miun.sePublications
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Berg, Gunnar
Publications (10 of 11) Show all publications
Boström, L. & Berg, G. (2018). Läroplansimplementering och korstryck i fritidshemmets arbete. Educare - Vetenskapliga skrifter (2), 107-132
Open this publication in new window or tab >>Läroplansimplementering och korstryck i fritidshemmets arbete
2018 (Swedish)In: Educare - Vetenskapliga skrifter, ISSN 1653-1868, no 2, p. 107-132Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

I svenska fritidshem pågår i en daglig verksamhet för cirka en halv miljon barn. Den präglas av en komplexitet omfattande exempelvis förändringar av styrdokument, brist på en accentuerad pedagogik och en förändrad profession. Mot denna bakgrund fokuserar denna studie på fritidspedagogers uppfattningar om läroplansimplementering och eventuell genomslagskraft i den fritidspedagogiska praktiken. Empirin består av individuella intervjuer, fokusgrupper och fältstudier. I studien flätas teorier om läroplansdidaktik och organisationsteori samman. Som analytiska begrepp används läroplansimplementering och korstryck. Resultatet visar att värden och uppgifter som pedagogerna betonar i relation till styrdokumenten är sociala färdigheter, professionell ambivalens samt fritidshemmets status. Strategier personalen använder är hög ledarskapsstruktur, reaktiv bekräftelse av läroplansskrivningar samt traditionella fritidshemsverksamheter. Begränsningar är fritidshemsverksamhetens låga status i jämförelse med traditionell skolverksamhet, brist på tid för implementering, ”skolifiering” samt oklarheter i styrdokumentens innehållsbeskrivningar. Därmed upplevs flera stressande korstryck i olika bemärkelser i arbetet, vilket försvårar realisering av läroplanens intentioner.

Abstract [en]

In Swedish leisure-time-centers, there is a daily activity for about half a million children. It is characterized by a complexity including, for example, changes in steering documents, lack of an accentuated pedagogy and a changing profession. Against this background, this study focuses on leisure-time-teachers' perceptions of curriculum implementation and possible impact in the leisure-time-center education practice. The empirical data consists of individual interviews, focus groups and field studies. In the study, theories of curriculum didactics and organizational theory are combined. As an analytical concept, curriculum implementation and cross pressures are used. The result shows that the values ​​and tasks that the leisure-time-teachers emphasize in relation to the steering documents are social skills, professional ambivalence and the status of leisure-time-centers. Strategies personnel use is high leadership structure, reactive confirmation of steering documents and traditional leisure-time activities. Restrictions in the professional practice are the low status of activities in leisure-time-centers compared with traditional school activities, lack of time for implementation, "schooling" and unclearness in the steering documents' descriptions. This means that several stressful cross pressure are experienced in different ways at work, which complicates the realization of the curriculum's intentions.

Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: , 2018
Keywords
fritidshem, korstryck, läroplansimplementering
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-35005 (URN)10.24834/educare.2018.2.6 (DOI)
Available from: 2018-12-03 Created: 2018-12-03 Last updated: 2018-12-05Bibliographically approved
Auno, U., Berg, G. & Sundh, F. (Eds.). (2016). Metodhandbok för förskolechefer och rektorer (1:1ed.). Lund: Studentlitteratur
Open this publication in new window or tab >>Metodhandbok för förskolechefer och rektorer
2016 (Swedish)Collection (editor) (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur, 2016. p. 270 Edition: 1:1
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-29515 (URN)978-91-44-11507-8 (ISBN)
Available from: 2016-12-12 Created: 2016-12-12 Last updated: 2016-12-12Bibliographically approved
Berg, G., Andersson, F., Bostedt, G., Perselli, J., Sundh, F. & Wrede, C. (2015). Skolans kommunalisering och de professionellas frirum. Härnösand: Mittuniversitetet
Open this publication in new window or tab >>Skolans kommunalisering och de professionellas frirum
Show others...
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sammanfattning

I enlighet med studiens uppdragsbeskrivning uppmärksammas följande frågeställningar i denna rapport: (1) Vilka konsekvenser i fråga om pro­fessionellt frirum har skolans kommunalisering öppnat för från 1990-ta­let och fram till dagsläget, och (2) har frirummet under denna tidsperiod använts av de professionella för självständiga handlingar, och i så fall hur? I rapporten behandlas lärares och skolledares yrkesutövande under tidspe­rioden från skolans kommunalisering i början av 1990-talet till dagsläget (2013) i ett institutionellt perspektiv. Frirum är alltså rapportens nyckelbe­grepp, och givet detta tonar den s.k. frirumsteorin fram som en i samman­hanget adekvat analysram.

Frågan om frirum och professionell frirumsanvändning behandlas un­der tre tidsperioder. Den skolinstitution som utvecklades under efterkrigs­tiden fram till 1980-talets slut benämns som i huvudsak centraliserad och regelstyrd, och medgav ett professionellt frirum som för lärares del i hu­vudsak var koncentrerat till klassrumsarbete. Den kommunaliserade skola som in-fördes i början av 1990-talet innebar en decentraliseringslinje som i sin tur öppnade för en marknadslinje. Med en samlingsbeteckning kan 1990-talets skolinstitution karaktäriseras som målstyrd och decentraliserad. Intentionerna bakom decentraliseringslinjen var bl.a. att fri-rummet för skolans professionella skulle vidgas till att i princip omfatta skolverksam­het i alla dess operativa aspekter. I marknadslinjen betonades värden som valfrihet och konkurrens, och en väsentlig vikt lades här vid föräldrars och elevers fria skolval. 2000-talets skolinstitution präglas av centraliserad resul­tatstyrning, vilket står för att inom kommunaliseringens, valfrihetens och det fria skolvalets ramar har staten infört en successivt alltmer finmaskig kontrollapparat. Skolinspektionen tonar fram som det främsta uttrycket för denna skolinstitutionella struktur, och inspektionens 2000-tals histo­ria präglas av en gradvis skärpning av kontrollens utövande och möjliga sanktionsåtgärder för att korrigera skolverksamheter som inte bedöms hålla måttet. Ord som kvalitetsgranskning och kvalitetsarbete är nyckel­begrepp i detta sammanhang. Allmänt uttryckt innebär en mer utbyggd kontrollapparat att det formella frirummet för lärares och skolledares egna och självständiga handlingar minskar. De tre nämnda institutionella strukturerna vilar officiellt sett på begreppet likvärdighet, men detta be­grepp har tillskrivits olika innebörder som kan förstås i ljuset av respektive institutionell struktur.

Att frirummet formellt sett ökade under 1990-talets decentralisering, och minskade under 2000-talet till följd av utbyggnaden av den statliga kontrollapparaten, säger emellertid inte särskilt mycket om de professio­nellas faktiska frirumsanvändning. Att det över tid existerat – och fortfa­rande existerar – varierande art och grad av frirum för skolprofessionella handlingar innebär emellertid inte att det faktiskt används av skolans yrkesgrupper för egna och själv-ständiga handlingar. Med hänvisning till forskning, utvecklingsarbeten och annan empiri argumenteras i rapporten för att utvecklingsarbeten som syftat till utökad frirumsanvändning ofta utmynnat i intressemotsättningar mellan olika professionella aktörer sna­rare än kvalitetshöjande verksamhet. Rapporten visar även att 1990-ta­lets decentralisering, som var tänkt att ge utrymme för en professionell frirumsanvändning som för lärares del sträckte sig utöver själva klass­rumsarbetet, inte sällan stannade på kommunal skolpolitisk och förvalt­ningsnivå, och därmed i begränsad omfattning påverkade skolornas reella vardagsarbete. Rapporten visar vidare att även i dagens centraliserade och resultatstyrda skolinstitution existerar ett frirum som uppmärksammar lärares klassrumsarbete och rektorers resultat- och verksamhetsansvar, men som också lyfter fram skolors kollektiva professionella ansvar för var­dagsarbetet.

Rapporten har av avgränsningsskäl ett huvudsakligt fokus på grund­skolan, men de principiella slutsatserna gäller även i allt väsentligt även för gymnasieskolan.

Place, publisher, year, edition, pages
Härnösand: Mittuniversitetet, 2015. p. 325
Series
Utbildningsvetenskapliga studier ; 2015:2
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-26717 (URN)978-91-86694-75-3 (ISBN)
Available from: 2015-12-21 Created: 2015-12-21 Last updated: 2015-12-21Bibliographically approved
Berg, G., Andersson, F., Bostedt, G., Novak, J., Perselli, J., Sundh, F. & Wede, C. (2014). Skolans kommunalisering och de professionellas frirum: Rapport utarbetad på uppdrag av utredningen om skolans kommunalisering. Stockholm: Fritzes
Open this publication in new window or tab >>Skolans kommunalisering och de professionellas frirum: Rapport utarbetad på uppdrag av utredningen om skolans kommunalisering
Show others...
2014 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Förord

Allt fler är överens om att lärarna är skolans viktigaste resurs. Diskussionen om skolan handlar därför i hög grad om hur vi ska ge bästa tänkbara förutsättningar för lärarna att bedriva en bra undervisning. Man brukar säga att lärare och rektorer är exempel på professioner eller, lite beroende på definitionen, semiprofessioner. För alla grupper av professionella är det av yttersta vikt med autonomi i yrket –så även för lärare och rektorer. När effekterna av skolans kommunalisering ska bedömas är det därför relevant att analysera på vilket sätt lärarnas och rektorernas handlingsutrymme för självständiga professionella handlingar i den svenska skolan förändrats från tiden närmast före skolans kommunalisering och framåt. I denna rapport visas bland annat att staten vid olika tidsperioder tillerkänt skolans professionella varierande grad av handlingsutrymme för professionella handlingar i skolans vardagsarbete. I rapporten talas om att skolan före kommunaliseringen kännetecknades av central regelstyrning, som i samband med kommunaliseringen ersattes av en decentraliserad målstyrning. Numera utmärksstyrningen av centraliserad resultatstyrning. Vidare framhålls i rapporten att lärarna och rektorerna av olika skäl inte alltid använt det frirum för professionella handlingar som staten medgett.Undersökningen har genomförts efter ett uppdrag från denna utredning till professor Gunnar Berg, som utarbetat rapporten i samverkan med en grupp forskare bestående av Fia Andersson, Göran Bostedt, Judit Novak, Jan Perselli, Frank Sundh och Christer Wede. Forskarna ansvarar själva för innehållet i rapporten.

Utredningen om skolans kommunalisering (U 2012:09)

Leif Lewin Särskild utredare

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Fritzes, 2014
Series
Statens Offentliga Utredningar, ISSN 0375-250X ; 2014:5 bil. 3
Keywords
Skola, kommunalisering
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-21578 (URN)978-91-38-24069-4 (ISBN)
Available from: 2014-03-12 Created: 2014-03-12 Last updated: 2015-12-21Bibliographically approved
Billmayer, J., Perselli, J. & Berg, G. (2013). Good and evil teachers – teaching and leading in the movie Hets. In: : . Paper presented at NERA 2013, Reykjavik, March 7th-9th 2013.
Open this publication in new window or tab >>Good and evil teachers – teaching and leading in the movie Hets
2013 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [en]

Teachers' profession can be said to consist of at least two aspects, teaching and leading. Teaching summarizes subject matters and didactic knowledge, leading is the social part of teachers' work, for example arranging a learning environment, rules, discipline and teacher-pupil-interaction. Teachers are, of course, the formal leaders, managers, in schools and classrooms. They are put in this position by formal law and social customary. At the same time, teachers do have a choice how they exercise their part as a leader depending on personal preferences, their own education and, again, legal and social boundaries.. What is considered as good respectively bad leadership for a teacher is changeable.

Teachers and schools are a common theme for film and television. The dramatic focus lies on the social aspects of school and classroom life, the relation between teachers and pupils for example, subject matters are rarely depicted. This means teachers are mainly portrayed in their role as leaders.

Mass media, such as television and films, give direction to discourses in society. Analyzing them can give a clue to what matters concern at a certain time period and in a certain society. In Sweden the film Torment (Hets) written by Ingmar Bergman in 1944 has been influencing public discourse about school and teaching since then.

In this paper we are going to analyze how teachers' leadership is depicted in this film. Using directed material as empirical data allows us to ask “Who is the good teacher and who is the bad – or evil – teacher?”

In our discussion we will look at how the formal manager role that teachers get by law and social customary leaves space for different kinds of teachers' leadership. Will bigger juridical authority for teachers prevent evil teaching, or is the opposite more plausible? But even common ideas of morality will have to be considered and discussed; why is a certain type of leader connected with the role of the good hero and the other one is the evil villain? Is this the only way the different styles of leadership can be looked at?

National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-22112 (URN)
Conference
NERA 2013, Reykjavik, March 7th-9th 2013
Available from: 2014-06-07 Created: 2014-06-07 Last updated: 2014-06-12Bibliographically approved
Berg, G. (2012). Klassrums- och skolorienterat ledarskap. In: Berg, Gunnar m.fl. (Ed.), Lärare som ledare: I och utanför klassrummet (pp. 177-190). Lund: Studentlitteratur
Open this publication in new window or tab >>Klassrums- och skolorienterat ledarskap
2012 (Swedish)In: Lärare som ledare: I och utanför klassrummet / [ed] Berg, Gunnar m.fl., Lund: Studentlitteratur, 2012, p. 177-190Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

I kapitlet behandlas vilka krav på lärares ledarskap som faller ut ur  skolans nuvarande statliga styrning.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur, 2012
Keywords
Skolan som institution, lärarprofessionalism, lärares ledarskap
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-17694 (URN)978-91-44-07545-7 (ISBN)
Available from: 2012-12-12 Created: 2012-12-12 Last updated: 2012-12-13Bibliographically approved
Berg, G. (2012). Ledarskap, skolkultur och skolans uppdrag. In: Gunnar Berg m.fl. (Ed.), Lärare som ledare: I och utanför klassrummet (pp. 209-228). Lund: Studentlitteratur
Open this publication in new window or tab >>Ledarskap, skolkultur och skolans uppdrag
2012 (Swedish)In: Lärare som ledare: I och utanför klassrummet / [ed] Gunnar Berg m.fl., Lund: Studentlitteratur, 2012, p. 209-228Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

I kapitlets diskuteras hur kan analyser av skolkulturer och relevanta delar av styrdokument kan vara viktiga delar i hur lärare kan utöva ledarskap även utanför klassrumsarbetet.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur, 2012
Keywords
Skolkultur, ledarskap, dokumentanalys, kulturanalys, skolutveckling
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-17695 (URN)978-91-44-075545-7 (ISBN)
Available from: 2012-12-12 Created: 2012-12-12 Last updated: 2012-12-13Bibliographically approved
Berg, G., Wede, C. & Sundh, F. (Eds.). (2012). Lärare som ledare: I och utanför klassrummet. Lund: Studentlitteratur
Open this publication in new window or tab >>Lärare som ledare: I och utanför klassrummet
2012 (Swedish)Collection (editor) (Other academic)
Abstract [sv]

I bokens 17 kapitel beskriver 19 författare olika perspektiv på hur lärare utövar ledarskap såväl i somutanför klassrummet.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur, 2012. p. 335
Keywords
lärare, ledare, klassrum, grupparbete, eget arbete, helklassundervisning, betyg och bedömning, specialpedagogik, skolkultur, elevinflytande
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-17693 (URN)978-91-44-07545-7 (ISBN)
Available from: 2012-12-12 Created: 2012-12-12 Last updated: 2013-02-01Bibliographically approved
Berg, G. (2011). Hur kan rektor navigera i skolledarskapets komplexitet?. In: Ulf Blossing (Ed.), Skolledarskapet i fokus – kunskap, värden och verktyg (pp. 24-37). Lund: Studentlitteratur
Open this publication in new window or tab >>Hur kan rektor navigera i skolledarskapets komplexitet?
2011 (Swedish)In: Skolledarskapet i fokus – kunskap, värden och verktyg / [ed] Ulf Blossing, Lund: Studentlitteratur, 2011, p. 24-37Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Skolans institutionella struktur präglades formellt sett av i huvudsak regelstyrning under efterkrigstiden fram till 1990-talets början. Under 90-talet kom målstyrningen i förgrunden och under 2000-talet har skolan som institution alltmer kommit att präglas av resultatstyrning. I detta kapitel analyseras konsekvenserna av dessa respektive styrstrukturer med avseende på rektorers och andra skolledares arbete och arbetsvillkor.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur, 2011
Keywords
Skolledarskap, skolutveckling, skolan som institution
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-15203 (URN)9789144060613 (ISBN)
Available from: 2011-12-13 Created: 2011-12-13 Last updated: 2011-12-14Bibliographically approved
Berg, G. (2011). Skolledarskap och skolans frirum (1ed.). Lund: Studentlitteratur
Open this publication in new window or tab >>Skolledarskap och skolans frirum
2011 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

Förlagsinformation:

Boken syftar till att tydliggöra den komplexitet som utmärker rektorers och andra skolledares arbete och arbetsvillkor. Det goda skolledarskapet är inte enbart en fråga om att demonstrera ytliga ledaregenskaper som empatisk framtoning, kommunikativ förmåga, karismatisk utstrålning. I boken analyserar författaren vad ett professionellt skolledarskap verkligen innebär och diskuterar konsekvenserna av denna professionalism för skolledares faktiska yrkesutövande. Det handlar kort sagt om de skolledarroller som ligger i förlängningen av den centraliserade resultatstyrning som präglar dagens skola och om det frirum som denna styrform öppnar för. För den enskilda skolan och skolledaren har frirummet att göra med var gränserna går för skolans planering, genomförande och uppföljning av det egna vardagsarbetet. Bokens innehåll bygger på den frirumsteori om skolan som institution och skolor som organisationer som redovisas i Att förstå skolan (Studentlitteratur 2003). Boken vänder sig till verksamma och blivande rektorer samt till andra ledare verksamma inom enskilda skolor. Eftersom ledarskapsfrågor fått ett utökat utrymme i den nya lärarutbildningen är bokens innehåll även relevant för lärarstudenter och verksamma lärare.

Abstract [sv]

Innehåll:

 

Förord 11 Introduktion 13    Skolledarskap 13    Spelreglerna, spelplanen, spelet och spelarna 14    Skolledarskapets professionalism 15    Bokens syfte och fortsatta innehåll 17 KAPITEL 1 Perspektiv på skolledarskap 19    Inledning 19    Perspektiv – utkikspunkter 19    Ett exempel 20    Institutions- och organisationsperspektivet 22    Begreppet institution 23    Begreppet organisation 24    Institution och organisation i ett sammanhang 24    Ett pedagogiskt institutions- och organisationsperspektiv 26    Skolinstitutionen som moraliskt frirum 28    Några nedslag i ledarskapslitteraturen 29    Två grundläggande inriktningar av perspektiv på ledarskap 30    Andra relevanta ledarskapsperspektiv 33    Tillbaka till skolledarskapets professionalism 34    Att nagelfara skolledarskapets komplexitet 37 KAPITEL 2 Skolinstitution, skolledarskap och skolutveckling 41    Inledning 41    Stat och samhälle 41    Tillbaka till spelreglerna, spelet, spelplanen och spelarna 44    Stat/samhälle och skolans institutionella strukturer 45    De institutionella spelplanerna: slipsen, molnet och ellipsen 48    Skolledarskap och skolans institutionella spelplaner 51    Sammanfattning 54    Vardagsnära skolutveckling enligt frirumsstrategin 57    Skolutveckling enligt frirumsstrategin i praktiken 59    Stödinsatser för utvecklings- och analysgruppen 61    Sammanfattning 62    Förutsättningar för framgångsrik skolutveckling 63    Bokens närmast fortsatta innehåll 65 KAPITEL 3 Skolans statliga uppdrag: Kompetensutveckling och kulturreproduktion 67    Inledning 67    Skolans formella uppdrag enligt skollagen 68    Slutsatser som skolans uppdrag 69    En utvidgning: Målrationalitet och värderationalitet 70    De kompetensutvecklande och kulturreproducerande uppdragen 71    Kompetens, kvalifikation och humankapital 73    En ytterligare utvidgning: Marknad, tillväxt och välfärdsstat 74    Entreprenörskap och tillväxt 75    Det kulturreproducerande uppdraget 76    Bildning och bildningsideal – en introduktion 77    Att förstå uppdragen i perspektivet av bildningsideal 78    Personlighetsutvecklingens och ämneskunskapsuppdragets bildningsideal 79    Demokratiuppdragets bildningsideal 80    Det kombinerade personlighetsutvecklingens och demokratiuppdragets bildningsideal 81    Kompetensutveckling och kulturreproduktion sammantagna 82    Slutsats och diskussion 84    En utvidgning till: Jämförelse mellan det svenska och det forna östtyska skolsystemet 85 KAPITEL 4 Skolan som institution: Idéernas kraft möter realiteternas tryck 87    Inledning 87    Begrepp för att penetrera skolan som institution 88    Förvaltningspolitik 90    Förvaltningspolitik och implementering 91    Transaktionskostnader 94    Sammanfattande slutsats 94    Skolverksamhetens samhälleliga effekter 95    Skolans institutionella befogenheter i implementeringsprocessen 97    Likvärdighet som skolpolitiskt honnörsord 98    Uppdrag, implementering och effekter i sammandrag 102    Exempel på implementeringsprocesser 102    Från nyhumanistiska bildningsambitioner till formaliserad ämnesundervisning 103    Från dåtid till nutid 106    Slutsats 112 KAPITEL 5 Skolor som organisationer och skolors kulturer 115    Inledning 115    Skolorganisationers olika sfärer 115    Skolor som professionella organisationer 116    Skolor som byråkratiska/administrativa organisationer 120    Skolor som tvångsorganisationer 122    Skolorganisationer och skolkulturer 125    Kulturanalys 2: Metodisk uppläggning och genomförande 127    Rådata och dimensioner 128    Dataredovisning 128    Tolkning och analys 137    Perspektiv/förståelsebas 138    Möjliga skolutvecklingsområden 140 KAPITEL 6 Skolledarskapet; skolledares arbete och arbetsvillkor 143    Inledning 143    Kollektiv identitet 144    Det osynliga kontraktets renässans 146    Spelplan ellipsens skolledarskap 148    Rektorer/skolledare som resultat- och verksamhetsansvariga 149    Kärnhuset: Skolledarskapets ramar och förutsättningar 150    Fruktköttet: Skolledarskapets innehåll 154    Dilemman och institutionella imperativ 156    Chef och ledare 159    Sammanfattande slutsats 160    Skalet: Skolledarskapets professionella identitet 161    Vad innebär egentligen pedagogiskt ledarskap 162    Lärare som pedagogiska ledare 164    Diskussion och slutsats 165    Summa summarum 165 KAPITEL 7 En mötesplats mellan inspektörer och inspekterade 169    Inledning 169    Skolmyndigheternas granskande och utvärderande verksamhet 169    Länsskolnämndens inspektörer – skolans inspiratörer 170    Ansvarsutkrävande och ansvarstagande 171    Skolinspektion och tillsyn 172    Skolinspektionens tillsyns- och kvalitetsgranskningsuppdrag 174    Sammanfattande slutsatser 182    Problembeskrivning 183    Att knyta samman skolinspektion och skolutveckling 185    Skol- och kvalitetsutveckling, skolans frirum och skolinspektionens dualism 188    Att kombinera skolinspektion och skolutveckling 191    Skolinspektion och skolutveckling som kniptångsmanöver 193    Ryms den föreslagna modellen i Skolinspektionens uppdrag 196    Skolledarskapet – såväl objekt som subjekt för skolinspektionen 196 KAPITEL 8 Det goda pedagogiska samtalet 199    Inledning 199    Pedagogik, påverkan och det goda samtalet 200    Några av samtalets förebilder 201    Det argumenterande samtalet 203    Argumentationsanalys – att bedöma samtalets kvalitativa innehåll 204    Seminariet som klassisk arbetsform för det goda samtalet 205    Det goda pedagogiska samtalet i skolors vardagsarbete 206    Det goda pedagogiska samtalet och skolors frirum 207    Aktionslärande 208    Strukturerade och ostrukturerade talsituationer 210    Forskningscirkeln som talsituation för det goda pedagogiska samtalet 211    Forskningscirkeln och aktionslärande 212    Sammanfattande slutsats 213    Forskningscirkeln, forskare och skolledare 214    Kritisk vän 215    Rektorer/skolledare som kritiska vänner 218 Efterord 223 Referenser 225 Metodbilaga: Kulturanalys 1 som självvärderingsinstrument 235    Inledning 235    Skolans kultur speglad i lärares yrkesnormer/kåranda 235    Kulturanalysens metodiska uppläggning och genomförande 238    Hur sker fördelningen av utsagor 239    Utsagornas inordnande i dimensioner och kategorier 241    Dominerande drag i skolans kultur 252    Sammanfattande slutsatser om kulturerna vid denna skola

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur, 2011. p. 263 Edition: 1
Keywords
Schoolleader, head, school development, schoolinstitutions, schoolorganisations, Skolledare, rektor, skolutveckling, skolinstitutioner, skolorganisationer
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:miun:diva-14638 (URN)978-91-44-07280-7 (ISBN)
Available from: 2011-10-26 Created: 2011-10-26 Last updated: 2012-01-22Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications