Mid Sweden University

Merparten av alla unga vuxna i Sverige lyckas att navigera inom skola och arbete utan negativ inverkan på deras psykiska hälsa. Trots det står många inför utmaningar i form av upplevd press och oro som kan leda till psykisk ohälsa. För att undersöka vad som bidrar till att unga vuxna mår bra i relation till skola och arbete har för denna studie ett salutogent hälsofrämjande perspektiv valts. Här beskrivs psykisk hälsa, i enlighet med WHOs definition, som ett tillstånd av välbefinnande som innebär att klara vardagens påfrestningar för att kunna arbeta produktivt och bidra till samhället. Att skapa stödjande miljöer för unga vuxnas hälsa i skola och arbete är därför viktigt för att stärka faktorer som påverkar psykisk hälsa och leder till ett hållbart arbetsliv. Stödjande miljöer för hälsa innebär bland annat tillgång till hälsorelaterade resurser och möjligheter till självbestämmande. Unga vuxna med utomeuropeisk härkomst ses möta extra utmaningar kopplat till skola och arbete i jämförelse med sina svenskfödda jämnåriga. Ett sätt att bidra med ny kunskap om vad som främjar deras psykiska hälsa är att prioritera forskning som lyfter de ungas egna perspektiv. Utöver deras perspektiv kan det vara fördelaktigt att även involvera personer som i sin profession har möjlighet att påverka och bidra till att skapa stödjande miljöer för unga vuxnas psykiska hälsa. Studiens syfte är att analysera hur unga vuxna och beslutsfattare ser på förutsättningar för unga vuxnas psykiska hälsa, med särskilt fokus på skola och arbete. Den deltagande forskningsmetoden photovoice används som metod för att undersöka perspektiv på unga vuxnas psykiska hälsa. Processen som genomfördes i en medelstor svensk stad under 2022-23 inkluderade att: 1) sex unga vuxna fotograferade i sin vardag och reflekterade över sin psykiska hälsa, relaterat till skola och arbete 2) en fotoutställning med gruppens utvalda foton utformades, och 3) sju beslutsfattare deltog i en fokusgrupp i samband med vernissagen. De unga vuxna var samtliga 18 år och födda i ett utomeuropeiskt land, fyra av dem kvinnor och två män. Av beslutsfattarna var merparten svenskfödda och fyra var kvinnor och tre var män. De bestod av tjänstepersoner, chefer, politiker och representanter från civilsamhället. Studiens data utgjordes av transskript från fyra gruppdiskussioner med unga vuxna och en fokusgrupp med beslutsfattare. Den pågående tematiska analysen visar att psykisk hälsa i relation till skola och arbete kan förstås utifrån att tillgodose de unga vuxnas basala behov. Preliminära teman lyfter fram hur de unga vuxna och beslutsfattarna uttrycker olika typer av behov som på olika sätt ses relatera till förutsättningar för unga vuxnas psykiska hälsa, med fokus på skola och arbete. Tillräckligt med tid för återhämtning, tillgång till trygga sociala sammanhang, tydligare fördelning av ansvar för främjande åtgärder, stärkta resurser och bättre samarbeten på en strukturell nivå, beskrivs som behov för att främja psykisk hälsa och hållbart arbetsliv för unga vuxna.

Young people with an intellectual disability (ID) generally have poorer opportunities to participate in society and to influence their own lives than other youth. The possibility to participate and have influence in social life is a fundamental human right.     

Previous studies have measured factors such as e.g., how young people with ID manage to achieve goals in terms of participation in e.g. daily activities, problem solving and self-efficacy. Further research is needed to, through co-creation, find ways to investigate and supplement how participation can be made possible for young people with ID.  

The purpose of this study was to investigate how participation and influence for young people with ID can be enhanced using the participatory visual method photovoice.   

Participants were six students with severe to middle severe ID in a special high school in a municipality in northern Sweden and four of their teachers and resource personnel. The students participated in three photovoice workshops by taking and discussing photos. A focus group with school staff were conducted about their experiences of photovoice to enable student’s participation. Collected data were analyzed with content analysis.   

The preliminary results show that participation and influence can be enabled for participants through photovoice if it is adapted to their cognitive skills and includes careful preparation and adaptations. The process of using photographs turned out to be significant. Photovoice might be used together with youth with ID as co-creators, but more preparation, repetition and time is needed than when photovoice is used with others.   

Background: Evidence on workplace safety and health promotion interventions shows that the interventions have failed to demonstrate substantial benefits for seafarers. It is therefore important to explore what is the evidence of interventions with empowering elements regarding seafarers’ safety and health. This study aims to examine what is known about health promotion interventions in a maritime setting and whether they include an empowerment perspective. And secondly, what were the effects of these efforts. Methods: We systematically searched PubMed and NLM Gateway (for MEDLINE), Institute of Scientific Information/Web of Science (ISI/WOS), and SCOPUS up to July 2022 by using standard keywords including empowerment in the maritime setting. Data extraction was done by three independent reviewers. The quality of included studies was assessed by using the critical appraisal checklists from Joanna Briggs institute. Results: From 3313 studies initially identified, 10 articles met the inclusion criteria and were included in this review. Interventions covered a wide range of topics such as educational interventions on safety, first aid training, weight management, healthy eating, sexual harassment, alcohol abuse, and cancer prevention training. None of the studies applied a specific theory or definitions of empowerment even though their aim was to increase seafarers’ empowerment in these areas. Conclusion: The studies focused on improving the safety and health status of the seafarers, however, they had no explicit focus on participation and empowerment. Increasing research with an empowerment approach in maritime sector is recommended to enhance the feasibility and success of the programs in this hard-to-reach occupation. Systematic review registration number in PROSPERO: CRD42021260098. 

Introduction: An increasing number of schools are recognizing the importance of addressing students' mental health based on the association with educational outcomes and long-term health. The school organization and the members of the school staff play important but, in several ways, challenging roles in this work. The purpose of this study was to explore views of staff from schools and school health services on mental ill health among students and their own role in detecting and managing it.

Methods: A qualitative study was conducted in a sparsely populated municipality in northern Sweden. In total, 40 participants from three secondary schools and the school health services participated either in focus groups or individual interviews. Participants were teachers, assistants, school nurses, school counselors and psychologists. Data were analyzed using thematic analysis.

Results: The analysis revealed the main theme Student mental ill health: an increasing problem handled with insufficient resources and two subthemes, i.e., Uncertainty in interpreting students' signs of mental ill health and the need to clarify roles and establish a supportive organization.

Conclusions: It was concluded that school staff were uncertain regarding how to interpret signs of mental ill health among students and required better knowledge and more resources to help students with mental ill health. A clearer organization and consensus regarding support for students with mental ill health were also necessary in light of the division of responsibilities between school staff and the school health services.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är den vanligaste formen av funktionsnedsättning eller ohälsa bland studenter (UHR, 2018). Mellan 2022 och 2023 har andelen kvinnor i åldern 16–29 år som upplever stress ökat från redan höga nivåer, medan den sjunkit för män (FHM, 2023). I denna ålder studerar många. Psykisk ohälsa kan leda till ökade problem att genomföra studierna, fortsatt psykisk ohälsa och långvarig marginalisering kopplat till oförmåga att etablera sig som självständig vuxen (Patel et al., 2007). Universitet och högskolor ska enligt högskolelagen och dess förordningar skapa likvärdiga villkor och arbeta i linje med krav på breddad rekrytering. Tidigare studier har visat att studenter som får stöd under sin studietid har förutsättningar att fullfölja studierna, men att det behövs flera olika insatser (Kim, Kathy & Anthony, 2010). Supported Education (SEd) är en metod som avser att stötta studenter med psykisk ohälsa att söka, erhålla och genomföra studier utifrån egna preferenser (Hofstra & Korevaar, 2016). Effektstudier pågår (Hofstra et al., 2021). Metoden har ursprungligen utvecklats för personer med allvarlig psykisksjukdom men har under senare tid avänts både preventivt och promotivt. Stödet ges ovillkorat till studenter som upplever problem att välja, skaffa och behålla utbildning. Mellan 2020 och 2023 har Supported Education prövats vid Mittuniversitetet med fokus på att behålla utbildning. Sedan hösten 2023 är metoden en permanent verksamhet vid universitetet.

Syftet: Att presentera metoden Supported Education, vägen från projekt till permanent SEd-verksamhetvid Mittuniversitetet samt studenters syn på detta stöd.

Metod: Data utgjordes av enkäter, minnesanteckningar, workshops och intervjuer. Deltagare var studenter och universitetspersonal. En kvalitativ analys genomfördes av utgångsläge, process och upplevelser.

Resultat: Studenter som erhållit stöd via Supported Education upplever bättre struktur, ökad insikt om hinder, behov och resurser samt ökad känsla av sammanhang och trygghet i att stöd finns att få. Bred förankring, där representanter från fakulteterna, studenthälsan, studentkårerna och förvaltningen ingick, gav ett universitetsövergripande stöd för metoden. Verksamhetens placering i organisationen upplevdes som en utmanande process. SEd går emot gängse praxis om pedagogiskt stöd till studenter med funktionsnedsättning genom att ges utan krav på diagnosticering till dem som erfar stödbehov utifrån sin studiesituation. Detta upplevs positivt av både studenter och personal. SEd är en kostnadseffektiv metod som bidrar till att öka tillgängligheten till studier för fler och möjlighet att både fullfölja studier och må rimligt bra under tiden.

Introduction

Perspectives on work and mental health in relation to work may affect social sustainability and equal health. Mental health problems among young adults in Sweden are perceived to be related to school stress and concerns about future education and the encounter with an uncertain labor market. To shed light on perspectives that have not been reflected in previous research, this study used critical perspectives and photovoice as method to engage young adults with experience of mental illness in a dialogue about work. The aim of the study was to analyze how young adults with experience of mental illness view work.

Method

The method involves a group of participants to take photographs in their everyday lives and then meet to critically discuss their pictures. Six young adults with experience of mental illness and with a foreign background met on six occasions during the fall and winter 2022-23. Data was analyzed using thematic analysis. 

Findings 

The analysis show how the participants understand the concept of work and position themselves in relation to work. The overarching theme The work of navigating a challenging route, comprises three themes explaining work as The individual’s efforts in everyday life, An obligated doing, and Producing results that matter. The conclusions highlight a tension between perceiving oneself as responsible for directing and choosing the inevitable work that is part of everyday life while at the same time being limited in influencing the scope of it. 

Implications

In order to promote social sustainability in relation to equal health and justice, future research should explore the view of responsibility in relation to navigating work among young adults with experience of mental illness.

Background: The suicide prevention program Youth Aware of Mental Health (YAM) has been developed and used as a universal school mental health program aimed at 14–16-year-olds. The purpose of YAM is to increase adolescents’ knowledge about mental health and develop skills to face life's difficulties. The program aims to promote the development of young peoples’ problem-solving skills and emotional intelligence.The purpose of the study was to evaluate a YAM intervention in a municipality in a rural area in the northern Sweden from the school -staffs’ and YAM instructors’ perspective.Methods: Interviews were made before and after the intervention with a total of 43 staff from three schools, the student health service, and the municipality. A thematic content analysis was conducted.Findings: The results show limited changes of using YAM on young peoples’ problem-solving skills. The developed themes were related to aspects on the rural context, the society, inability of the pupils to meet demands, school-staff mistrusting mental illness trends, role conflicts and unsecure responsibilities among the school-staff.Conclusion: For a rural area with small school units, YAM needs to be adapted to the local context and involve the schools to make them stakeholders, not just recipients of a top-down distributed intervention. It is also important to use YAM as part of a whole school approach in the work with school mental health. The work thus becomes more in line with a health-promoting approach.