Students’ motivation to study in upper secondary schools

Lena Boström (Professor in Education)

lena.bostrom@miun..se

Göran Bostedt (Associate Professor in Political science)

goran.bostedt@miun.se

Department of Education

Mid Sweden University

Sidsjövägen 5

S- 851 70 Sundsvall

Keywords: study motivation, extrinsic motivation, intrinsic motivation, upper secondary school

Abstract

In order to increase the number of student who successfully complete upper secondary school, Sweden reformed its upper secondary school system in year 2011. Despite the new system "the throughput is in principle unchanged, which means that approxima­tely every fourth student interrupts his upper secondary studies" (Sveriges elevkårer & Lärarnas Riksförbund, 2015, p 6). The main explanation for this was stated to be a lack of study motivation among students. Some 53 percent of the upper secondary school students reported low study motivation.

The most important factors for improving students’ motivation are, according to Sveriges elevkårer & Lärarnas Riksförbund, a) the supportive interaction between teacher and student and b) access to student health. This means that both internal and external motivational factors are viewed as important for reaching better study results. Research often highlights internal factors as particularly interesting when focusing students’ study motivation (Wery & Thomson, 2013). However some researchers (Blomberg, 2016: Hugo 2011; Håkansson & Sundberg, 2012) also argue for a broader perspective on the issue of motivation. In order to analyze the lack of motivation to study as the cause of low throughput in upper secondary school, a perspective is thus chosen which not only focuses the individual student but also takes into account both the classroom situation as well as the entire school. International research on student motivation is extensive.  While international research on student motivation is extensive, it is not as prominent in the Swedish educational context (Giota, 2013).

The results of this study are based on empirical data from one of Sweden’s 20 largest municipalities. The municipality was chosen as a result of a decision taken by local politicians to focus raising the students’ motivation to study as a highly prioritized activity for the upper secondary school programs. In 2015, the chosen municipality was, compared to both Swedish municipalities of the same size as well as other municipalities in Sweden, in a troublesome situation in terms of student completion (Skolverket, 2015).

The aim of the study is to describe and analyze what determines student motivation or lack of motivation to study. The research questions are:

a)      What determines upper secondary school students’ motivation/lack of motivation to study?

b)      What are teachers’ and students’ perceptions on how to increase students’ study motivation in upper secondary school and reasons/explanations for low study motivation? 

c)      To what extent is motivation linked to specific course content? 

d)     To what extent is motivation related to the conditions for the implementation of the course/didactical approaches? 

e)      How can we understand and describe students’ ambitions or lack of ambitions in relation to acquire the knowledge and skills the programs and its courses are in line with the intentions? 

Students’ study motivation will be analyzed from a perspective where motivation is more about transaction than interaction (Perry, Turner and Meyer, 2006). Motivation should not only be understood as an individual aspects, but also as negotiating meaning in social interaction. Motivation is seen as a process integrated into a larger whole, impossible to separate from learning, individual differences, and the nature of tasks or social context. For these reasons, it is important to analyze and discuss the results in relation to learning and perspectives on knowledge. According to Perry et al. there are strong links between motivation and a) communicated expectations b) clear feedback on results, c) interaction between teacher and pupil and between students, d) positive climate and e) teacher leadership. Students` study motivation will thereby be discussed based on individual characteristics, group dynamics, didactics and learning environments. In other words, we will analyze how both internal and external motivational factors can affect the results.

Since the study focuses on organizational conditions, perceptions of inter-human processes and individual properties, the study has been designed as a case study with an ethnographically inspired approach (Hammersley & Atkinson, 2007). The empirical data is based on 207 students’ responses in a web-survey containing 20 questions about motivation and six semi-structured group interviews with 12 students and 20 teachers. The students and teachers represent four different study programs (Social Science, Social Care, Individual choice and Vehicles and Transport programs). The programs were selected according to the principle of a) constituting a variation in what is theoretically versus practical oriented programs, b) ensuring a reasonable distribution between boys and girls, c) representing a possible variation in pupils with regard to learning strategies and d) representing student groups with different challenges in learning. All participants were informed about the project's objectives and applicable research ethics rules.

The study is divided into two sub-studies. Sub-study one is based on a quantitative approach. The responses to the different questions in the questionnaire are presented by descriptive statistics with the four study programs divided into separate groups. The data were also analyzed with the help of other statistical methods, such as analysis of variance (ANOVA) and Kruskal-Vallis. The statistical calculations were conducting using SPSS.

Sub-study two is based on s a qualitative research design, which ca be characterized as a hybrid content analysis (Fereday & Muir-Cochrane 2006), which started initially with deductive analysis, switched to inductive analysis and finally linked with deductive analysis and then switched to an inductive analysis and finally linking the theoretical starting points in the result. Here deductive analysis (theory-driven) means that themes have been determined in advance before the interview material is analyzed, which can be described as themes based on existing theories and research results (Mayring, 2000). The four themes we build the analysis on are the concepts of motivation, motivational strategies, learning environments and other environment. In order to analyze the content of the interviews, an inductive content analysis was used which was based on the interview responses. In other words, the analysis switched to an inductive approach. With the four themes as a basic structure, a categorization matrix was developed and all data were sorted into relevant theme. Based on the results from the two sub-studies, the research questions will be addressed and discussed.

The statistical data show differences between study programs in terms of positive/negative attitude towards schoolwork, absence from school, expectations on teachers and on results, competitiveness in realizing personal ambitions, support in terms of personal feedback and attitudes towards learning (i.e. learning for exams or learning for knowledge). There are also differences in self-esteem and self-confidence that affect motivation among the students. On the other hand, students tend to appreciate school as an institution, they feel safe being at school and the teachers have legitimacy in the eyes of the students.  

The results from the interviews indicate that both teachers and students view the complex interplay between results and motivation as an important part of the concept of motivation. Study results affect motivation and vice versa in both a positive and a negative way. Teachers and teachers' leadership are also of great importance for students’ study motivation. Teachers focus their leadership tasks on the importance of knowledge. Students relate to teacher leadership in relation to personal qualities such as being understood and getting support.

A difference between the two samples, is that teachers emphasize "life skills" in learning such as strategies for purposes, intermediate goals and sense of belonging, whiles students do not ll mention these strategies at all. A category where the perceptions between teachers and students coincide is the importance of well-being and safety in the learning environment and that the class/group/peers represents a motivational source for them. The teachers pointed to the importance of adaptations and smaller groups in the learning environment. The students believed that the external learning environment also played an important role. Regarding the surrounding environment, the two groups mentioned the importance of peers as a motivational factor, either helping to increase or reduce study motivation.

References

Blomgren, J. (2016). Den svårfångade motivationen: elever i en digitaliserad lärmiljö. (Diss) Gothenburg studies in educational sciences 393

Giota, J. (2013). Individualisering i skolan – vilken, varför och hur? En

forskningsöversikt. Vetenskapsrådets rapportserie, 3, Stockholm:

Fereday, J. & Muir-Cochrane, E. (2006). Demonstrating Rigor Using Thematic Analysis: A Hybrid Approach of Inductive and Deductive Coding and Theme Development. International Journal of Qualitative Methods, pp 80-92.

Hammersley, M. & Atkinson, P. (2007).  Ethnography: Principles in practice. New York Routledge,

Håkansson J. & Sundberg, D. (2012), Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur och kultur,

Illeris, (2015) Lärande. Lund: Studentlitteratur

Mayring,P. (2000). Qualitative Content Analysis. Qualitative Social Research, Vol. 1, No. 2, Art. 20

Perry, N., Turner,J.C.,  & Meyer, D.K  (2006) Student Engagement in the classroom. In Alexander, P., Winne, P. (Eds) Handbook of Edcucational Psychology. Erlbaum

Sveriges elevkårer & Lärarnas Riksförbund, (2015). Från avhopp till examen- så vill skolan utveckla skolan. Retrieved from www.lr.se/download/18.682f72ec14e16f2ff5c7b1ba/1435316342104/Fr%C3%A5n%20avhopp%20till%20examen%20Web.pdf

Wery, J. & Thomson, M. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in teaching struggling students. Support for learning, Vol. 28, pp. 103-108

Elevinflytande som didaktisk strategi

Samhällskunskapsämnet i svensk skola har sin bakgrund i erfarenheterna av de totalitära staternas framväxt på 1930-talet och sedemera nederlag i andra världskriget. Erfarenheterna av europeisk fascism och, i synnerhet, nationalsocialism motiverade ett starkare fokus på demokratifostran. I 1940 års skolutredning, som åtföljdes av 1946 års skolkommission, betonades att samhällsundervisningen behövde förstärkas.”Uppgiften är så pass betydelsefull för elevernas fostran till samhällsmedborgare, att ett särskilt skolämne härför bör inrättas, samhällskunskap ..” (SOU1948:27, s.7). I skolkommissionens rapport föreslogs inrättandet av ett nytt ämne och vikten av det innehåll (samhällsfostran) ämnet skulle förmedla diskuterades. Därutöver kommenterades även formerna för undervisning. ”Lika viktigt är det, att ämnet lägges upp så, att det fångar elevernas intresse.” (a.a., s. 165) Skolans samhälls- och demokratifostrande roll har återfunnits i de läroplaner som därefter gällt. Samtidigt har elevernas delaktighet i genomförandet av undervisningen betonats. I den nu gällande läroplanen för gymnasieskolan står t ex att ”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värden. Utbildningen skall dessutom bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar och aktivt delta i samhällslivet.” (Skolverket 2011, s.6). I den svenska skollagen konstateras att ”Barn och elever ska ges inflytande över utbildningen” (SFS 2010:800). Skolans uppdrag att ge de unga en förståelse för det demokratiska samhällets arbetsformer och värderingar omfattar således att både ’leva’ som ’lära’ demokrati. I vår presentation kommer vi diskutera elevinflytande som möjlig didaktiskt orienterad handlingsstrategi i undervisningspraktik. Detta kommer ske såväl i ljuset av de förändringar som införts i den senaste svenska läroplanen gällande elevinflytande, som empiriska resultat från ett antal skolors arbete med elevinflytande. Resultaten kommer analyseras utifrån perspektiv på makt.

Källor: SFS 2010:800. Skollag, Stockholm

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, Stockholm:

Skolverket SOU 1948:27. 1946 års skolkommissions betänkande med förslag till riktlinjer för det svenska skolväsendets utveckling. Stockholm

Det civila samhället har länge haft en betydelsefull roll i svensk demokrati. Under 2000-talet har ett omfattande arbete pågått för att utveckla folkrörelsepolitiken och dess mål. Syftet har varit att förbättra villkoren för det civila samhället och dess aktörer såsom ideella föreningar, stiftelser och andra nätverk. Under år 2008 skrevs en överenskommelse mellan den svenska staten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och de idéburna aktörerna. Överenskommelsen bygger på sex principer för samverkan mellan parterna. Flera kommuner, län och regioner har därefter slutit motsvarande överenskommelser, lokalt och regionalt. Under hösten 2011 togs initiativ till en regional överenskommelse i Västernorrland där fokus varit att utveckla samverkan mellan Landstinget Västernorrland och idéburna organisationer verksamma i länet. Syftet med utvärderingen var att beskriva och analysera verksamhetsinsatser och resultat gällande arbetet med Länsöverenskommelsen Västernorrland. Utvärderarna har deltagit i styrgruppsmöten samt genomfört sammanlagt 11 intervjuer. Utgångspunkten för arbetet har varit den Nationella överenskommelsen. Med syfte att sprida kunskap om överenskommelsen har det hållits konferenser och dialogmöten, där det från start funnits ett intresse för frågorna då flertalet organisationer fanns representerade i de möten som arrangerades. Med tiden har antalet medverkande organisationer minskat. Resultatet visade att processen arbetat utifrån tre mål, att utveckla samverkan och partnerskap, att de idéburna ska ges möjlighet att vara bärare av demokratiska värderingar och att skapa förutsättningar för en ökad mångfald av utförare av välfärdstjänster. Det förefaller som att den senare haft ett större fokus, vilket är det omvända i jämförelse med den Nationella överenskommelsen. Det upplevdes svårt att engagera personer i processen, det gäller såväl bland de idéburna organisationerna som bland tjänstemän och politiker från landstinget. En möjlig förklaring till detta kan vara att processen arbetat utifrån flera spår och haft inriktningen att skriva överenskommelsen på en övergripande nivå. Detta har belysts som en svårighet i utvärderingar av andra lokala och regionala överenskommelseprocesser. Dessa skulle sannolikt tjänat på att arbeta utifrån tydligt avgränsade och definierade verksamhetsområden. Ambitionen var att processen skulle avslutas med ett undertecknande av en överenskommelse för samverkan mellan Landstinget Västernorrland och idéburna organisationer i länet. Så blev inte fallet och arbetet fortsätter i viss mån. Processen ska dock inte ses som ett misslyckande då den har fyllt en annan viktig funktion. De idéburna har funnit en gemensam arena att arbeta utifrån. En annan viktig aspekt att betona är att som titeln antyder, det första steget mot att skapa en plattform för samverkan mellan idéburna och offentliga aktörer i Västernorrland har tagits.

Sammanfattning

I enlighet med studiens uppdragsbeskrivning uppmärksammas följande frågeställningar i denna rapport: (1) Vilka konsekvenser i fråga om pro­fessionellt frirum har skolans kommunalisering öppnat för från 1990-ta­let och fram till dagsläget, och (2) har frirummet under denna tidsperiod använts av de professionella för självständiga handlingar, och i så fall hur? I rapporten behandlas lärares och skolledares yrkesutövande under tidspe­rioden från skolans kommunalisering i början av 1990-talet till dagsläget (2013) i ett institutionellt perspektiv. Frirum är alltså rapportens nyckelbe­grepp, och givet detta tonar den s.k. frirumsteorin fram som en i samman­hanget adekvat analysram.

Frågan om frirum och professionell frirumsanvändning behandlas un­der tre tidsperioder. Den skolinstitution som utvecklades under efterkrigs­tiden fram till 1980-talets slut benämns som i huvudsak centraliserad och regelstyrd, och medgav ett professionellt frirum som för lärares del i hu­vudsak var koncentrerat till klassrumsarbete. Den kommunaliserade skola som in-fördes i början av 1990-talet innebar en decentraliseringslinje som i sin tur öppnade för en marknadslinje. Med en samlingsbeteckning kan 1990-talets skolinstitution karaktäriseras som målstyrd och decentraliserad. Intentionerna bakom decentraliseringslinjen var bl.a. att fri-rummet för skolans professionella skulle vidgas till att i princip omfatta skolverksam­het i alla dess operativa aspekter. I marknadslinjen betonades värden som valfrihet och konkurrens, och en väsentlig vikt lades här vid föräldrars och elevers fria skolval. 2000-talets skolinstitution präglas av centraliserad resul­tatstyrning, vilket står för att inom kommunaliseringens, valfrihetens och det fria skolvalets ramar har staten infört en successivt alltmer finmaskig kontrollapparat. Skolinspektionen tonar fram som det främsta uttrycket för denna skolinstitutionella struktur, och inspektionens 2000-tals histo­ria präglas av en gradvis skärpning av kontrollens utövande och möjliga sanktionsåtgärder för att korrigera skolverksamheter som inte bedöms hålla måttet. Ord som kvalitetsgranskning och kvalitetsarbete är nyckel­begrepp i detta sammanhang. Allmänt uttryckt innebär en mer utbyggd kontrollapparat att det formella frirummet för lärares och skolledares egna och självständiga handlingar minskar. De tre nämnda institutionella strukturerna vilar officiellt sett på begreppet likvärdighet, men detta be­grepp har tillskrivits olika innebörder som kan förstås i ljuset av respektive institutionell struktur.

Att frirummet formellt sett ökade under 1990-talets decentralisering, och minskade under 2000-talet till följd av utbyggnaden av den statliga kontrollapparaten, säger emellertid inte särskilt mycket om de professio­nellas faktiska frirumsanvändning. Att det över tid existerat – och fortfa­rande existerar – varierande art och grad av frirum för skolprofessionella handlingar innebär emellertid inte att det faktiskt används av skolans yrkesgrupper för egna och själv-ständiga handlingar. Med hänvisning till forskning, utvecklingsarbeten och annan empiri argumenteras i rapporten för att utvecklingsarbeten som syftat till utökad frirumsanvändning ofta utmynnat i intressemotsättningar mellan olika professionella aktörer sna­rare än kvalitetshöjande verksamhet. Rapporten visar även att 1990-ta­lets decentralisering, som var tänkt att ge utrymme för en professionell frirumsanvändning som för lärares del sträckte sig utöver själva klass­rumsarbetet, inte sällan stannade på kommunal skolpolitisk och förvalt­ningsnivå, och därmed i begränsad omfattning påverkade skolornas reella vardagsarbete. Rapporten visar vidare att även i dagens centraliserade och resultatstyrda skolinstitution existerar ett frirum som uppmärksammar lärares klassrumsarbete och rektorers resultat- och verksamhetsansvar, men som också lyfter fram skolors kollektiva professionella ansvar för var­dagsarbetet.

Rapporten har av avgränsningsskäl ett huvudsakligt fokus på grund­skolan, men de principiella slutsatserna gäller även i allt väsentligt även för gymnasieskolan.

The aim of the paper is to discuss perspectives on power in Swedish schools in relation to policy change in the area of pupil influence. More specific the aim is to discuss possible analytical tools that could contribute to illuminate pupil influence as strategy according to values and power in educational processes.

The Swedish Education Act (2010:800 § 4) stipulates that education in the school system aims at students acquiring and developing knowledge and values. It should promote the development and learning of students. Despite the statement in the Education Act we have today in Sweden an ongoing political discussion on the need to put knowledge as aim in the forefront of values.  Pupil influence, as a way of learning and living democracy in schools, is also being questioned.

In our paper we want to analyze and discuss a policy shift in perspectives of pupils’ participation, i.e. from pupils as subjects participating in achieving the aims of the school system to student as only receiving objects of school activities. Furthermore, we want to discuss how didactical oriented studies can contribute with action strategies enabling both knowledge and values as important aims of everyday activities in schools.   

Förord

Allt fler är överens om att lärarna är skolans viktigaste resurs. Diskussionen om skolan handlar därför i hög grad om hur vi ska ge bästa tänkbara förutsättningar för lärarna att bedriva en bra undervisning. Man brukar säga att lärare och rektorer är exempel på professioner eller, lite beroende på definitionen, semiprofessioner. För alla grupper av professionella är det av yttersta vikt med autonomi i yrket –så även för lärare och rektorer. När effekterna av skolans kommunalisering ska bedömas är det därför relevant att analysera på vilket sätt lärarnas och rektorernas handlingsutrymme för självständiga professionella handlingar i den svenska skolan förändrats från tiden närmast före skolans kommunalisering och framåt. I denna rapport visas bland annat att staten vid olika tidsperioder tillerkänt skolans professionella varierande grad av handlingsutrymme för professionella handlingar i skolans vardagsarbete. I rapporten talas om att skolan före kommunaliseringen kännetecknades av central regelstyrning, som i samband med kommunaliseringen ersattes av en decentraliserad målstyrning. Numera utmärksstyrningen av centraliserad resultatstyrning. Vidare framhålls i rapporten att lärarna och rektorerna av olika skäl inte alltid använt det frirum för professionella handlingar som staten medgett.Undersökningen har genomförts efter ett uppdrag från denna utredning till professor Gunnar Berg, som utarbetat rapporten i samverkan med en grupp forskare bestående av Fia Andersson, Göran Bostedt, Judit Novak, Jan Perselli, Frank Sundh och Christer Wede. Forskarna ansvarar själva för innehållet i rapporten.

Utredningen om skolans kommunalisering (U 2012:09)

Leif Lewin Särskild utredare