Mid Sweden University

Merparten av alla unga vuxna i Sverige lyckas att navigera inom skola och arbete utan negativ inverkan på deras psykiska hälsa. Trots det står många inför utmaningar i form av upplevd press och oro som kan leda till psykisk ohälsa. För att undersöka vad som bidrar till att unga vuxna mår bra i relation till skola och arbete har för denna studie ett salutogent hälsofrämjande perspektiv valts. Här beskrivs psykisk hälsa, i enlighet med WHOs definition, som ett tillstånd av välbefinnande som innebär att klara vardagens påfrestningar för att kunna arbeta produktivt och bidra till samhället. Att skapa stödjande miljöer för unga vuxnas hälsa i skola och arbete är därför viktigt för att stärka faktorer som påverkar psykisk hälsa och leder till ett hållbart arbetsliv. Stödjande miljöer för hälsa innebär bland annat tillgång till hälsorelaterade resurser och möjligheter till självbestämmande. Unga vuxna med utomeuropeisk härkomst ses möta extra utmaningar kopplat till skola och arbete i jämförelse med sina svenskfödda jämnåriga. Ett sätt att bidra med ny kunskap om vad som främjar deras psykiska hälsa är att prioritera forskning som lyfter de ungas egna perspektiv. Utöver deras perspektiv kan det vara fördelaktigt att även involvera personer som i sin profession har möjlighet att påverka och bidra till att skapa stödjande miljöer för unga vuxnas psykiska hälsa. Studiens syfte är att analysera hur unga vuxna och beslutsfattare ser på förutsättningar för unga vuxnas psykiska hälsa, med särskilt fokus på skola och arbete. Den deltagande forskningsmetoden photovoice används som metod för att undersöka perspektiv på unga vuxnas psykiska hälsa. Processen som genomfördes i en medelstor svensk stad under 2022-23 inkluderade att: 1) sex unga vuxna fotograferade i sin vardag och reflekterade över sin psykiska hälsa, relaterat till skola och arbete 2) en fotoutställning med gruppens utvalda foton utformades, och 3) sju beslutsfattare deltog i en fokusgrupp i samband med vernissagen. De unga vuxna var samtliga 18 år och födda i ett utomeuropeiskt land, fyra av dem kvinnor och två män. Av beslutsfattarna var merparten svenskfödda och fyra var kvinnor och tre var män. De bestod av tjänstepersoner, chefer, politiker och representanter från civilsamhället. Studiens data utgjordes av transskript från fyra gruppdiskussioner med unga vuxna och en fokusgrupp med beslutsfattare. Den pågående tematiska analysen visar att psykisk hälsa i relation till skola och arbete kan förstås utifrån att tillgodose de unga vuxnas basala behov. Preliminära teman lyfter fram hur de unga vuxna och beslutsfattarna uttrycker olika typer av behov som på olika sätt ses relatera till förutsättningar för unga vuxnas psykiska hälsa, med fokus på skola och arbete. Tillräckligt med tid för återhämtning, tillgång till trygga sociala sammanhang, tydligare fördelning av ansvar för främjande åtgärder, stärkta resurser och bättre samarbeten på en strukturell nivå, beskrivs som behov för att främja psykisk hälsa och hållbart arbetsliv för unga vuxna.

This research explores the interplay between sustainable employee engagement (SKR, 2020) and employees’ willingness to recommend (Reichfeld, 2023) in two municipalities. The study forms part of an extensive interdisciplinary research project in collaboration with two municipalities located in the northern part of Sweden. The analysis includes quantitative analyzes of survey responses from questions about sustainable employee engagement and employees' willingness to recommend the municipality as an employer to their acquaintances. In total, the dataset encompasses responses from approximately 11,000 employees and managers in the two municipalities (municipality A 6020, - municipality B, 4991 employees). 

Sustainable employee engagement is construed along three dimensions:  motivation, leadership, and management, - each underpinned by three variables. These dimensions are examined individually and combined in a so-called HME index. Additionally, the study evaluates employees’ perceptions of the social work environment through four inquires, alongside their assessments of workload balance via three inquires. The propensity to recommend is quantified using the so-called net Promoter Score, measured through a singular query regarding employees’ willingness to recommend their employer to acquaintance on a scale of 0-10.

Preliminary findings reveal strong intercorrelations among the motivation, leadership, and management facets, with the tree-factor model elucidating over 75 percent of the variance. Regression analyses further underscore the significant association between employees’ inclination to recommend their employer and their perceptions of sustainable employee engagement, work environment satisfaction and acceptable workload.  Categorizing employees according to the theoretical model of the net Promotor Score scale elucidates nuanced distinctions. Ambassadors, exhibiting the highest propensity to recommend, demonstrate markedly elevated scores across motivation, leadership and management dimensions compared to passively satisfied individuals, who in turn, surpass critics- the cohort displaying the lowest endorsement willingness. Preliminary findings also hint at disparities based on organizational hierarchy (managerial vs non-managerial roles) and gender. Managers tend to exhibit higher ratings across all dimensions except workload satisfaction. Gender-based differentials manifest wherein men are more inclined to recommend their employers and perceive superior leadership compared to women. Moreover, men tend to perceive the social work environment better and workload as more reasonable, whereas women demonstrate higher perceptions of management.  Through Additional studies within the project, encompassing individual interviews and focus group discussions built upon the quantitative findings. We aim to delve deeper into the dynamics of employee engagement and willingness to recommend across different occupational categories within the municipal sector.  We aim to submit an expanded to a full-abstract for potential before May 15th.   

This study explores the interconnected dynamics of employeeship, motivation, leadership, management, and ambassadorship within the contemporary public workplace. Employeeship, a concept embodying commitment, accountability, and proactive participation, forms the foundation of a thriving organizational culture. Motivation, a driving force behind individual and collective performance, emerges as a critical factor influencing employeeship. Effective leadership, characterized by inspiration, guidance, and a strategic vision, serves as a catalyst for fostering a culture of employeeship and motivation.

Ambassadorship extends beyond organizational boundaries, emphasizing employees as brand advocates, influencing external perceptions. Robust assessment mechanisms play a key role in gauging employees' contributions, identifying areas for improvement, and aligning organizational goals with individual aspirations.

This study underscores the symbiotic relationship among these elements, positing that a harmonious blend can cultivate a resilient and high-performing workforce. As organizations navigate the evolving landscape of work dynamics, understanding and optimizing these facets contribute to a holistic approach that fosters employee engagement, work satisfaction, and sustained organizational success.

The study includes data from around 10000 employees and leaders in two Swedish municipalities. Preliminary results indicate that there is a strong correlation between the studied factors: motivation, leadership, management, and ambassadorship. However, the data also reveal differences according to factors such as gender and position (leader – employee). This study also raises theoretical questions and suggests improvements of the assessment methods often used to measure employee satisfaction in the Swedish public sector.

Purpose: The aim of this study is to analyse young adults’ positive experiences of learning when entering the labour market. Design/methodology/approach: The study is based on 13 individual in-depth interviews with young adults (aged 18–28) working within the retail sector in Sweden. The interviews explored the interviewees’ experiences when entering the workforce, focusing on positive experiences of learning. Findings: The findings highlight the relationship between learning and encounters with others both within and outside work, that is, with colleagues and customers as well as with family and friends. Learning is mostly depicted as informal and as related to work and here, more experienced colleagues, openness, trust and equality as well as self-initiative, responsibility and autonomy are highlighted. Originality/value: Taking its point of departure in a health promotion perspective, the study reinforces the perspective of workplace learning as an interplay between contextual (work-related) factors and personal factors by highlighting the importance of relationships outside the workplace for understanding the experiences of learning when new at work. Furthermore, the study examines how the learning needs of young adults relate not only to the work itself but to the experience of entering the labour market. 

Covid 19-pandemin har påverkat och accelererat arbetslivets och arbetets förutsättningar på en rad olika sätt (Amankwah-Amoah et al., 2021; Kniffin et al., 2021). Övergången från analoga till digitala arbetsformer, en påtaglig förändring i balansen mellan arbete och fritid samt ett ökat fokus på hur fysiska miljöer utformas och utnyttjas är exempel på områden som ställer nya forskningsfrågor, inte minst ur ett ledarskapsperspektiv. Vilka nya krav och utmaningar ställer dessa nya sätt att organisera och leda arbete på ledare och chefer?Denna studie utforskar olika enhetschefers upplevelser av övergången från traditionella cellkontor till aktivitetsbaserat arbetssätt i en kommunal verksamhet. Syftet med studien är att undersöka vilka kontextuella och individuella aspekter som tillskrivs betydelse för genomförandet av denna förändring av kontorsutformningen sett ur et ledarskapsperspektiv. Studien ingår i ett större samverkansprojekt mellan arbetslivsforskare och kommunal verksamhet. Föreliggande analys baseras på 6 enskilda intervjuer med enhetschefer i kommunen under tiden för övergången till det aktivitetsbaserade arbetssättet. Studiedesignen syftar till att nå fördjupad kunskap om vilka utmaningar dessa medarbetare inom kommunen upplever under processen i övergången från cellkontor till en aktivitetsbaserad miljö. Materialet ligger till grund för en kvalitativ analys av hur dessa medarbetare upplever och förstår utmaningar och svårigheter i denna övergång samt hur man ser på arbetets förutsättningar i relation till den nyligen genomförda organisationsförändringen.Resultat och slutsatserIntervjuerna kommer genomföras under våren 2024 och resultaten kommer presenteras på konferensen.

Denna studie utforskar olika personalgruppers upplevelser av övergången från traditionella cellkontor till aktivitetsbaserat arbetssätt i en kommunal verksamhet. Studien ingår i ett större samverkansprojekt mellan arbetslivsforskare och kommunal verksamhet. Föreliggande analys baseras på tre fokusgruppsintervjuer med (I) personer som haft ledande positioner i kommunen under tiden för övergången till det aktivitetsbaserade arbetssättet; (II) chefer och (III) medarbetare. Studiedesignen gör det möjligt att nå fördjupad kunskap om hur olika grupper inom kommunen skapar förståelse för processen av övergång från cellkontor till en aktivitetsbaserad miljö. Transkripft från fokusgruppsintervjuerna ligger till grund för en tematisk analys av hur de olika grupperna upplever och förstår övergången från cellkontor till aktivitetsbaserat kontor och hur man ser på arbetets förutsättningar i relation till det nyligen införda aktivitetsbaserade arbetssättet. Teoretiskt tar vi vår utgångspunkt i hur Weick (1995)1 beskriver människors meningsskapande (sense-making) när man i organisationen möter tidigare okända situationer. I sådana situationer uppstår en process av meningsskapande där medarbetare i interaktion med varandra skapar en förståelse för den tidigare okända situation som uppstått. Resultaten av analysen indikerar preliminärt att det aktivitetsbaserade arbetssättet förstås som främjande av samtal och interaktioner mellan olika personer och grupper inom kommunen. När personalgrupper som tidigare suttit fysiskt separerade från varandra nu blandas tycks öppenhet och samarbete i viss mån underlättas. Genom att samarbeta med kommunala aktörer har forskargruppen fått insikter som kan bidra till fördjupad förståelse för arbetsmiljöer i offentlig sektor. Fortsatt forskning och ytterligare samarbete mellan forskare och praktiker kan ytterligare fördjupa förståelsen för hur dessa förändringar påverkar arbetsvillkoren inom offentlig sektor.

To gain an in-depth understanding of the position of being a young adult and new at work simultaneously, this study examines the doing of age in relation to others in the lives of young adults, rather than focusing on age as a category and/or developmental phase. The study focuses on being a young adult from a critical and relational perspective of age. Based on focus group interviews with young adults, mostly women, working in retail, the aim is to analyse the position of being a young adult while new at work through age-marked relationships. The results reveal how this position can be understood both in terms of security and insecurity. Security arises in the sense of opportunities for learning and leaving responsibilities to older and more experienced colleagues. Insecurity arises in the sense of being exposed to insecure employment, the risk of being allocated less challenging tasks and being judged for failures. 

During the last decade Swedish risk and crisis communication have come to shift focus away from communicating risks towards promoting the need for individual preparedness. At the heart of current preparedness campaigns stands the resilient subject: a citizen capable, responsible and active enough to face and manage the threats and dangers of the 21th century. This turn from risk towards resilience illustrates what other researchers (see Bankoff 2019; Bergström 2018; Chandler 2013) have pointed out before us: resilience, meaning citizens’ and communities’ abilities to adapt to risk, crisis and disasters, is the morale imperative of current security policies and politics. In this paper we turn our focus to Swedish crisis preparedness campaigns to explore how the resilient subject is portrayed in both text and visual material. Guided by Gillian Roses’ (2022) visual methodology, our analysis indicate that Swedish crisis preparedness campaigns emphasize the material attributes needed to make “us” resilient. In doing so, the campaign material portrays the resilient subject as being a consumer rather than a citizen – and preparedness as being a matter of the ability to consume appropriate preparedness attributes.

This abstract explores the expectations and concerns associated with ABWs during a transition to ABW in a Swedish municipality (620 employees).

Modern work life is changing rapidly, not at least because of the covid -19 pandemic. In the Post Covid – 19 Era many workplaces have changed towards more flexible work arrangements. This has increased the implementation of so called ABWs, not at least among public sector workplaces.

Previous research has revealed that expectations surrounding ABWs relate to increased collaboration and employee well-being. By providing a variety of work settings, ABWs enable employees to choose spaces that align with their tasks, fostering communication and idea sharing. Furthermore, ABWs are anticipated to enhance employee satisfaction and productivity through increased autonomy and flexibility.

Concerns exist regarding noise distractions, lack of privacy, and effective leadership. Additionally, the absence of enclosed private areas may raise concerns about confidentiality. Leadership are crucial in ABWs to create a culture of trust and collaboration.

In this study we explored qualitative data from around 600 municipality employees who were in the middle of transition from cell-offices to ABW. The employees were handed a questionnaire with questions of how they perceived their work environment from a social, organizational, and psychological perspective. The survey also included three open-ended questions: What expectations do you have for your new workplace? what risks do you see in your new workplace? and, what opportunities do you see with your new workplace?

This paper aims to account for employees' perceptions of moving to an ABW. Overall, understanding and addressing these expectations and concerns are essential for successful implementation of ABWs and to maximize their potential benefits while mitigating potential challenges.