Mid Sweden University

Målet för digitaliseringspolitiken är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Samtidigt som digitaliseringen leder till ökad effektivitet innebär den nya tekniken ökade risker för den personliga integriteten. I syfte att stärka skyddet för fysiska personer vid behandling av personuppgifter samt för att underlätta flödet av personuppgifter inom Europeiska unionen trädde EU:s dataskyddsförordning (GDPR) i kraft den 25 maj 2018. Dataskyddsförordningen anses ofta vara ett komplext och svårtillämpat regelverk, inte minst inom offentlig sektor där myndigheter även har att förhålla sig till andra regelverk vid behandling av personuppgifter. Syftet med denna bok är att ge en introduktion till de grundläggande reglerna i EU:s dataskyddsförordning och annan närliggande lagstiftning.

Boken riktar sig till studenter vid landets högskolor och universitet som vill få en introduktion till de regler som gäller vid behandling av personuppgifter samt till personer som arbetar med dataskyddsfrågor i offentlig sektor.

I den nationella inriktningen för artificiell intelligens (AI) anges att Sverige ska vara ledande i att ta tillvara möjligheterna som användning av denna teknik kan ge, med syftet att stärka både den svenska välfärden och den svenska konkurrenskraften. En undersökning från Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) visar att det totala ekonomiska värdet av ett fullständigt införande av nuvarande AI teknik i svensk offentlig förvaltning beräknas uppgå till 140 miljarder kronor, varav minst 20 miljarder kronor på arbetsmarknadsområdet genom bättre matchning på arbetsmarknaden. Även om det finns stora möjligheter med AI bär den nya tekniken med sig rättsliga utmaningar. Denna artikel belyser hur s.k. registerförfattningar kan försvåra eller i vissa fall hindra införandet av AI i myndigheters verksamheter. I huvudsak ges exempel från Arbetsförmedlingens verksamhet men liknade utmaningar gäller även för andra myndigheter.

Under föredraget kommer Rikard Karlsson att fokusera på ett antal rättsliga frågor som det ökade distansarbetet har gett upphov till. Mer specifikt kommer han att redogöra för rättsliga förutsättningar för att använda digitala verktyg för intern kommunikation. Att kunna kommunicera digitalt är en viktig strategisk fråga för alla myndigheter. Användningen av digitala kommunikationsverktyg innebär att stora mängder personuppgifter och sekretessreglerade uppgifter kommer att behandlas i systemen. Innan nya digitala verktyg införs i verksamheten måste en rad rättsliga frågor beaktas. 

Den som behöver hjälp med att bevaka sin rätt eller att förvalta sin egendom kan under vissa förutsättningar få en förvaltare förordnad av tingsrätten. Den som får en förvaltare förordnad för sig förlorar som regel rådighet över det som omfattas av förvaltaruppdraget. För att en förvaltare ska kunna fullgöra sitt uppdrag är det av betydelse att han eller hon har möjlighet att ta del av handlingar som rör huvudmannen och även uppgifter som omfattas av sekretess.

Högsta förvaltningsdomstolen har i dom HFD 2020 ref. 50, meddelad den 11 november 2020, klargjort vilken rätt en förvaltare har att för huvudmannens räkning ta del av uppgifter hos överförmyndaren som rör ställföreträdarskapet och som omfattas av sekretess.

I artikeln diskuteras och analysers den aktuella domen.

Handlingsoffentlighet har präglat svensk förvaltning sedan lång tid tillbaka och utgör en viktig del av vårt demokratiska statsskick. Genom handlingsoffentlighet garanteras var och en insyn i de offentliga organens verksamhet, vilket i sin tur möjliggör för medborgare att kontrollera hur den offentliga makten utövas. I vissa fall har bestämmelserna om handlingsoffentlighet gjorts tillämpliga även på handlingar hos privaträttsliga organ, såsom kommunala aktiebolag och stiftelser där kommuner eller regioner utövar ett rättsligt bestämmande inflytande.

En under år 2020 meddelad dom från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD 2020 ref. 38, väcker frågan huruvida handlingar som förvaras hos ett regionägt bolag med uppdrag att sköta regionens förvaltning av donationsstiftelser utgör allmänna handlingar. Rättsfallet aktualiserar frågan hur långt handlingsoffentligheten sträcker sig när ett kommunalt bolag har fått i uppdrag att sköta förvaltningen av en stiftelses egendom.

I artiklen diskuteras och analyseras den aktuella domen.