Mid Sweden University

Vad skulle hända om du som lärare slutade att mata studenterna med information om vad och hur de ska lära sig? Den frågan ligger till grund för det kollegiala utvecklingsprojekt som vi, en grupp meriterade och excellenta lärare vid Mittuniversitetet, har genomfört i form av antologin Mata inte studenterna. Med antologiprojektet som utgångspunkt är vårt syfte att dels reflektera över vår kollegiala skrivprocess, dels bidra till den nationella diskussionen om meriterade lärares roll. Vi vill därför lyfta frågor om hur vi gått tillväga, vilka resurser som behövs för att få till stånd ett kollegialt skrivprojekt och eventuella vinster på individuell, kollegial och organisatorisk nivå - alltså de nivåer som är centrala för det akademiska lärarskapet och som meriterade lärare förväntas bidra till att utveckla. Med samtalet riktar vi oss därmed till en bred målgrupp - såväl meriterade lärare som alla med intresse för kollegiala samverkansformer. Rundabordssamtalet inleds med en presentation av vår kollektiva skrivprocess. Boken är resultatet av en idé från ett skrivinternat arrangerat av Nätverket för meriterade lärare på vårt lärosäte. Startpunkten var en diskussion om “spoon-fed students" och hur vi som lärare kan arbeta för ett mer aktivt lärande. Vi beslöt att dela med oss av våra tidigare erfarenheter i ett antologiprojekt. I rundabordssamtalet belyser vi drivkrafter och utmaningar från vår skrivprocess (jmf Fjellström & Wester, 2019) genom att lyfta våra lärdomar. I vidare mening vill vi reflektera över det akademiska lärarskapet och vad som krävs för att det ska fungera. Därefter följer gruppsamtal med erfarenhetsutbyte och diskussion om vilka resurser och strukturer som behövs för pedagogisk utveckling på olika nivåer. Ett sista steg är en kritisk metadiskussion om meriterade lärares roll och den typ av utvecklingsarbete vi bedrivit. Sessionen avslutas med en gemensam summering och dokumenteras i en padlet. Genom samtalet vill vi synliggöra behovet av att gå bortom den egna undervisningspraktiken och möjliggöra ett aktivt kollegialt kunskapsutbyte. Därigenom förstärks i slutändan det akademiska lärarskapet där lärare “kontinuerligt och systematiskt reflekterar över, utforskar och utvecklar den egna pedagogiska praktiken och dess inverkan på studenters lärande” (Bolander Laksov & Scheja, 2020,s.29).

Referenser:

Bolander Laksov, K., & Scheja, M. (2020). Akademiskt lärarskap. Stockholm: SULF.

Fjellström, M. & Wester, M. (2019). Universitetslärares skrivande om och för sin undervisning.Högreutbildning, 9(1), s. 20-33.

The digital two-way communication that society expects today can be said to blur the boundaries between the universities and the surrounding society. As the campus becomes more of an open network, the gap between formal and informal learning narrows. One can see a shift towards a perspective of lifelong learning with a more social and global perspective. Seen in that perspective, higher education has a greater value for people, than just specific skills or a specific degree. How people in society interact with various groups and organizations on social media also demonstrates this development and it challenges how we traditionally view learning. It also affects how the university conducts course design. Students and educators have come to expect the use of new digital tools. Many of these tools contribute to interaction between educators and students in collaborative learning. In a societal perspective we see a two-way exchange of meanings and needs, which makes it possible to create solutions that neither the university nor organizations in society could have adopted on their own. The focus of this paper is the course design process of a commissioned education course, DIGIFLEX. The practice meanings from students, colleagues and a reference group are referred to as feedback loops. These feedback loops continuously drove the course design and development forward and clearly indicated the need for an adaption to a more societal context. The design process is described via three stages and two feedback loops. The first stage focused on finding a modern digital design with lots of audiovisual elements for short and flexible courses. In the first feedback loop, we gained inspiration via a learning technology conference, which led to sessions with reverse brainstorming where the project group further challenged the standard norm for course design. In step two, the pilot course was implemented with the new elements generated from the first feedback loop. We received support from a reference group with expertise in networked learning and the students evaluated the course. Our findings show a need for more dialogue and informal structure as complement to the existing digital course design. This insight was confirmed by the experiences and lessons learned from distance education during the pandemic. There is a need for a networked learning perspective in this kind of digital course design. More frequent reconciliations, evaluations of needs and expectations from the surrounding society is important for the success of similar projects in the future.

De senaste fem åren har mycket hänt när det gäller svenska myndigheters användning av sociala medier i sin kommunikationsverksamhet. För fem år sedan var Facebook något många myndigheter pratade om som en möjlig framtida väg att snabbt nå många medborgare med information vid en krissituation.Idag är Facebook för många myndigheter ett verktyg som används som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Detta medan vissa myndigheter precis är på gång att börja sitt arbete med sociala medier och ytterligare några tvekar om det är rätt väg att gå för deras myndighet. Därför kan det vara av intresse att presentera en översikt av myndigheters användning av sociala medier och specifikt då i krissituationer då kommunikationsverksamheten utmanas som allra mest. Vilka är egentligen de största möjligheterna med att kommunicera i sociala medier och vilka potentiella hot kan det finnas?Under åren 2013 – 2015 så arbetar en forskargrupp ledd av professor Lars Nord vid Mitttuniversitetets centrumbildning DEMICOM med att granska hur den nya digitala mediemiljön påverkar kommunikationsmönstren i samband med samhälleliga kriser och ytterst förtroendet för samhällets institutioner och för demokratin. Syftet med projektet är både att analysera generella tendenser och utveckla teoribildningen på området och att bidra till kunskapsutveckling och lärande bland kriskommunikationens aktörer.Delstudien som presenteras i den här forskningsrapporten har fokuserat på hur villkoren för statliga myndigheters kommunikation i samband med kriser har förändrats till följd av den digitala medieutvecklingen, och i vilken utsträckning denna utveckling skapar hot och möjligheter för en framgångsrik och trovärdig kriskommunikation.

Kommunikationen till allmänhet och medier vid en allvarlig händelse, kris ellerkatastrof är en komplex process som innebär att samla information, skapa meningoch förmedla den, och att använda kunskap byggd på erfarenhet. Kriser påverkarflera organisationer samtidigt, därför bidrar samverkan mellan myndigheter närdet gäller kommunikation till en effektivare krishantering.Denna rapport sammanfattar en studie av tre olika informatörs-/ kommunikatörsnätverkoch deras informationssamordning gjord på uppdrag av Myndigheten förSamhällsskydd och Beredskap, MSB. De områden som studerats är nätverken ochderas arbeten kring följande händelser:• Fågel- och svininfluensan (Human- och djursmitta)• Vulkanaskan (Naturolyckor)• Kärnkraftshaveriet i Fukushima (Kärntekniska olyckor)Syftet med studien är att få en kunskap om hur arbetet med informatörsnätverki operativa händelser har fungerat i dessa fall och föreslå riktlinjer för den fortsattautvecklingen av arbetssätt tillsammans med informatörsnätverk. Studienhar genomförts som en totalundersökning under hösten 2012 där deltagarna i detre nätverken dels blivit intervjuade, dels fått fylla i en enkät. Genom att kombineratvå metoder som i det här fallet kompletterar varandra ger studien en djupareförståelse av nätverksdeltagarnas upplevelser och erfarenheter av hur nätverkenfungerade samt en generell bild av hur olika aspekter och faktorer påverkade dem.De uppfattningar som deltagarna gett uttryck för vid intervjuerna och i enkätenvisar att de flesta är positiva till nätverksarbetet, även om det finns möjligheter tillförbättringar. Efter hand utvecklades en metodik med frågor och svar och tekniskalösningarsom man nu i stort sett är nöjd med. Det finns tydliga skillnader mellantidigare och senare händelser inom samma område, vid en ny händelse är koordinationensvårare eftersom det tar tid att etablera de relationer som behövs för attnätverket ska fungera effektivt.MSB:s samordnande roll är betydelsefull och värderas av deltagarna, men fördelningenav ansvar och roller kan göras ännu tydligare. I början av en händelsebetonas vikten av att vara lyhörd för ett flertal perspektiv. Intervjuerna visar storsamstämmighet när det gäller vikten av förberedelse och att etablera relationer medandra myndigheter före en händelse eller kris. Man betonar också att gemensamtfokus/målbild är centralt, liksom en strukturerad process och tekniska lösningarsom underlättar samverkan.De framgångsfaktorer för samarbete i nätverk/samverkansgrupper som hämtatsfrån tidigare forskning och testats i studien är: kommunikation, koordinationav arbetet, ledning av nätverket, samarbetsklimat, gemensamt mål, aktörernasroll/engagemang, balans av bidrag, förtroende och samhörighet. Koordinationav arbetet, aktörernas engagemang och resultatet av nätverksarbetet i form avupplevd effektivitet och kvalitet är begrepp och skalor som inspirerats av och anpassats från en longitudinell studie av samverkande gruppers resultat. Övrigaenkätfrågor har utformats specifikt för denna studie och har inte testats empiriskttidigare. Faktorernas hållbarhet testades genom faktoranalys och reliabilitetstester,och därefter analyserades samband genom korrelations- och regressionsanalyser.De flesta faktorer är starkt korrelerade med varandra. Koordination,förtroende, ledning, kommunikation och mål visade de starkaste sambandenmed resultaten av nätverksarbetet.Den klart viktigaste faktorn som påverkar nätverksarbetet i positiv riktning ärkommunikationen inom nätverket. Övriga faktorer som visade sig leda till ökadkvalitet och effektivitet var nätverkets gemensamma mål och koordination. Enväl fungerande kommunikation inom nätverket är alltså mest betydelsefullt förresultatet, och en förbättring av kommunikationen ger det största utfallet när detgäller upplevd kvalitet och effektivitet i nätverksarbetet. Det är ett viktigt resultatsom ger vägledning i vad som är viktigt för att utveckla nätverksarbetet ytterligare.Eftersom underlaget i antal svarande är litet måste sambandsanalyserna tolkasmed försiktighet, men studiens resultat kan med fördel fungera som underlagför andra, mer omfattande studier. För att få mer kunskap om nätverksarbeteföreslås undersökningar av kriser i realtid, och att mer ingående studera ledarskapav nätverksarbete och kriskommunikation. Den typ av sammankallandefunktion som MSB har finns inte heller beskriven i litteraturen tidigare, ocheffekterna på samarbetsprocesserna kan därför studeras ytterligare och på såsätt ge ett intressant bidrag till forskningen om denna typ av sammankallandefunktion för att stödja samarbeten mellan organisationer.De nya rekommendationer för informationssamordning vid kriser som ges irapporten är följande:• Identifiera vilka individer som är berörda av olika typer av kommunikationsfrågoroch etablera relationer i förväg• Öva på krisscenarier och kommunikationsverktyg• Kommunicera nyttan med nätverksarbetet och tydliggör konsekvensernaav samverkan när nätverken etableras• Formulera gemensamma mål för nätverksarbetet i början av processenoch var lyhörd för olika perspektiv och fokusområden• Öka kunskapen om nätverken och se till att myndigheterna har en policyför informationssamordning i nätverk• Se till att kommunikationsansvariga har mandat från sin organisationatt agera utifrån det som beslutats i nätverken. Kommunikationsfrågorär också en expertkunskap som kräver legitimitet

Abstract

Purpose – The purpose of this research is to study how communication executives perceive their internal and external legitimacy, how they reflect on recent developments in their work, and which future challenges they perceive as being important.

Design/methodology/approach – The approach takes the form of in-depth interviews with communication executives.

Findings – Communication executives have a distinct strategic managerial role within their organizations. The executive role involves three different performances: the organizational leader; the communication leader; and the communication manager. Executives perceived high external legitimacy, whereas internal legitimacy varied between organizations, and status and formal position were both dynamic and subject to negotiation. The communication technology development, termed as a “revolution”, has considerably affected executives’ work. Future communication challenges such as globalization and organizational change were discussed.

Research limitations/implications – Recent changes have strengthened the roles of the communication executives. Internal status and legitimacy appear to be dependent on the attitudes of the other executives. These relationships and the emerging executive roles will be an important basis for study in future research.

Practical implications – Internal legitimacy was clearly an issue of negotiation, which is important for practitioners to consider. Acting out the educational role, working with communication support and the coaching of managers, and initiating and pursuing strategic organizational issues may be means by which communication executives are further able to enhance their internal legitimacy.

Originality/value – New insights with regard to the legitimacy, practice and self-perceptions of communication executives are provided. This is the first study of Swedish communication executives, adding to the knowledge base derived from studies from The Netherlands, UK and USA.

Keywords Communications, Management roles, Senior management

Paper type Research paper