Den modell som här presenteras syftar till att beräkna primära och sekundära effekter på den regionala ekonomin utifrån den konsumtion besökare i ett naturområde (t.ex. en nationalpark) genererar. Modellen inkluderar konsumtion från turister såväl som lokalbefolkning.
Primära effekter är den direkta effekt som besökarnas utgifter för olika tjänster och produkter i regionen ger upphov till. Sekundära effekter är vad som sker med besökarnas utgifter i den regionala ekonomin i form av indirekta effekter (företagens inköp av lokala varor och tjänster) och inducerade effekter (ökad produktion genom konsumtion av lokalt boende som arbetar i regionen).
Den totala ekonomiska effekten är summan av de primära och sekundära effekterna. Så kallade multiplikatorer beskriver hur mycket produktionen förändras då efterfrågan förändras, och beräknas utifrån storleken på de indirekta och inducerade effekterna. Stor import av varor och/eller tjänster till en region innebär att den regionalekonomiska effekten från konsumtion blir lägre. Kvoten mellan primära effekter och bruttoregionalprodukten (BRP) är ett mått på besökarnas bidrag till den regionala ekonomiska tillväxten.
Konsumtion ger också effekter på arbetstillfällen och därmed sysselsättning. Modellen beräknar både direkta och indirekta effekter på regional sysselsättning och inkomst baserat på ovan nämnda konsumtion. Sysselsättningen uttrycks som regel i termer av helårstjänster.
I rapporten presenteras förslag på utformning av frågor för att mäta besökarens hemort, vistelsens längd, områdets betydelse för att besöka regionen, samt utgifter. Det är viktigt att tydligt definiera de geografiska områden för vilka utgifter och ekonomiska effekter ska beräknas. Det gäller dels det aktuella naturområdet, t.ex. en nationalpark, dels den region för vilken effekterna på ekonomin är av intresse. Endast utgifter inom den aktuella regionen ska inkluderas, och för turister (boende utanför regionen) måste hänsyn tas till naturområdets betydelse för besöket. Det är också viktigt att definiera den tidsperiod för vilken de ekonomiska effekterna ska beräknas. Gäller det ett helt år, en sommarsäsong eller annan period. Även variationer i exempelvis väder, tillfälliga event eller andra extraordinära händelser måste tas hänsyn till.
Tillgång till tillförlitliga mätningar av antalet besökare i de naturområden där ekonomiska effekter ska beräknas är en viktig parameter. Det finns olika metoder att räkna besökare, men bäst är som regel att använda elektroniska besöksmätare på strategiskt valda platser. Idag saknas systematiska och heltäckande mätningar av antalet besökare i de flesta naturområden, vilket understryker vikten av att genomföra ekonomiska effektberäkningar integrerat med ett system för systematiska besökarstudier.
Besökarnas utgifter, och annan information om besöket i naturområdet, mäts med hjälp av en enkätundersökning. Rekommendationen är att det sker i två steg: (1) Kontaktinformation (e-post eller mobilnummer) inhämtas från ett representativt urval av besökarna i naturområdet (personliga intervjuer alternativt kontaktkort), och (2) en efterföljande digital enkät skickas till besökaren efter att denne har lämnat området/regionen. Urvalets storlek påverkan den statistiska felmarginalen. Som tumregel för de flesta områden behöver kontaktinformation samlas in från 1 000 individer för att erhålla minst 400 ifyllda enkäter. I områden med få besökare kan urvalet vara mindre.
Beräkning av sekundära effekter innebär att utgifternas flöde i ekonomin analyseras med hjälp av så kallade input-output tabeller som omfattar monetära relationer mellan olika sektorer. I Sverige finns tillräckligt bra statistiskt underlag för beräkning av sekundära effekter på länsnivå (alternativt grupper av typlän) genom regionalisering av nationella data. Beräkningar på den kommunala nivån kräver särskild datainsamling avseende lokal produktion, vilket är mycket resurskrävande.
Modeller och beräkningar av det slag som här presenteras har naturligtvis sina begränsningar och innebär olika grad av osäkerhet. Möjligheter till förbättringar finns i de flesta parametrar, men innebär allt som oftast en avvägning mot kostnader. Det finns exempelvis mer sofistikerade, men resurskrävande, metoder för input-output beräkningar än vad som här föreslås. Den statistiska felmarginalen påverkas av osäkerheter i skattningen av antalet besökare liksom låga svarsfrekvenser (antal respondenter). Båda dessa kan som regel förbättras genom mer arbets- och resurskrävande insatser. Ytterligare en möjlig felkälla är tillförlitligheten i svaren på frågan om utgifter, något som kan vara svårt att minnas i detalj vid längre vistelser och då flera personer ingår i gruppen. Utformningen av den föreslagna modellen har så långt som möjligt tagit hänsyn till ovan nämnda osäkerheter.
Ett rimligt tidsintervall för att mäta ekonomiska effekter i ett område är cirka vart femte år. Dock kan det finnas anledning att få en uppskattning av förändringar i effekterna inom ett sådant intervall. För det ändamålet kan kontinuerligt insamlade data över antalet besökare mellan intervallen användas tillsammans med värden från senast föregående studie (utgifter, input-output etc.). Samma sak gäller i de fall resultat från ett område överförs till ett annat likande naturområde.
Det senaste decenniets genombrott för mobil digital teknik innebär nya möjligheter att samla in information om besökare i naturområden. Det omfattar både aktiv (GPS/app. baserad) och passiv (nätverksbaserad) data. De krav på representativitet som ställs i studier av ekonomiska effekter begränsar dock teknikens användbarhet. Många naturområden har bristfällig mobiltäckning, det kan vara svårt att ladda telefonen, det finns begränsningar att nå utländska abonnenter, besökarnas kunskap om mobilapplikationer varierar stort och vissa väljer aktivt bort sin mobil ute i naturen. Samtidigt erbjuder applikationer av olika slag stora möjligheter att interagera med besökarna, när tekniken fungerar och används. Här behövs mer forskning och utveckling. Användning av digital teknik för datainsamling beskrivs närmare i Bilaga 3.
Det är viktigt att varje genomförd undersökning åtföljs av en noggrann dokumentation över tillvägagångssätt och vilka utgångspunkter den vilar på. Vi rekommenderar att grundläggande resultat från mätningar av ekonomiska effekter, jämte annan information från besökarundersökningar, publiceras på en särskild hemsida där olika områden, t.ex. Sveriges nationalparker, har sina egna sidor. Informationen är kopplad till en gemensam databas där data från undersökningarna lagras. På så sätt kan informationen uppdateras löpande, och i en mer utvecklad version göras interaktiv så att användaren kan ta fram egna tabeller eller figurer av enklare slag. Innehållet på hemsidan bör i hög grad presenteras i form av illustrationer (figurer, grafer mm) med relativt korta textförklaringar. Fokus ska ligga på enkelhet och användbarhet. Rapporten innehåller exempel på illustrationer från besökarundersökningar gjorda av finska Forststyrelsen och US National Park Service.