miun.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Alternative names
Publications (10 of 31) Show all publications
Sparf, J., Petridou, E., Skog, F., Kolmodin, S. & Ljungdahl, J. (2019). Experimental Design in Teaching Crisis and Emergency Management in Social Sciences: The Case of the RCR Lab at Mid Sweden University. International Journal of Mass Emergencies and Disasters, 37(1), 92-100
Open this publication in new window or tab >>Experimental Design in Teaching Crisis and Emergency Management in Social Sciences: The Case of the RCR Lab at Mid Sweden University
Show others...
2019 (English)In: International Journal of Mass Emergencies and Disasters, ISSN 0280-7270, Vol. 37, no 1, p. 92-100Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This short paper is a case study of the RCR Lab located at the campus of Mid Sweden

University in Northern Sweden. We argue that experimental design thinking in research

and higher education in the fields of crisis and emergency management in social studies

can ameliorate the post hoc methodological problem and shed light in the decision

processes and information flow among first responders as well as public officials of various

levels. The RCR Lab may be used as an enhanced, realistic space for the enrichment of

role-playing and simulations, to activate students, as well as a sophisticated tool for the

collection not only of quantitative, but also of qualitative data. The audience for this paper

may be institutions of higher education that have a lab on campus and are looking for new

ways of utilizing it, as well as educators in general who are looking for new ways to

integrate experimental thinking in their classes.

Keywords
Emergency Management, methods, experimental design, laboratory
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-35950 (URN)
Available from: 2019-04-05 Created: 2019-04-05 Last updated: 2019-05-02Bibliographically approved
Petridou, E., Danielsson, E., Olofsson, A., Lundgren, M. & Große, C. (2019). If Crisis or War Comes: A Study of Risk Communication of Eight European Union Member States. Journal of International Crisis and Risk Communication Research, 2(2), 207-232
Open this publication in new window or tab >>If Crisis or War Comes: A Study of Risk Communication of Eight European Union Member States
Show others...
2019 (English)In: Journal of International Crisis and Risk Communication Research, ISSN 2576-0025, Vol. 2, no 2, p. 207-232Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

How do European Union (EU) member states communicate risks to their citizens? In this study, we define risk communication as the information provided by different levels of government to citizens regarding possible future crises to which the general public might be subjected. We seek to answer the following questions: Are there any patterns in the risk communication strategies among EU member states in terms of the sender of information, the message conveyed, the method used, and the intended audience? Finally, to what extent is the state involved in ensuring the safety of its citizens? To tackle these questions, we examine the risk communication strategy of eight countries: Sweden, Finland, Germany, England, France, Estonia, Greece, and Cyprus. Our data consist of governmental web sites, publications, campaigns, and other modes of communication, such as videos posted on YouTube, with questions centering on institutional actors, methods of delivery, content, and effectiveness. We find that the institutional architecture of risk communication aligns with the broad administrative system of each member state. Countries tend to focus on risks that are specific to their context, with Sweden and, to a lesser extent, Germany having a special focus on consequences and providing guidelines to the public on how to survive for a certain period of time in the absence of the state. Especially in Sweden, though the state is a salient actor in risk communication through the dissemination of information at the agency level, the state retreats while urging the resilient citizen to take control of his or her own crisis management.

Keywords
Risk communication; comparative studies; European politics; resilience; public policy
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-37688 (URN)10.30658/jicrcr.2.2.3 (DOI)
Available from: 2019-11-15 Created: 2019-11-15 Last updated: 2019-11-19Bibliographically approved
Sparf, J., Petridou, E., Landgren, J. & Lyckvi, S. (2019). Larmoperatörskluster: Organisering för samverkan i vardag och kris. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Open this publication in new window or tab >>Larmoperatörskluster: Organisering för samverkan i vardag och kris
2019 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Centralt i Stockholm arbetar en larmoperatör från vardera sju organisationer samlokaliserat i ett så kallat samverkanskluster. Syftet är att snabbt kunna skapa en gemensam lägesbild vid händelser som kräver samverkanslarm. Utvärderingen, som pågick från sep. 2016 till dec. 2017, beskriver klustrets verksamhets- och organisationskonsekvenser samt betydelsen av de sociala relationerna i klustret. 

Abstract [sv]

Inom projektet ”Vardagssamverkan” samlokaliseras en larmoperatör vardera från SOS-alarm, Polisen, Storstockholms brandförsvar, Södertörns Brandförsvarsförbund, SL Trygghetscentral och Trafik Stockholm i ett så kallat samverkanskluster som ligger i ett bergrum under Johannes brandstation i centrala Stockholm. Syftet med samverkansklustret är att skapa en gemensam lägesbild vid händelser som kräver samverkanslarm. Det ska uppnås genom snabbare informationsdelning och effektivare koordinering av insatser och resurser. Verksamheten i klustret bedrivs under vissa tider på dygnet samt vid planerade händelser och händelser som kräver särskild samverkan.  

Målet med utvärderingsstudien är att identifiera och problematisera organisatoriska och verksamhetsmässiga konsekvenser som klustret medför. Syftet är att kunskapen från studien ska bidra till fördjupad förståelse av samlokaliserad (larm)operativ verksamhet, men också att kunna användas praktiskt i utvecklingen av klustret och av liknande initiativ och verksamheter. Studien genomfördes som tre integrerade delstudier och en fokuserar på en aspekt vardera av klustret: Verksamhetskonsekvenseroch då särskilt teknikanvändning och informationsutbyte, organisationskonsekvenserför de deltagande organisationerna och personalen samt de sociala relationernai klustret ur ett nätverksperspektiv. Data samlades in från september 2016 till dec 2017 genom observationer, intervjuer och en enkät. 

Den första delstudienvisar att klustret är en komplex informationsinfrastruktur där operatörerna har god kapacitet att upprätthålla ett hyper-operativt fokus som handlar om hur operatörerna har en mycket god förmåga att fokusera på specifika och detaljerade aspekter av ett pågående skeende. I klustret har operatörerna goda möjligheter att genomföra olika kvalitetshöjande åtgärder där information kan tillföras och därmed komplettera befintlig informationsbas. Vidare har aspekter påvisats kring hur operatörerna klarar av att hantera osäkerheter och samtidigt bidra till en stegvist utvecklad händelsekonstruktion. Därtill har det i dessa sammanhang viktiga begreppet lägesbild belysts.

I den andra delstudienredogör vi för hur personal från de deltagande aktörerna uppfattar klusterverksamheten i relation till sina yrkesroller, sina respektive verksamheter och sin egen organisation. Alla personer som har ingått i studien är generellt positiva till samverkan. Klustret utmaningar handlar i stor utsträckning om att de olika aktörerna har skilda rutiner, logiker och kulturer. I normalfallet ingår samverkan i organisationernas verksamhet och är en rent professionellt och tämligen instrumentell fråga. När larmoperatörerna däremot ska sitta i samma lokal blir vissa skillnader mellan organisationerna tydliga och ställer dessa för nya utmaningar inom samverkan. 

De tre problemkategorier som vi har identifierat är (i) bemanningsfrågor där osynkroniserade skifttider och varierande personalrotation orsakar viss friktion i verksamheten; (ii) arbetsmetodersom pekar på avsaknaden av en utarbetad och etablerad klustermetodikmed systematisk utvärdering, uppföljning och utvecklingsprogram samt att variationen är stor gällande integrationen av klustreti respektive organisation; (iii) inställningen till klustret där skillnader i förståelsen av klustrets syfte och i att operativt jobba skarpteller inte framträder som viktiga. Skillnaderna i inställning till klustret kan höra ihop med vilka värden man förväntar sig stärkas av klustret: kärnvärden(samverkan som norm) policyvärden(klustret som samverkansform) ellersekundära värdenslutligen (effekt och nytta av klustret utanför organisationerna).

Syftet med den tredje delstudienär att förstå hur medlemmar från olika organisationer arbetar tillsammans för att öka kvaliteten inom akut räddning och undsättningsom offentlig tjänst. Här tar vi fasta på det relationella sammanhang som bildas när aktörernas larmoperatörer samlokaliseras. Operatörerna i klustret kan sägas bilda ett avgränsat, litet socialt nätverk. Delstudien är särskilt inriktad på vilka som är de mest centrala organisationerna i samverkansklustret och hur det påverkar arbetet samt vilka kvaliteter som operatörerna sätter värde på hos sina kollegor. 

Vi vet från tidigare forskning att även om nätverksstrukturer förväntas vara ”platta” och icke-hierarkiska, agerar de i skuggan av ordinarie makt- och beslutsordningar, vilket innebär att det finns de factomaktskillnader som gör vissa deltagare i nätverket mer inflytelserika eller viktigare än andra. För att se om aktörernas strukturella betydelse är statistiskt signifikant utifrån typ av organisation och om de ”arbetar skarpt” i klustret, det vill säga fattar operativa insatsbeslut, analyserade vi deras respektive centralitet relaterat till dessa två variabler som oberoende.

Det står helt klart från analysen att de variabler som vi satte upp i hypoteserna inte påverkar aktörernas centralitet. De organisationer som bidrar med mest information till varandra tycks alltså vara Polisen, SOS Alarm och Trafik Stockholm. 

Det fanns med andra ord inga hierarkier eller betydande maktskillnader. Men detta är faktiskt inte särskilt överraskande då operatörerna i klustret inte har några egentliga mandat att fatta strategiska beslut eller att allokera resurser, utöver fältenheter i några fall. Tanken med att arbeta mellanorganisatoriskt är att dela information och att samordna insatser vid olika larm som kräver samverkan, inte att utöva inflytande på varandras beslut i någon riktning. 

Resultaten från den sociala nätverksanalysen bekräftar det som framkom under intervjuerna, nämligen att vem operatörerna vänder sig till för information vid ett larm beror på vilken slags händelse det rör sig om. Å andra sidan betonades i flera intervjuer att om vissa aktörer inte bemannar klustret är det tveksamt om klusterverksamheten går att genomföra meningsfullt. Vår analys bekräftar detta och visar att när alla aktörer är på plats har alla ”nytta” av varandra och samarbetar på ett icke-hierarkiskt sätt. Inte heller spelar det någon roll för centralitet att vissa organisationer inte jobbar skarpt i klustret, något som en del operatörer i intervjuerna ser som problematiskt.

En av de mer praktiska frågorna som vi utgick ifrån var om någon aktör är så central i klustret att nätverket inte skulle hålla ihop om denna aktör togs bort ifrån klustret. Enligt analysen finns ingen så central organisation.

Ett initiativ som klustret är värt all respekt eftersom målet är att öka kvaliteten i samverkan för att därigenom förse samhället med bättre räddnings- och undsättningsservice. Det finns dock ett par grundläggande problem med initiativet. Det första är att idén om en fysisk samlokalisering tycks ha fått företräde framför utvecklingen av den faktiska verksamheten. När det gäller utveckling av verksamheten i klustret har det förvisso funnits en förankringsprocess under projektets pilotomgångar och återkommande diskussioner om verksamheten genom operatörsforum, styrgrupp, utvärderingar och så vidare. Men varje organisation har mer eller mindre själv fått bestämma hur man ska arbeta i klustret och med vilka frågor. 

Ett andra grundläggande problem är den spridda bilden av vad klustret är och hur man som operatör ska arbeta där. Även om det i projektdokumenten finns beskrivet vad målen med klustret är, och vissa instruktioner finns om hur samverkan ska gå till där, så framkommer det mycket tydligt i vår studie att operatörerna har väldigt olika förståelse av vad klustret är och vad man ska göra där.

Vi uppfattar att dessa grundläggande problem har två orsaker. Den första är att det varken finns någon förankrad bild av vad klustret ska vara, eller en gemensam verksamhetsmetodik och gemensamma instruktioner för hur operatörerna ska arbeta i miljön. Den andra orsaken är att klustret drivs som ett projekt. Det finns på grund av det ingen gedigen vilja hos alla deltagande aktörer att utveckla verksamheten på ett sätt som skulle kunna driva klustersamverkan framåt. 

Utifrån studiens resultat lämnas i avsnitt 5.3 en rad rekommendationer för eventuella liknande etableringar på andra platser i Sverige. 

Place, publisher, year, edition, pages
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2019. p. 82
National Category
Other Social Sciences not elsewhere specified
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-37395 (URN)978-91-7383-953-2 (ISBN)
Funder
Swedish Civil Contingencies Agency, 2017/1259
Available from: 2019-09-26 Created: 2019-09-26 Last updated: 2019-11-20Bibliographically approved
Petridou, E., Olausson, P. M. & Ioannides, D. (2019). Nascent island tourism policy development in Greenland: A network perspective. Island Studies Journal, 14(2), 227-244
Open this publication in new window or tab >>Nascent island tourism policy development in Greenland: A network perspective
2019 (English)In: Island Studies Journal, ISSN 1715-2593, E-ISSN 1715-2593, Vol. 14, no 2, p. 227-244Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Following its achievement of Self-Rule status in 2009 Greenland embarked on a series of measures to diversify its economy with an eye towards eventually gaining full independence from Denmark. Tourism was underlined as a key sector for reaching this goal and, consequently, over the last few years there has been a concerted effort to develop the island as an important polar destination. Significantly, the Greenlandic government created the tourism development policy for 2016-2020, which it views as a key instrument for shaping the sector’s future. In this paper, we adopted a policy network approach to determine the relational architecture among various stakeholders from the public and private sectors who are seen as relevant to tourism’s development. Inter alia, we examined how these actors were linked to each other while examining what kind of tourism networks existed in Greenland and what obstacles might hinder or foster their formation. A thematic analysis of qualitative data on Atlas.ti reveals that though there exist networks in the Greenlandic tourism sector, they are not policy networks and that the Greenlandic government’s approach to developing this tourism policy has been top-down, reflecting a ‘government’ rather than a ‘governance’ approach. Barriers to the formation of policy networks included lack of a shared image for the future; lack of trust among actors; lack of time and spatial fragmentation hindering iterative interactions, and lack of institutional enabling of information and knowledge sharing. 

Keywords
governance, Greenland, islands, networks, policy development, tourism
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-36885 (URN)10.24043/isj.94 (DOI)
Available from: 2019-08-19 Created: 2019-08-19 Last updated: 2019-11-08Bibliographically approved
Sparf, J. & Petridou, E. (2019). Resilience in Practice: A Survey of Recent European Union Projects.
Open this publication in new window or tab >>Resilience in Practice: A Survey of Recent European Union Projects
2019 (English)Report (Other academic)
Publisher
p. 15
Series
RCR Working Paper Series ; 2019:4
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-36601 (URN)978-91-88947-11-6 (ISBN)
Available from: 2019-07-01 Created: 2019-07-01 Last updated: 2019-11-20Bibliographically approved
Sparf, J. & Petridou, E. (2018). Collaborations in Routine Emergency Management: Lessons from Sweden. Paper presented at 7th International Conference on Building Resilience, ICBR 2017; Swissotel Le Concorde Bangkok; Thailand; 27 November 2017 through 29 November 2017. Procedia Engineering, 212, 302-308
Open this publication in new window or tab >>Collaborations in Routine Emergency Management: Lessons from Sweden
2018 (English)In: Procedia Engineering, ISSN 1877-7058, E-ISSN 1877-7058, Vol. 212, p. 302-308Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Effective collaborations in emergency management is the Holy Grail for practitioners in Sweden and elsewhere. More than mere coordination, interorganizational collaboration is deemed by many as the most optimal arrangement to share resources and respond to emergencies more quickly and efficiently. It is also considered to be the source of a broadly and rather vaguely defined concept of greater good. Such collaborations tend to be uncritically accepted as innovative, especially in instances of large-scale disasters or planned events while routine emergency management arrangements tend to be under researched. This research is an in-depth case study of an interorganizational collaboration in the greater Stockholm region in Sweden concerning routine emergency management. The collaboration comprises the physical relocation of one operator each from seven organizations in the area and the establishment of the “Collaboration Cluster”. Rather than attempt to define the concept of “greater good” we set out to evaluate the quality of collaboration from the perspective of each member organization. We build a multi-dimensional model to assess the expectations of each organization at the political, managerial, and operative level. What is more, we view the Collaboration Cluster as a network at the operative level and for this reason we employ formal Social Network Analysis (SNA) to tease out network variables that have an effect on the quality of collaboration.

National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-33096 (URN)10.1016/j.proeng.2018.01.039 (DOI)2-s2.0-85043385733 (Scopus ID)
Conference
7th International Conference on Building Resilience, ICBR 2017; Swissotel Le Concorde Bangkok; Thailand; 27 November 2017 through 29 November 2017
Funder
Swedish Civil Contingencies Agency
Available from: 2018-02-27 Created: 2018-02-27 Last updated: 2018-03-19Bibliographically approved
Petridou, E. (2018). Entrepreneurship in the Swedish municipal polis: the case of Mer [*] Östersund. Policy Studies, 39(1), 70-89
Open this publication in new window or tab >>Entrepreneurship in the Swedish municipal polis: the case of Mer [*] Östersund
2018 (English)In: Policy Studies, ISSN 0144-2872, E-ISSN 1470-1006, Vol. 39, no 1, p. 70-89Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Scholars in political science and policy studies have been paying increasing attention to a specific kind of actor, the policy entrepreneur, as an agent of change. Less attention has been paid to the contextual factors that may shape entrepreneurial action as most of the extant research is performed in pluralistic systems and in high complexity policy sectors. This is a study of a routine planning process in the municipality of ostersund in Northern Sweden with the purpose of studying the kind of actors that may act entrepreneurially (the who); the kind of strategies they use; and what contextual powers facilitate these strategies (the how). This two-and-a-half-year routine, low-complexity process was analyzed with in-depth interviews and a survey, participant observation, document analysis, and formal social network analysis. Findings suggest that professional administrators acted entrepreneurially by employing a set of six strategies while the members of civil society were central - though not entrepreneurial - participants.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis, 2018
Keywords
Policy entrepreneurship, community planning, economic development, municipal government, social network analysis, Swedish politics, policy-making, governance
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-29702 (URN)10.1080/01442872.2018.1434872 (DOI)000425790900005 ()2-s2.0-85041528157 (Scopus ID)
Available from: 2016-12-21 Created: 2016-12-21 Last updated: 2019-03-26Bibliographically approved
Petridou, E., von Bergmann-Winberg, M.-L. & Alebaki, M. (2018). Entrepreneurship in Times of Crisis: A Resilience Perspective on the Greek Wine Sector. In: Charlie Karlsson, Charlotte Silander, Daniel Silander (Ed.), Governance and Political Entrepreneurship in Europe: Promoting Growth and Welfare in Times of Crisis (pp. 207-227). Cheltenham: Edward Elgar Publishing
Open this publication in new window or tab >>Entrepreneurship in Times of Crisis: A Resilience Perspective on the Greek Wine Sector
2018 (English)In: Governance and Political Entrepreneurship in Europe: Promoting Growth and Welfare in Times of Crisis / [ed] Charlie Karlsson, Charlotte Silander, Daniel Silander, Cheltenham: Edward Elgar Publishing, 2018, p. 207-227Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Cheltenham: Edward Elgar Publishing, 2018
Keywords
Political Entrepreneurship, Resilience, Economic Crisis
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-33771 (URN)978 1 78811 275 8 (ISBN)
Available from: 2018-06-13 Created: 2018-06-13 Last updated: 2018-06-14Bibliographically approved
Danielsson, E., Petridou, E., Lundgren, M., Olofsson, A., Große, C. & Röslmaier, M. (2018). Risk Communication: A Comparative Study of Eight EU Countries. MSB
Open this publication in new window or tab >>Risk Communication: A Comparative Study of Eight EU Countries
Show others...
2018 (English)Report (Other academic)
Abstract [en]

How do EU member states communicate risks to their citizens? In this study, we define risk communication as the information provided by different levels of government to citizens regarding possible future crises. The questions serving as departure points for this study are as follows: How is the administrative system for risk communication set up in the countries studied? How the different risk communication campaigns are (provided that they exist) embedded in the larger administrative context? How is risk communication strategy formulated in each country and what kind of threats are emphasized? In order to tackle these questions, we examine the risk communication strategy of eight countries: Sweden, Finland, Germany, England, France, Estonia, Greece and Cyprus. Our data consist of governmental web sites, publications, campaigns, as well as other modes of communication, such as videos posted on YouTube, with questions centering on institutional actors, methods of delivery, content, and effectiveness. We acknowledge that risk communication aims at supporting vulnerable populations and evening out imbalances, but at the same time we flesh out the power dimension of risk. In our analysis, we search for reproduction of norms and social inequality in risk communication practices. The results show that some patterns emerge regarding the way different EU countries convey information to the public, but they do not hold strictly to geography or administrative system. Digital media are the foremost vehicle of risk communication and the message generally conveyed is geared towards traditional, middle class households with the main language of the country as their first language. Volunteer organizations are present in all the countries in question, though not at the same degree. The conveyance of “self-protection” guidelines implicitly places the responsibility of protection to the individual. The results also show that in some countries, materiality has become more prevalent than the social dimension of risk in the message the public sector conveys, and that there is a move from focusing on risk to focusing on security.

Place, publisher, year, edition, pages
MSB, 2018. p. 71
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-35027 (URN)978-91-7383-868-9 (ISBN)
Funder
Swedish Civil Contingencies Agency
Available from: 2018-12-03 Created: 2018-12-03 Last updated: 2019-01-14Bibliographically approved
Petridou, E. & Sparf, J. (2017). For safety’s sake: the strategies of institutional entrepreneurs and bureaucratic reforms in Swedish crisis management, 2001–2009. Policy & Society: Journal of public, foreign and global policy, 36(4), 556-574
Open this publication in new window or tab >>For safety’s sake: the strategies of institutional entrepreneurs and bureaucratic reforms in Swedish crisis management, 2001–2009
2017 (English)In: Policy & Society: Journal of public, foreign and global policy, ISSN 1449-4035, E-ISSN 1839-3373, Vol. 36, no 4, p. 556-574Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This study focuses on the bureaucratic reforms in Sweden which resulted in the creation of the Secretariat for Crisis Management and the Swedish Civil Contingencies Agency. We investigate the mechanisms that lead to divergent change through the critical juncture analytical approach. The study’s findings suggest that the bureaucratic reforms were the result of the critical juncture between 2001 and 2009, which included, inter alia, the release of a commission of inquiry report, a major political crisis and a national election. Moreover, we situate entrepreneurial agency in this analysis while we contribute to the theorization of institutional entrepreneurship by focusing on the implementation stage of institutional change. In order to overcome the institutional resistance stemming from an attempt to preserve the existing power structures, institutional entrepreneurs use the following three strategies: (i) the strategy of listening; (ii) the strategy of advertising early success and (iii) the strategy of picking up the phone.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis Group, 2017
Keywords
Institutional entrepreneurship, critical junctures, crisis management, process tracing, Swedish politics
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-29700 (URN)10.1080/14494035.2017.1369677 (DOI)000418689000006 ()2-s2.0-85045634463 (Scopus ID)
Available from: 2016-12-21 Created: 2016-12-21 Last updated: 2018-05-16Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-7316-4899

Search in DiVA

Show all publications