmåga att bidra till bättre hälsa. Vi finner att den samtida “biblioterapivågen” i Sverige bitvis genererar en syn på skönlitteraturen som a priori god, och motsätter oss en sådan föreställning. För att området skönlitteratur i vård och socialt arbete, liksom det större fältet Health humanities, ska ges den plats och tyngd vi vill bidra till, krävs i stället problematisering, analys och kritisk reflektion.

     Detta leder vidare till frågor om hur vi vetenskapligt kontextualiserar och begreppsliggör ett arbete med litterära aktiviteter inom vård, medicin och socialt arbete. Med tanke på det förstnämnda frågar vi oss om det framväxande fältet Health humanities i en demokratiserande rörelse kan tänkas skapa fler och mer inkluderande, dynamiska möjligheter till interdisciplinära samarbeten än det mer etablerade området Medical Humanities? När det gäller det sistnämnda, hur vi benämner ett sådant arbete, vill vi problematisera det i dag flitiga bruket av begreppet biblioterapi.

     Apropå våra egna erfarenheter av interdisciplinär samverkan mellan litteraturvetenskap och vård- samt andra hälsorelaterade ämnen, kantas dessa av en rad positiva tongångar. Exempelvis har vi funnit vårt samarbete med omvårdnadsvetenskapen konstruktivt, då det visat sig att den typ av kulturell gruppverksamhet som vårt arbete utgör exempel på, utöver att utveckla litterär kompetens även kan bidra till att skapa öppenhet, tillit och delaktighet, förståelse och fördjupad reflektion över människan bakom diagnosen. Parallellt med denna fruktbarhet, sker dock även en tydlig polarisering såväl mellan som inom olika akademiska ämnesdiscipliner. Polariseringen avspeglas i diskussioner om metodval och former för utvärdering, men exempelvis för oss som litteraturvetare också i oenighet inom ämnet avseende litteraturvetenskapens ämnesmässiga ramar. Därutöver om skilda synsätt inom olika ämnen och discipliner när det gäller vilka former av vetenskapligt skrivande som är accepterade och givna. Dessa angelägenheter vill vi närmare beskriva och ägna några tankar åt.

Keywords
Litteratur och hälsa, Medicinsk humaniora, Health humanities
National Category
General Literature Studies
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-37677 (URN)
Conference
Existential Medical Humanities, Södertörns högskola, Stockholm, 7-8 november, 2019
Available from: 2019-11-14 Created: 2019-11-14 Last updated: 2019-11-14Bibliographically approved
Asklund, H. (2019). Hästboken har en viktig uppgift att fylla. Litteraturtidningen Parnass (3), 17-17
Open this publication in new window or tab >>Hästboken har en viktig uppgift att fylla
2019 (Swedish)In: Litteraturtidningen Parnass, ISSN 1104-0548, no 3, p. 17-17Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: De litterära sällskapens samarbetsnämnd, 2019
Keywords
barnlitteratur, flickors läsning, hästböcker
National Category
General Literature Studies
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-37263 (URN)
Available from: 2019-09-19 Created: 2019-09-19 Last updated: 2019-09-20Bibliographically approved
Asklund, H. (2019). The "red bag effect": The children´s book as an empowering tool. In: : . Paper presented at Silence and silencing in children´s literature: IRSCL Congress 2019, Stockholm, August 14-18, 2019.
Open this publication in new window or tab >>The "red bag effect": The children´s book as an empowering tool
2019 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [en]

The "red bag effect": the children's book as an empowering tool

Helen Asklund

Can we read books concerning “difficult themes” for children? Will they be too hard for young readers to cope with, and for grown-ups to know how to manage?     Questions like these are of great importance to all who work with young children or with educating future preschool teachers or children´s librarians. In my presentation I will discuss why I find it important that children are given the opportunity to meet with a varied selection of books. In addition, I will discuss important aspects to take into consideration when thinking about reading more challenging books with children.   I will do this by using examples from my own experiences of working with literature as a means for empowerment and for giving the silent a voice. My main example is a project related to the British Letterbox club. It was directed towards children in so-called family homes. The intention was to boost the children´s willingness to read by making the reading of literature a joint activity in their family homes. The reading was meant to work as a tool for bringing the families closer together. Most importantly, the books were to work as an empowering tool for the children, providing them with means for talking about feelings, experiences and thoughts for which they otherwise did not have a voice. The participants were recurrently provided with red bags that contained individually chosen books etc.   The ability of literature to empower its reader has also been at the core of a study that I and a colleague of mine conducted, and of our university course about fiction and health. In the study, we developed a model for how to use literature as a tool for giving patients with various psychological diagnoses the power to tell their story. The course was directed towards social workers and health care professionals. Among other things, the students prepared suggestions for how literature could be used in their profession, for instance in family therapy, to make children open up around experiences that had earlier been hard for them to approach.

Keywords
Children´s literature, Reading promotion, Empowerment
National Category
General Literature Studies
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-36909 (URN)
Conference
Silence and silencing in children´s literature: IRSCL Congress 2019, Stockholm, August 14-18, 2019
Available from: 2019-08-21 Created: 2019-08-21 Last updated: 2019-08-22Bibliographically approved
Asklund, H. & Brander, L. (2018). Högskolepedagogisk utbildningsnivå vid Mittuniversitetet: Utmaningar och målbilder. In: NU2018: Det akademiska lärarskapet. Västerås, 9-11 oktober, 2018: . Paper presented at NU2018: Det akademiska lärarskapet (pp. 112-113).
Open this publication in new window or tab >>Högskolepedagogisk utbildningsnivå vid Mittuniversitetet: Utmaningar och målbilder
2018 (Swedish)In: NU2018: Det akademiska lärarskapet. Västerås, 9-11 oktober, 2018, 2018, p. 112-113Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [sv]

Abstract: 733 Session: B2 Format: Berätta för andra

HÖGSKOLEPEDAGOGISK UTBILDNINGSNIVÅ VID MITTUNIVERSITETET: UTMANINGAR OCH MÅLBILDER

Laura Brander (laura.brander@miun.se), Helen Asklund (helen.asklund@miun.se)

Under åren 2015-2017 prolongerades Mittuniversitetets utbildningsstrategi (Dnr MIUN 2011/277) för att satsa mer inom områdena miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling. En rad aktiviteter initierades i syfte att stärka den pedagogiska utvecklingen vid lärosäten. Särskilt inom två aktiviteter, pedagogiskt meriteringssystem samt lärarnas professionalitet och pedagogiska utveckling, blev det snart tydligt att vi behövde veta mer om hur den formella utbildningsnivån hos våra lärare de facto såg ut. Enligt den nationella rekommendationen från SUHF ska en behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning omfatta minst 15 hp eller motsvarande (Karlsson et al 2017). Syftet med vårt konferensbidrag är att inom temat lärarens lärande och utveckling visa och diskutera resultaten från en enkät som genomfördes för att undersöka den högskolepedagogiska utbildningsnivån bland lärarna vid Mittuniversitetet. Hur stor andel av Mittuniversitetets lärare är behöriga, enligt SUHF:s rekommendation? Och vilka behov av kompetensutvecklande utbildningar har lärarna vid Mittuniversitetet? Det här var några av de frågor som vi via en enkät skickade ut till lärarna i oktober 2017, och här presenteras en del av resultaten från undersökningen (Asklund & Brander 2017). Resultaten visar att 47% av dem som besvarat enkäten har behörighet i högskolepedagogik enligt SUHF:s rekommendation. Motsvarande andel, 47%, har antingen ingen högskolepedagogisk utbildning alls eller en kortare högskolepedagogisk utbildning. De resterande sex procenten gick högskolepedagogiska kursen vid tidpunkten för enkätens genomförande. Vi ser också skillnader när vi tittar närmare på deltagarnas yrkestillhörighet. Lektorerna utgör den kategori där flest individer har minst 15 hp i högskolepedagogik, 58% av de svarande, medan motsvarande siffra bland adjunkter och doktorander är cirka 45%. Bland professorerna har 30% av de svarande 15 hp i högskolepedagogik. Sammantaget är det alltså en tämligen stor andel, cirka hälften, av lärosätets lärare som inte har den formella högskolepedagogiska behörighet som ofta krävs vid meriteringsansökningar och tillsättningar av tjänster där undervisning ingår. Enligt högskoleförordningen ska utbildningen stå på vetenskaplig grund, något som inte enbart berör dess innehåll utan även de pedagogiska och didaktiska former och metoder som används i undervisningssituationen. Ämneskunnande samt pedagogiskt teoretiskt och praktiskt kunnande bör med andra ord gå hand i hand (Riis 2016). Det finns således ett stort behov av att öka möjligheterna för anställda inom kärnverksamheten att formellt meritera sig inom högskolepedagogik. I enkätsvaren uttrycks också en stark önskan om fortbildning och kompetensutveckling, då främst avseende kortare eller längre påbyggnadskurser inom högskolepedagogik. Detta medför även ett behov av att förändra den nuvarande modellen för vilka som ska kunna söka och bli antagna till lärosätets högskolepedagogiska utbildning. I nuläget ges kursen som en del i vårt allmänna grundutbud, vilket innebär att många av platserna fylls av deltagare som inte är anställda vid Mittuniversitetet, och på så sätt konkurrerar ut lärare vid lärosätet. I nuläget finns ett förslag om att den högskolepedagogiska kursen ska flyttas från Avdelningen för utbildningsvetenskap (där lärarutbildningar ges) till enheten som arbetar med pedagogiskt stöd för lärarna. Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det krävs ett utvecklingsarbete på flera nivåer för att tillgodose lärarnas och lärosätets behov. Universitetets ledning behöver ta fram en ny modell för hur den högskolepedagogiska utbildningen ska bedrivas vid Mittuniversitetet. Lärarna ska vara garanterade att kunna utnyttja sin kompetensutvecklingstid och vidare behöver resurser avsättas för att en pedagogisk utvecklingsenhet ska kunna bredda utbudet av högskolepedagogiska kurser.

Referenser

Asklund H & Brander L, Kartläggning av den formella högskolepedagogiska utbildningsnivån hos Mittuniversitetets lärare. Resultat från en enkät. Dnr MIUN 2017/431

Bostedt G, Brander L & Lindberg O, Miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling. Handlingsplan 2016-2017 Implementering av Mittuniversitetets utbildningsstrategi. Dnr MIUN 2011/277

Karlsson S, Fjellström M, Lindberg-Sand Å, Scheja M, Pålsson, Alvfors J & Gerén L, Högskolepedagogisk utbildning och pedagogisk meritering som grund för det akademiska lärarskapet. Stockholm: SUHF, 2017.

Riis U, ”På vilken vetenskaplig grund och utifrån vilken beprövad erfarenhet? – Utvecklingsbehov inom högskolepedagogiken”. Högre utbildning, Vol. 6, Nr. 1, 2016, 91-92.

Keywords
Högskolepedagogik, Lärande i högre utbildning
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-34705 (URN)
Conference
NU2018: Det akademiska lärarskapet
Available from: 2018-10-12 Created: 2018-10-12 Last updated: 2018-10-12Bibliographically approved
Asklund, H., Näsström, L. & Brander, L. (2018). Implementing New Educational Strategies: Synergetic effects from a university overarching project. In: Airina Volungeviciene, András Szűcs (Ed.), Exploring the Micro, Meso and Macro: Navigating between dimensions in the digital learning landscape. Paper presented at European Distance and E-Learning Network 2018 Annual Conference (EDEN2018), Genova 17-20 June 2018 (pp. 87-92).
Open this publication in new window or tab >>Implementing New Educational Strategies: Synergetic effects from a university overarching project
2018 (English)In: Exploring the Micro, Meso and Macro: Navigating between dimensions in the digital learning landscape / [ed] Airina Volungeviciene, András Szűcs, 2018, p. 87-92Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [en]

In 2011 Mid Sweden University launched an educational strategy, which focused on creating active learning environments for the students, on increasing and improving the technical support for teaching and learning and on enhancing the teachers’ professional competence (Dnr MIUN 2011/277, 2009/1671). Several educational development projects were initiated. One of these, called Teaching and learning resources, was based on the idea that cooperation and shared experiences between teachers from different faculties and departments in different ways can promote educational development at the university. Our aim is to describe this university overarching project, and to discuss experiences and synergetic effects that have arisen from it. What happens when teachers from various faculties, departments and subjects come together and are assigned to work with educational development? What effects have we noticed and what would be our recommendations for future projects?

An invitation to participate in the project was sent to all departments of both the Faculty of Human Science and the Faculty of Science, Technology and Media. In the end, seventeen out of twenty departments joined the project with altogether thirty teachers. Each participant focused on one or several subprojects, all with their own purposes and contents, but with the joint intention to develop new educational traits and methods of teaching and learning. The subprojects dealt with issues such as academic writing, constructing a guide for new teachers, and forming teaching and learning fora. These subprojects are useful examples of how teachers can develop teaching methods that can be shared across department and subject boundaries.

According to our experience, the project has been successful due to several factors concerning strategical enhancement. The project has focused on exchanging knowledge and advancing the learning-teaching engagement, the subprojects were started by enquiring the departments’ needs, and we have wished to engage the management in forming strategies for a continual teaching and learning enhancement. Above all, this project has worked as a means for surfacing and sharing good practices.

As a result, we would like to stress the importance of interdisciplinary collaboration, since this can give valuable synergy effects within an organization. Firstly, interdisciplinary collaboration is a way of bringing together the different subcultures that are always at work at different levels in a large organization, such as in various departments and within groups of fellow-teachers. When working on forming a university overarching educational/academic culture, it is vital to bring these subcultures together in order to find out what shared values and norms there are to build on in the organization. Secondly, when working with interdisciplinary projects, the risk of tunnel vision thinking and duplication of work is minimized. This kind of collaboration could thus save resources. Thirdly, at a university like ours, where many teachers are struggling with a heavy workload and symptoms of fatigue and burnout, collaboration and shared experiences might work as tools not only for individual empowerment, but also for group empowerment and job satisfaction. Therefore, in order to achieve a creative and supportive environment we need to continue encouraging staff collaboration.

In sum, the project Teaching and learning resources has contributed, in our experience, to not only individual professional development of the teachers that participated in the project, but also to educational development and enhancement at group and organizational level. The unexpected forms of collaboration and united action across department and faculty borders has given us an understanding of the importance of structured forms of teaching and learning dialogue and fora. Learning on micro and meso level is broadened to macro level. It is surely worth the effort to give teachers time to participate in this type of activity, due to the synergetic effects that are discussed above. Our strong belief is that our university would greatly benefit from continually providing the prerequisites for the kind of cooperative teaching and learning environment of which our project is an example. For that, we need leaders on all levels who prioritize this sort of activity.

National Category
Pedagogical Work Learning
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-33979 (URN)978-615-5511-23-3 (ISBN)
Conference
European Distance and E-Learning Network 2018 Annual Conference (EDEN2018), Genova 17-20 June 2018
Available from: 2018-06-28 Created: 2018-06-28 Last updated: 2018-06-29Bibliographically approved
Brander, L. & Asklund, H. (2018). Kartläggning av den formella högskolepedagogiska utbildningsnivån hos Mittuniversitetets lärare: Resultat från en enkät. Sundsvall / Östersund
Open this publication in new window or tab >>Kartläggning av den formella högskolepedagogiska utbildningsnivån hos Mittuniversitetets lärare: Resultat från en enkät
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den formella högskolepedagogiska utbildningen består oftast av utbildningar som ger högskolepoäng. Den nationella rekommendationen från Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) är att den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen för universitetslärare ska omfatta sammanlagt minst tio veckors heltidsstudier (SUHF, Rek 2016:1). På flera lärosäten ställs också krav på minst 15 hp i högskolepedagogik för att få en anställning som universitetslärare, men även annan utbildning kan förekomma. På andra lärosäten krävs däremot ingen högskolepedagogisk utbildning för att bli anställd som universitetslärare (Karlsson et al 2017). I Mittuniversitetets anställningsordning finns formuleringen att den som ”genomgått högskolepedagogisk utbildning eller på annat sätt förvärvat motsvarande kunskaper samt visat pedagogisk skicklighet” är behörig att anställas som universitetslektor eller som adjunkt. Behörig att anställas som professor är den som visat pedagogisk skicklighet (Dnr MIUN 2013/1282, s. 7f). Det finns alltså inget tydligt krav på högskolepedagogisk utbildning för någon av de yrkeskategorier som finns med i Mittuniversitetets anställningsordning. 1 Under arbetet inom utbildningsstrategins processområde Miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling har det blivit tydligt att det finns ett behov av att inventera vilken formell högskolepedagogisk utbildning Mittuniversitetets undervisande personal har. Ett av målen i handlingsplanen för 2015-2017 var att lärandestödet för lärarna ska vara behovsanpassat och efterfrågat (se Dnr MIUN 2011/277), vilket gett upphov till att kartlägga önskemål och behov inom högskolepedagogiska utbildningssatsningar. Frågan om formell utbildningsnivå har uppstått både inom aktivitet 2, pedagogiskt meriteringssystem, och aktivitet 3, lärarnas professionalitet och pedagogiska utveckling. Hur många lärare hos oss har en högskolepedagogisk utbildning och i vilken omfattning? Hur stor andel av den undervisande personalen vid Mittuniversitetet har 15 hp i högskolepedagogik och hur stor andel har eventuellt en annan pedagogisk utbildning? För att få svar på dessa frågor initierade prorektor tillika huvudprocessledare för utbildningsstrategin Mats Tinnsten under hösten 2017 en enkät där den formella högskolepedagogiska utbildningsnivån hos Mittuniversitetets lärare skulle undersökas. Syftet med den här rapporten är att visa på resultaten från den enkäten.

Place, publisher, year, edition, pages
Sundsvall / Östersund: , 2018
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-37977 (URN)
Available from: 2019-12-12 Created: 2019-12-12 Last updated: 2019-12-18
Kristiansen, L., Lif, U. & Asklund, H. (2017). Experiences on Participation in Literary Activities: Intellectual Stimuli Empower People with Mental Health Problems. Open Journal of Nursing (7), 1307-1323
Open this publication in new window or tab >>Experiences on Participation in Literary Activities: Intellectual Stimuli Empower People with Mental Health Problems
2017 (English)In: Open Journal of Nursing, ISSN 2162-5336, E-ISSN 2162-5344, no 7, p. 1307-1323Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Some research acknowledges engagement in creative and literary activities as constructively impacting rehabilitation and recovery. Nevertheless, there is a deficit of literature describing experiences of participation in literary activities. This study examined how members of a non-profit association for mental health, with experiences of mental problems or illnesses, experienced group-based literary activities facilitated of a bi-disciplinary research team during one semester. This study held a constructive/naturalistic design and used a qualitative methodology with a latent analysis to describe how participants experienced literary activities (creative writing, reading and conversations about published and own written poetry and prose texts). Both individual and focus-group interviews were performed early 2014. Despite previous negative experiences, the findings showed that the participants perceived the literary activities empowering. Four categories were created: Presumptions of personal literacy, leadership role, participants’ role, and literacy development. These were abstracted and interpreted into three themes: Identifying a reading and writing self-image, challenging and redefining one’s reading and writing identity, and strengthening one’s intellectual and humanistic capacity. Literary activities seemed to positively change the participants’ attitudes towards writing and reading, and also enhanced their literacy skills. We argue that literacy skills are interconnected with health literacy. Involvement of literary activities into rehabilitation in mental health practice may be beneficial for some groups, and merits further studies.

Keywords
Alternative Interventions, Literary Activities, Mental Health Promotion
National Category
Nursing
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-32439 (URN)10.4236/ojn.2017.711094 (DOI)
Available from: 2017-12-13 Created: 2017-12-13 Last updated: 2017-12-14Bibliographically approved
Asklund, H. (2017). Perspektiv på ungdomsbokens pojkgestalter (1ed.). In: Åsa Warnqvist (Ed.), Samtida svensk ungdomslitteratur: Analyser (pp. 183-198). Lund: Studentlitteratur AB
Open this publication in new window or tab >>Perspektiv på ungdomsbokens pojkgestalter
2017 (Swedish)In: Samtida svensk ungdomslitteratur: Analyser / [ed] Åsa Warnqvist, Lund: Studentlitteratur AB, 2017, 1, p. 183-198Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur AB, 2017 Edition: 1
Series
Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet, ISSN 0347-5387 ; 140
Keywords
Literary Studies, Youth Literature, Masculinity, Boys, Litteraturvetenskap, Ungdomslitteratur, Ungdomsböcker, Maskulinitet, Pojkar
National Category
Humanities and the Arts General Literature Studies
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-31177 (URN)978-91-44-10795-0 (ISBN)
Available from: 2017-07-05 Created: 2017-07-05 Last updated: 2017-08-01Bibliographically approved
Asklund, H. (2017). Recension av Birgitta Theander: Till arbetet!: Yrkesdrömmar och arbetsliv i flickboken 1920-65 [Review]. Barnboken, 40, 1-4, Article ID 859.
Open this publication in new window or tab >>Recension av Birgitta Theander: Till arbetet!: Yrkesdrömmar och arbetsliv i flickboken 1920-65
2017 (Swedish)In: Barnboken, ISSN 0347-772X, E-ISSN 2000-4389, E-ISSN 2000-4389, Vol. 40, p. 1-4, article id 859Article, book review (Refereed) Published
Keywords
barnlitteratur, flickboken, flickor i litteraturen
National Category
Humanities and the Arts
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-32414 (URN)10.14811/clr.v40i0.283 (DOI)
Available from: 2017-12-12 Created: 2017-12-12 Last updated: 2017-12-13Bibliographically approved
Lif, U., Asklund, H. & Kristiansen, L. (2016). LIFEHOPE Litteratur – en studie om ”makten att” berätta och berättelsens kraft. In: Karin Jarnkvist & Anna Molin (Ed.), Makten att berätta: om tal och tystnad i tid och rum (pp. 32-43). Sundsvall: Mid Sweden University
Open this publication in new window or tab >>LIFEHOPE Litteratur – en studie om ”makten att” berätta och berättelsens kraft
2016 (Swedish)In: Makten att berätta: om tal och tystnad i tid och rum / [ed] Karin Jarnkvist & Anna Molin, Sundsvall: Mid Sweden University , 2016, p. 32-43Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
Place, publisher, year, edition, pages
Sundsvall: Mid Sweden University, 2016
Series
Genusstudier vid Mittuniversitetet, ISSN 1654-5753
National Category
Humanities
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-26375 (URN)978-91-88025-57-9 (ISBN)
Available from: 2015-12-07 Created: 2015-12-07 Last updated: 2016-02-17Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-0555-2683

Search in DiVA

Show all publications