Ett återkommande problem inom revisionsforskningen handlar om de svårigheter forskare
ställs inför med avseende på att få tillgång till information från revisorer som baseras på
verkliga händelser. Anledningar som förts fram till detta är att revisorer är bundna vid
tystnadsplikt samt att det förefaller råda en ”kultur av tystnad” inom professionen. Det finns
ett behov av att finna alternativa metoder och tillvägagångssätt för att komma nära praktiskt
revisionsarbete.
Föreliggande studie fokuserar på hur revisorer själva ser på och uppfattar det arbete de
utför, med speciell betoning på granskning och bedömning. Studien är metodutvecklande,
utforskande och beskrivande till sin karaktär. Utifrån en metodteorietisk ram diskuteras två
metoders användbarhet med avseende på att studera revision ur ett revisorsperspektiv. Studien
ger prov på och illustrerar olika typer av resultat som är möjliga att generera med de
tillämpade metoderna. Med revisorsperspektiv som den gemensamma nämnaren presenteras
och beskrivs tre olika metodmodeller.
För att skapa en bild av hur svenska revisorer uppfattar och ser på det revisionsarbete de
gör har i den första modellen ”the Repertory Grid” använts med en kvantitativ ansats. Data
har samlats in på ett strukturerat sätt och bearbetats med hjälp av principalkomponentanalys
(PCA). Den andra modellen har en renodlad kvalitativ inriktning. Revisorer har intervjuats i
enlighet med ”the Critical Incident Technique”. Revisorerna har berättat om olika situationer
och frågeställningar de upplevt som svåra inom ramen för revisionsarbetet. Intervjuerna har
sedan sammanställts med hjälp av innehållsanalys. Modell tre är en kombinerad ansats av
modell ett och två. Data har samlats in med hjälp av ”the Repertory Grid” och utgörs av
revisorers egna erfarenheter med avseende på att göra professionella bedömningar. Materialet
har sammanställts och analyserats med hjälp av PCA. De enskilda resultaten har sedan följts
upp genom att de intervjuade revisorerna själva fått vara med och tolka sina egna resultat.
Genomgående från arbetet med modellerna framkommer att tystnadsplikten gentemot
klienter är något som uppfattas som mycket viktigt av revisorerna. Detta har under arbetet
visat sig i form av återhållsamhet i fråga om att delge personliga erfarenheter. ”The Repertory
Grid” har visat sig speciellt lämplig för att studera områden som kan uppfattas som känsliga
och/eller är belagda med sekretess. Metoden har kunnat erbjuda revisorerna en känsla av
kontroll med avseende på att inte utlämna enskilda klienter eller bryta mot
professionssekretessen. Studien identifierar och lyfter fram ett antal svårigheter som
förknippas med forskning som anlägger ett revisorsperspektiv samt lämnar förslag på
tillvägagångssätt för att överbrygga dessa svårigheter.