Mid Sweden University

In Sweden, as elsewhere, migrants’ language knowledge has become a debated topic and a cornerstone in restrictive migration policies. In this paper, we investigate how the metaphor ‘language as a key’ to society is used by migrant language learners and how it relates to the participants’ experiences of learning Swedish. The study draws on interviews with 174 migrants enrolled in three different state-subsidized language educational contexts providing tuition in basic Swedish. The results highlight how the metaphor was recurrently used and how it constructed certain time-space relations. It positioned migrant language learners as outsiders to a national imaginary, and the temporal aspects of the metaphor both pointed to what was needed to be done in the present, that is, learning Swedish, and how language learning was associated with future-oriented possibilities. While the migrant students reproduced a simplified discourse on the relationship between language learning and integration, their language learning experiences simultaneously subversively challenged the simplified metaphor.

Artikeln syftar till att undersöka hur föreställningar om integration ges betydelse vid rekrytering av fosterhemsfamiljer och placeringar av barn i fosterhem i den svenska fosterhemsvården. Det empiriska materialet är baserat på intervjuer med familjehemssekreterare som rekryterar fosterhem och socialsekreterare med erfarenhet av att placera barn i fosterhem samt etnografiska observationer, samtliga genomförda 2015–2016. Genom att visa hur föreställningar knutna till integration dels fungerar sorterande för vilka familjer som ses som lämpliga för uppdraget, dels ligger till grund för argument att placera barn med annan etnisk bakgrund än svensk i svenska familjer, utkristalliseras fosterhemsvården i denna artikel som en gränspraktik som upprätthåller nationens gränser på långt geografiskt avstånd från dess territoriella gränser. I analysen ges exempel på hur den politiska diskursenom integration utgör en central dimension i denna gränspraktik och på hur detta producerar processer av såväl inkludering som exkludering.

This article aims to investigate how ideas about integration are given importance in the recruitment of foster families and the placement of children in foster home care in Swedish foster home services. The empirical material, conducted in 2015/2016 is based on interviews, with both social workers who recruit foster homes and socialworkers with experience of placing children in foster homes. The material also includes ethnographic observations. By showing how notions linked to integration partly function as a sorting and instrument for assessing which families are considered suitable for the mission, partly constitute arguments for placing children with a different ethnic background in Swedish families, the foster care services’ will be crystallized as a border practice in this contribution. That controls and maintains the borders of the nation at a far distance from its territorial boundaries. The analysis gives examples of how the political discourse of integration constitutes a central dimension in this bordering-practice, and how this produces processes of both inclusion and exclusion.

Trajectories of inclusion: A longitudinal study of lived experiences among people seeking protection in Sweden

This study examines how people migrating to Sweden in 2014/2015 for protection are oriented in a new space, and how their orientation and meaning-making changes over time. Based on a longitudinal design, where we interviewed the participants on two occasions a few years apart (2018 and 2022), we use Sara Ahmed’s concept of orientation to analyze the participants’ lived experiences of agency and inclusion in Sweden. The analysis shows a strong orientation towards learning Swedish and find employment, but also difficulties and a range of obstacles. Language learning and language education makes it possible to organize one’s hope for a better future but may also create institutional stops. Participants’ experiences also illustrate the importance of study associations’ inclusive arrangement, which creates accessible social spaces. Against the background of recent repressive migration policies in Sweden, the article discusses how public discourses on “failed integration” tends to render invisible efforts and strategies among people seeking protection in the country, in pursuit of inclusion and a better future.

Detta arkiv innehåller en tematiserad sammanställning av forskningsdata som samlats in i intervjuer med personer som har egna erfarenheter av asylprocessen i Sverige, personer som har erfarenheter av asylkontexten genom sina yrken och personer ur civilsamhället som har engagerat sig på frivillig basis för att stödja människor i asylprocess. Materialet är hämtat från projektet Insamling av forskningsdata för granskning av lagstiftning, lagtillämpning och rättssäkerhet för människor som sökte asyl i Sverige under perioden 2015-2017. Det är ett 1-årigt så kallat akutprojekt finansierat av Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande). Akutprojekt av detta slag syftar till att samla in data och att sammanställa denna som underlag för senare vetenskaplig forskning.

Det här temanumret handlar om deltagande forskning inom socialt arbete samt det socialvetenskapliga fältet i en vidare bemärkelse. Deltagande forskning är en samlingsterm för forskningspraktiker som tar avstamp i socialt engagerad samhällsvetenskap, som eftersträvar mobilisering och förändring och som drivs av en ambition att göra forskning tillsammans med dem som är berörda av den. Deltagande forskningsansatser samlas under en rad olika benämningar, som till exempel aktionsforskning (Swedner 1982), samhällsarbete (Sjöberg & Turunen 2018), brukarorienterad forskning (Beresford 2021, även recenserad i detta nummer av Sara Hultqvist), deltagande aktivistisk forskning (lisahunter m.fl 2013) ), praktiknära forskning (Uggerhöj 2011), eller medborgarforskning (Kasperowski & Kullenberg 2018). Denna variation i hur deltagande forskningsansatser benämns återspeglas även i bidragen i det här temanumret. I flera av bidragen talar författarna även i termer av participatory action research (PAR). Det som förenar de olika benämningarna och ansatserna är just de deltagande dimensionerna, att det rör sig om forskningspraktiker som eftersträvar att kunskap och förståelse nås i samspel och ömsesidigt utbyte mellan forskare och forskningsdeltagare, med målsättning att forskning ska vara användbar för alla involverade. Signumet för sådan forskning är alltså att den görs tillsammans med och inte om människor.

2015. Året som skulle förändra livet för så många av oss.

För vissa var det året då de behövde lämna sina hem och bege sig på flykt undan krig och fara. För andra var det året då de lade vardagen åt sidan och ägnade sig åt att guida, hjälpa, stötta och ta emot de som kom. Det var otvivelaktigt en tid av stress, ovisshet och rädslor men det som lever vidare hos oss idag är minnen av solidaritet, gemenskap och medmänsklighet i en svår tid.  

Sverige efter 2015 är ett Sverige där vi behöver skriva en bok för att försvara något som inte bara är en grundläggande mänsklig rättighet utan också något människor gjort så länge vi existerat: att fly fara och att hjälpa de som flyr. 

Denna antologi är till asylrättens försvar. Den samlar många olika sorters texter och röster – politiker och aktivister, forskare och flyktingar, vänsterfolk och liberaler. Vi vill att alla ska hitta något de kan läsa och ta till sig. Asylrätten ska inte vara en ideologisk fråga utan en grundläggande mänsklig rättighet. En rättighet vi varken vågar eller vill kompromissa bort eftersom vi kan behöva nyttja den och eftersom vi inte vet vilka vi blir om vi inte hjälper människor som flyr.

Denna text är en reflektion över hur en forskarutbildningskurs kan designas för att ge förutsättningar för lärprocesser som understödjer progression mot självständiga färdigheter avseende vetenskaplig metod, forskningsetik och analys. Reflektionen tar avstamp i de utmaningar som det innebär att ge tid för fördjupning i en alltmer tidspressad och standardiserad forskarutbildning. Med kursen Etnografisk forskning i socialt arbete (7.5 hp) som exempel och med stöd av kursdeltagares skriftliga utsagor om kursen diskuterar författarna skapandet av en kurs där det finns gott om tid, där deltagarnas avhandlingsprojekt står i fokus för kursupplägg och innehåll och där den pedagogiska ambitionen är att stödja ett långsiktigt lärande. Ytterst reser reflektionen frågor om vad som händer med kursutbud och kvalitet i en forskarutbildning där kraven på tidseffektivitet ständigt ökar. 

Time, process, and progression: from beginner to researcher in (time-pressed) third cycle education

This text seeks to reflect on how third cycle-courses can be designed providing conditions for learning processes supporting progression towards independent skills regarding scientific method, research ethics and analysis. One basis for these reflections is the contemporary challenge of providing time for in-depth learning in an increasingly time-pressured standardized doctoral program. Another basis is the course “Ethnographic research in social work” (7,5 credits) which forms an empirical example as well as course participants’ written statements about the course. The authors discuss the creation of this course which includes plenty of time, where participants’ dissertation projects are in focus for the course structure and content, and where the pedagogical ambition is to support a long-term in learning. The reflection raises questions about what happens with quality in third cycle-courses when demands on time efficiency are continuously increasing.

I denna bok undersöks olika aspekter av rasism och antirasism samt dess påverkan på det sociala arbetets brukare, yrkesverksamma och frivilliga aktörer i olika välfärdssammanhang.Vår ambition med denna bok är att främja reflektion och stimulera till en debatt om rasism och antirasism i socialt arbete. De olika kapitelbidragen visar på en mångfald sätt som huvudtemat rasism och antirasism i socialt arbete kan studeras utifrån val av empiriska fall och teman, liksom avseende teoretiska och metodologiska ingångar. Bidragen befinner sig på olika nivåer och inom olika områden empiriskt och teoretiskt: socialpolitik, migrations- och integrationspolitik, offentligt socialt arbete, organisation, civilsamhälle, brukar- eller klientnära arbete med och för olika individer och grupper av människor, människors livsvillkor och erfarenheter. Rasism, antirasism och socialt arbete i spåren av migration vänder sig till studerande på socionomprogrammet och mastersprogrammet i socialt arbete, men är av intresse även för forskare och lärare inom socialt arbete och närliggande discipliner samt för yrkesverksamma socialarbetare och andra välfärdsprofessionella.