Mid Sweden University

miun.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Publications (10 of 143) Show all publications
Hedenborg, S., Fredman, P., Hansen, A. S. & Wolf-Watz, D. (2024). Outdoorification of sports and recreation: a leisure transformation under the COVID-19 pandemic in Sweden. Annals of Leisure Research, 27(1), 36-54
Open this publication in new window or tab >>Outdoorification of sports and recreation: a leisure transformation under the COVID-19 pandemic in Sweden
2024 (English)In: Annals of Leisure Research, ISSN 1174-5398, Vol. 27, no 1, p. 36-54Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Following the outbreak of the COVID-19 pandemic, most European countries imposed lockdowns, whereas Sweden introduced soft restrictions. Sports and physical activity could continue if conducted 'safely' and outdoor activities were even promoted if restrictions on the number of participants were not violated. The aim of this article is to demonstrate how the pandemic led to transitions and transformations of typical indoor sports activities to the outdoors and to outdoor recreation, or what we call an outdoorification process of sports and recreation, and how the changes were perceived by the population. Sweden is used as a case study. The inquiry is based on three studies involving more than 100 semi-structured interviews, two national questionnaire surveys and a regional-based PPGIS study. Based on the results, we argue that the outdoorification process is likely to influence how sport and recreation is understood and practiced also in the years after the pandemic.

Place, publisher, year, edition, pages
Informa UK Limited, 2024
Keywords
Indoorification, outdoorification, logics of practice in movement culture, sport, physical activity, outdoor recreation, COVID-19 pandemic, Sweden
National Category
Business Administration Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-45752 (URN)10.1080/11745398.2022.2101497 (DOI)000827487500001 ()2-s2.0-85134397777 (Scopus ID)
Available from: 2022-08-02 Created: 2022-08-02 Last updated: 2024-02-08Bibliographically approved
Fredman, P., Sievänen, T., Jensen, F., Gundersen, V., Wall-Reinius, S., Lexhagen, M., . . . Wolf-Watz, D. (2023). Approaches to foresight recreation and tourism in nature: experiences from the Nordic region. In: A. Mandic & S. K. Walia (Ed.), The Routledge Handbook of Nature Based Tourism Development: (pp. 131-148). Routledge
Open this publication in new window or tab >>Approaches to foresight recreation and tourism in nature: experiences from the Nordic region
Show others...
2023 (English)In: The Routledge Handbook of Nature Based Tourism Development / [ed] A. Mandic & S. K. Walia, Routledge, 2023, p. 131-148Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

This chapter discusses approaches to do foresights in outdoor recreation and tourism in nature, based on research from the Nordic countries. This region has a long-standing reputation for promoting outdoor recreation, with associated policies aiming to support this tradition for the benefit of future generations and environmental engagement. To do so successfully, one key input is improving the knowledge of outdoor recreational participation, associated trends, and future development. In this chapter, we therefore review different monitoring approaches to trend analyses as a means of forecasting participation and discuss supplementary approaches to foresight in outdoor recreation. We operationalize the Nordic context through studies undertaken in Finland, Sweden, Denmark, and Norway. Our examination shows that the tradition of national surveys and on-site visitor monitoring has proven effective. However, contemporary changes in society call for additional approaches to better understand future outdoor recreation. We therefore share experiences from several different approaches to foresight in outdoor recreation. This will inform future research as well as managers, entrepreneurs, planners and policymakers in their decision-making.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2023
National Category
Other Social Sciences not elsewhere specified
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-46694 (URN)10.4324/9781003230748-12 (DOI)2-s2.0-85162683390 (Scopus ID)9781032137704 (ISBN)
Available from: 2022-12-21 Created: 2022-12-21 Last updated: 2023-08-14Bibliographically approved
Skriver Hansen, A., Beery, T., Fredman, P. & Wolf-Watz, D. (2023). Outdoor recreation in Sweden during and after the Covid-19 pandemic–management and policy implications. Journal of Environmental Planning and Management, 66(7), 1472-1493
Open this publication in new window or tab >>Outdoor recreation in Sweden during and after the Covid-19 pandemic–management and policy implications
2023 (English)In: Journal of Environmental Planning and Management, ISSN 0964-0568, E-ISSN 1360-0559, Vol. 66, no 7, p. 1472-1493Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This paper reports results from three studies concerning outdoor recreation participation and trends during the Covid-19 pandemic in Sweden. The studies, undertaken at national, regional and local levels, used surveys, interviews and PPGIS approaches, to build a solid knowledge base. Results are analyzed with particular attention given to management and policy implications based on the following observations: increased outdoor recreation participation, changes in lifestyle and routines, new visitor profiles and activity trends, spatial changes, visitor displacement, spatial redistribution, and indications of post-pandemic outdoor recreation behavior. The Swedish case is of special interest because of high accessibility to nature areas and few restrictions to recreate in nature due to the pandemic. Hence, this study could serve as a reference for other countries with more Covid-19 related restrictions and less accessible nature for recreation. 

Keywords
Covid-19, implications, management, outdoor recreation, policy, Sweden
National Category
Social and Economic Geography
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-44389 (URN)10.1080/09640568.2022.2029736 (DOI)000757681200001 ()2-s2.0-85124761590 (Scopus ID)
Available from: 2022-03-01 Created: 2022-03-01 Last updated: 2023-04-12Bibliographically approved
Dybsand, H. N. & Fredman, P. (2023). The Provision Of Sustainable Wildlife Experiences: The role of the wildlife watching tourism guides. In: The Routledge Handbook of Nature based Tourism Development: (pp. 201-214). Informa UK Limited
Open this publication in new window or tab >>The Provision Of Sustainable Wildlife Experiences: The role of the wildlife watching tourism guides
2023 (English)In: The Routledge Handbook of Nature based Tourism Development, Informa UK Limited , 2023, p. 201-214Chapter in book (Other academic)
Abstract [en]

Wildlife watching tourism is an increasingly important niche within nature-based tourism. As this niche continues to grow, care must be taken how tourists interact with the natural environment. One way to manage such interactions is through high-quality guiding, which has been acknowledged as a key element of wildlife watching tourism. The guide’s role was first conceptualized by Cohen (1985), who divided it into the instrumental, social, interactional, and communicative components. While several studies adopt Cohen’s framework, it is also argued that there are elements to nature guiding which are not fully covered (Randall & Rollins, 2009). In this chapter, we investigate the guide’s role in the context of wildlife watching tourism, using Cohen’s framework as a starting point. We compare musk ox safaris in Dovrefjell, Norway to Polar Bear tourism activities in Svalbard, Norway and Churchill, Canada using data from travel party interviews, participant observations and content analysis of online reviews. Findings reveal two additional components to guiding wildlife experiences: The uncertainty component and the encounter component. Based on these findings, we suggest an expanded model of the guide’s role when guiding wildlife watching tourism activities. 

Place, publisher, year, edition, pages
Informa UK Limited, 2023
National Category
Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-49011 (URN)10.4324/9781003230748-16 (DOI)2-s2.0-85162713405 (Scopus ID)9781000850543 (ISBN)9781032137704 (ISBN)
Available from: 2023-08-14 Created: 2023-08-14 Last updated: 2023-08-14Bibliographically approved
Kronenberg, K. & Fredman, P. (2022). Ekonomiska effekter från turism i skyddad natur: En metodbeskrivning. Mid Sweden University
Open this publication in new window or tab >>Ekonomiska effekter från turism i skyddad natur: En metodbeskrivning
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den modell som här presenteras syftar till att beräkna primära och sekundära effekter på den regionala ekonomin utifrån den konsumtion besökare i ett naturområde (t.ex. en nationalpark) genererar. Modellen inkluderar konsumtion från turister såväl som lokalbefolkning.

Primära effekter är den direkta effekt som besökarnas utgifter för olika tjänster och produkter i regionen ger upphov till. Sekundära effekter är vad som sker med besökarnas utgifter i den regionala ekonomin i form av indirekta effekter (företagens inköp av lokala varor och tjänster) och inducerade effekter (ökad produktion genom konsumtion av lokalt boende som arbetar i regionen).

Den totala ekonomiska effekten är summan av de primära och sekundära effekterna. Så kallade multiplikatorer beskriver hur mycket produktionen förändras då efterfrågan förändras, och beräknas utifrån storleken på de indirekta och inducerade effekterna. Stor import av varor och/eller tjänster till en region innebär att den regionalekonomiska effekten från konsumtion blir lägre. Kvoten mellan primära effekter och bruttoregionalprodukten (BRP) är ett mått på besökarnas bidrag till den regionala ekonomiska tillväxten.

Konsumtion ger också effekter på arbetstillfällen och därmed sysselsättning. Modellen beräknar både direkta och indirekta effekter på regional sysselsättning och inkomst baserat på ovan nämnda konsumtion. Sysselsättningen uttrycks som regel i termer av helårstjänster.

I rapporten presenteras förslag på utformning av frågor för att mäta besökarens hemort, vistelsens längd, områdets betydelse för att besöka regionen, samt utgifter. Det är viktigt att tydligt definiera de geografiska områden för vilka utgifter och ekonomiska effekter ska beräknas. Det gäller dels det aktuella naturområdet, t.ex. en nationalpark, dels den region för vilken effekterna på ekonomin är av intresse. Endast utgifter inom den aktuella regionen ska inkluderas, och för turister (boende utanför regionen) måste hänsyn tas till naturområdets betydelse för besöket. Det är också viktigt att definiera den tidsperiod för vilken de ekonomiska effekterna ska beräknas. Gäller det ett helt år, en sommarsäsong eller annan period. Även variationer i exempelvis väder, tillfälliga event eller andra extraordinära händelser måste tas hänsyn till. 

Tillgång till tillförlitliga mätningar av antalet besökare i de naturområden där ekonomiska effekter ska beräknas är en viktig parameter. Det finns olika metoder att räkna besökare, men bäst är som regel att använda elektroniska besöksmätare på strategiskt valda platser. Idag saknas systematiska och heltäckande mätningar av antalet besökare i de flesta naturområden, vilket understryker vikten av att genomföra ekonomiska effektberäkningar integrerat med ett system för systematiska besökarstudier.

Besökarnas utgifter, och annan information om besöket i naturområdet, mäts med hjälp av en enkätundersökning. Rekommendationen är att det sker i två steg: (1) Kontaktinformation (e-post eller mobilnummer) inhämtas från ett representativt urval av besökarna i naturområdet (personliga intervjuer alternativt kontaktkort), och (2) en efterföljande digital enkät skickas till besökaren efter att denne har lämnat området/regionen. Urvalets storlek påverkan den statistiska felmarginalen. Som tumregel för de flesta områden behöver kontaktinformation samlas in från 1 000 individer för att erhålla minst 400 ifyllda enkäter. I områden med få besökare kan urvalet vara mindre.

Beräkning av sekundära effekter innebär att utgifternas flöde i ekonomin analyseras med hjälp av så kallade input-output tabeller som omfattar monetära relationer mellan olika sektorer. I Sverige finns tillräckligt bra statistiskt underlag för beräkning av sekundära effekter på länsnivå (alternativt grupper av typlän) genom regionalisering av nationella data. Beräkningar på den kommunala nivån kräver särskild datainsamling avseende lokal produktion, vilket är mycket resurskrävande.

Modeller och beräkningar av det slag som här presenteras har naturligtvis sina begränsningar och innebär olika grad av osäkerhet. Möjligheter till förbättringar finns i de flesta parametrar, men innebär allt som oftast en avvägning mot kostnader. Det finns exempelvis mer sofistikerade, men resurskrävande, metoder för input-output beräkningar än vad som här föreslås. Den statistiska felmarginalen påverkas av osäkerheter i skattningen av antalet besökare liksom låga svarsfrekvenser (antal respondenter). Båda dessa kan som regel förbättras genom mer arbets- och resurskrävande insatser. Ytterligare en möjlig felkälla är tillförlitligheten i svaren på frågan om utgifter, något som kan vara svårt att minnas i detalj vid längre vistelser och då flera personer ingår i gruppen. Utformningen av den föreslagna modellen har så långt som möjligt tagit hänsyn till ovan nämnda osäkerheter. 

Ett rimligt tidsintervall för att mäta ekonomiska effekter i ett område är cirka vart femte år. Dock kan det finnas anledning att få en uppskattning av förändringar i effekterna inom ett sådant intervall. För det ändamålet kan kontinuerligt insamlade data över antalet besökare mellan intervallen användas tillsammans med värden från senast föregående studie (utgifter, input-output etc.). Samma sak gäller i de fall resultat från ett område överförs till ett annat likande naturområde.

Det senaste decenniets genombrott för mobil digital teknik innebär nya möjligheter att samla in information om besökare i naturområden. Det omfattar både aktiv (GPS/app. baserad) och passiv (nätverksbaserad) data. De krav på representativitet som ställs i studier av ekonomiska effekter begränsar dock teknikens användbarhet. Många naturområden har bristfällig mobiltäckning, det kan vara svårt att ladda telefonen, det finns begränsningar att nå utländska abonnenter, besökarnas kunskap om mobilapplikationer varierar stort och vissa väljer aktivt bort sin mobil ute i naturen. Samtidigt erbjuder applikationer av olika slag stora möjligheter att interagera med besökarna, när tekniken fungerar och används. Här behövs mer forskning och utveckling. Användning av digital teknik för datainsamling beskrivs närmare i Bilaga 3.

Det är viktigt att varje genomförd undersökning åtföljs av en noggrann dokumentation över tillvägagångssätt och vilka utgångspunkter den vilar på. Vi rekommenderar att grundläggande resultat från mätningar av ekonomiska effekter, jämte annan information från besökarundersökningar, publiceras på en särskild hemsida där olika områden, t.ex. Sveriges nationalparker, har sina egna sidor. Informationen är kopplad till en gemensam databas där data från undersökningarna lagras. På så sätt kan informationen uppdateras löpande, och i en mer utvecklad version göras interaktiv så att användaren kan ta fram egna tabeller eller figurer av enklare slag. Innehållet på hemsidan bör i hög grad presenteras i form av illustrationer (figurer, grafer mm) med relativt korta textförklaringar. Fokus ska ligga på enkelhet och användbarhet. Rapporten innehåller exempel på illustrationer från besökarundersökningar gjorda av finska Forststyrelsen och US National Park Service. 

Place, publisher, year, edition, pages
Mid Sweden University, 2022. p. 84
Series
Rapportserien / European Tourism Research Institute, ISSN 1403-4220 ; 2022:1
Keywords
Ekonomiska effekter; skyddad natur; Nationalpark; Friluftsliv; Turism; Besökare; Multiplikator; Input-Output; Sysselsättning
National Category
Economics
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-44213 (URN)978-91-89341-50-0 (ISBN)
Funder
Swedish Environmental Protection Agency
Available from: 2022-02-04 Created: 2022-02-04 Last updated: 2022-02-04Bibliographically approved
Fredman, P. (2022). Skogens upplevelsevärden. In: Catrin Johansson, Hans-Erik Nilsson, Peter Öhman, Bengt-Gunnar Jonsson, Birgitta Engberg, Oskar Englund, Per Simonsson och Inger Axbrink (Ed.), Skogens värden: forskares reflektioner (pp. 72-73). Sundsvall: Mittuniversitetet
Open this publication in new window or tab >>Skogens upplevelsevärden
2022 (Swedish)In: Skogens värden: forskares reflektioner / [ed] Catrin Johansson, Hans-Erik Nilsson, Peter Öhman, Bengt-Gunnar Jonsson, Birgitta Engberg, Oskar Englund, Per Simonsson och Inger Axbrink, Sundsvall: Mittuniversitetet , 2022, p. 72-73Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Sundsvall: Mittuniversitetet, 2022
National Category
Forest Science
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-45217 (URN)978-91-89341-70-8 (ISBN)
Available from: 2022-06-21 Created: 2022-06-21 Last updated: 2022-06-21Bibliographically approved
Haukeland, J. V. & Fredman, P. (2021). Concluding remarks. In: Nordic Perspectives on Nature-based Tourism: From Place-based Resources to Value-added Experiences (pp. 281-286). Edward Elgar Publishing
Open this publication in new window or tab >>Concluding remarks
2021 (English)In: Nordic Perspectives on Nature-based Tourism: From Place-based Resources to Value-added Experiences, Edward Elgar Publishing, 2021, p. 281-286Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

This book contributes to interdisciplinary research-based knowledge about nature-based tourism. The focus is on linkages between place-based resources and value-added experiences, providing a multifaceted “mosaic of knowledge” towards better understanding of the rapidly evolving nature-based tourism sector. The research was undertaken before the COVID-19 pandemic had its devastating effects on tourism in 2020. We argue that small-scale nature-based tourism entrepreneurs in rural regions are better positioned to survive such crisis than operators at typical mass-tourism destinations. Future avenues of research are briefly outlined, including the meaning and benefits ascribed to nature-based tourism, issues of sustainability and resilience, and pathways to new products in this highly dynamic sector. 

Place, publisher, year, edition, pages
Edward Elgar Publishing, 2021
National Category
Business Administration
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-45051 (URN)2-s2.0-85129900819 (Scopus ID)9781789904031 (ISBN)9781789904024 (ISBN)
Available from: 2022-05-25 Created: 2022-05-25 Last updated: 2022-05-25Bibliographically approved
Margaryan, L. & Fredman, P. (2021). Fantastic, magical and grandiose: Nature’s role in event design. In: Peter Fredman & Jan Vidar Haukeland (Ed.), Nordic Perspectives on Nature-based Tourism: From place-based resources to value-added experiences (pp. 237-249). Edward Elgar Publishing
Open this publication in new window or tab >>Fantastic, magical and grandiose: Nature’s role in event design
2021 (English)In: Nordic Perspectives on Nature-based Tourism: From place-based resources to value-added experiences / [ed] Peter Fredman & Jan Vidar Haukeland, Edward Elgar Publishing, 2021, p. 237-249Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

This chapter looks at the role of nature in special events, and the ways event managers integrate nature in the event design. We take the perspective of event managers to explore their awareness of and use of nature as an integral experiential component of their events. Grounded in the theoretical intersection of event studies and nature-based tourism, this chapter contributes with new knowledge on the role of nature in the experience economy. Our findings suggest that nature evokes positive emotional response, enhances the overall event experience, facilitates socio-cultural community, encourages educative and introspective experiences, and provides uniqueness to the event. Based on our study, we argue that actively integrating nature into the event design can be key to authentic, unique and transformative event experiences.

Place, publisher, year, edition, pages
Edward Elgar Publishing, 2021
Keywords
special events, nature-based tourism, experience, event design, authenticity
National Category
Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-39398 (URN)2-s2.0-85129878607 (Scopus ID)978 1 78990 402 4 (ISBN)
Available from: 2020-07-01 Created: 2020-07-01 Last updated: 2022-05-24Bibliographically approved
Fredman, P. & Haukeland, J. V. (2021). Introduction. In: Nordic Perspectives on Nature-based Tourism: From Place-based Resources to Value-added Experiences (pp. xiii-xxv). Edward Elgar Publishing
Open this publication in new window or tab >>Introduction
2021 (English)In: Nordic Perspectives on Nature-based Tourism: From Place-based Resources to Value-added Experiences, Edward Elgar Publishing, 2021, p. xiii-xxvChapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Edward Elgar Publishing, 2021
National Category
Business Administration
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-45050 (URN)2-s2.0-85129822286 (Scopus ID)9781789904024 (ISBN)
Available from: 2022-05-25 Created: 2022-05-25 Last updated: 2022-05-25Bibliographically approved
Fredman, P., Haukeland, J. V., Tyrväinen, L., Stensland, S. & Wall-Reinius, S. (2021). Nature-based tourism in a Nordic context. In: Fredman, P. & Haukeland, J.V. (Ed.), Nature-based Tourism: From Place-based Resources to Value-added Experiences (pp. 2-15). Cheltenham, UK: Edward Elgar Publishing
Open this publication in new window or tab >>Nature-based tourism in a Nordic context
Show others...
2021 (English)In: Nature-based Tourism: From Place-based Resources to Value-added Experiences / [ed] Fredman, P. & Haukeland, J.V., Cheltenham, UK: Edward Elgar Publishing, 2021, p. 2-15Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

In this chapter, we describe the Nordic region as a tourist destination primarily illustrated with examples from Norway, Sweden and Finland. The east–west and north–south gradients of these countries capture many of the special features of nature-based tourism in the Nordic region. In the context of tourism, it makes sense to speak in terms of a destination rather than a region, being a key concept of institutionalized tourism. However, regardless if one takes an economic geography, marketing management, customer, or cultural oriented approach (Saraniemi and Kylänen, 2011), we believe the Nordic region has much in common also as a tourist destination. We also argue there is a common understanding of what nature-based tourism is among the Nordic countries, which can be expressed as human activities occurring when visiting nature areas outside the ordinary neighborhood, or put differently, where the key attraction factor is nature and key activities are based on the nature environment (Koivula and Saastamoinen, 2005). For a more in-depth discussion about definitions of nature-based tourism we refer to the Introduction to this volume. 

Place, publisher, year, edition, pages
Cheltenham, UK: Edward Elgar Publishing, 2021
National Category
Social Sciences Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-41372 (URN)10.4337/9781789904031.00008 (DOI)2-s2.0-85129804796 (Scopus ID)978 1 78990 402 4 (ISBN)
Projects
BIOTOUR
Funder
The Research Council of Norway
Available from: 2021-03-03 Created: 2021-03-03 Last updated: 2022-05-24Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-3098-1490

Search in DiVA

Show all publications