miun.sePublikasjoner
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Alternativa namn
Publikasjoner (10 av 17) Visa alla publikasjoner
Blusi, M., Jong, M. & Dalin, R. (2016). Older People Using e-Health Services—Exploring Frequency of Use and Associations with Perceived Benefits for Spouse Caregivers. Informatics, 3(3), Article ID 15.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Older People Using e-Health Services—Exploring Frequency of Use and Associations with Perceived Benefits for Spouse Caregivers
2016 (engelsk)Inngår i: Informatics, ISSN 2227-9709, Vol. 3, nr 3, artikkel-id 15Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

ICT, information- and communication technologies, and e-health services are essential for meeting future care demands. Greater knowledge regarding the implementation of e-health services in long-term care for older people is needed. The purpose of the study was to explore older people’s use of e-health services and associations between frequency of use and perceived benefits. In the longitudinal comparative intervention study (n = 65), intervention group participants (n = 42) used an e-health service for 1.5 years. A control group (n = 23) used similar services provided in a traditional manner. Data was collected through questionnaires and analyzed using linear and logistic regressions. Although general use of the Internet was similar in both groups, the e-health group perceived significantly higher benefits. The component information- and education programs, developed specifically for the e-health service, had the highest association with benefits. Conclusion: e-health services targeted at supporting older people who care for a spouse at home can provide benefits which most likely will not be obtained without participation in an organized e-service. Care professionals play an essential role in encouraging spouse caregivers to become e-service users. Keywords: e-health; spouse caregiver; caregiver support; independence; frequency of use; benefits

sted, utgiver, år, opplag, sider
Basel: Multidisciplinary Digital Publishing Institute, 2016
Emneord
e-health; spouse caregiver; caregiver support; independence; frequency of use; benefits
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:miun:diva-29119 (URN)10.3390/informatics3030015 (DOI)
Tilgjengelig fra: 2016-10-18 Laget: 2016-10-18 Sist oppdatert: 2016-10-28bibliografisk kontrollert
Blusi, M., Kristiansen, L. & Jong, M. (2015). Exploring the influence of Internet-based caregiver support on experiences of isolation for older spouse caregivers in rural areas: a qualitative interview study. International Journal of Older People Nursing, 10(3), 211-220
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Exploring the influence of Internet-based caregiver support on experiences of isolation for older spouse caregivers in rural areas: a qualitative interview study
2015 (engelsk)Inngår i: International Journal of Older People Nursing, ISSN 1748-3735, E-ISSN 1748-3743, Vol. 10, nr 3, s. 211-220Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

BACKGROUND: Many older spouse caregivers are tied to the home by their caring duties and feel isolated. The values of supporting older caregivers are well known. In rural areas with long distances and decline in essential services, attending caregiver support groups can be difficult. Using Internet-based services can provide an opportunity for rural caregivers to participate in caregiver support, regardless of geographical distances and without the need for physical presence.

AIMS AND OBJECTIVES: This study aimed to explore how Internet-based caregiver support may influence the experience of isolation among older spouse caregivers in rural areas.

DESIGN: An intervention study where 63 older rural caregivers received an Internet-based caregiver support service.

METHOD: A qualitative interview study based on 31 interviews with open-ended questions, analysed using latent content analysis.

FINDINGS: Two themes represent the findings from the study: Expanding the concept of place and Developing networks. Even though participants still spent their days in the house, they experienced that daily life was being spent in a variety of places, both physically, virtually and emotionally. The Internet-based support service provided them with a tool to reconnect with family and develop new friends.

CONCLUSIONS: Internet-based caregiver support may reduce the experience of isolation for spouse caregivers in rural areas. Nurses played a crucial part in the development, by encouraging, educating and inspiring caregivers and supporting their independence.

IMPLICATIONS FOR PRACTICE: Internet-based services ought to be an option for caregiver support in rural areas as it may reduce feelings of isolation for older spouse caregivers.

Emneord
Caregiver support, Internet, Isolation, Older people, Place, Rural nursing
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:miun:diva-23494 (URN)10.1111/opn.12074 (DOI)000359834100007 ()25425070 (PubMedID)2-s2.0-84939493092 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2014-11-27 Laget: 2014-11-27 Sist oppdatert: 2017-12-05bibliografisk kontrollert
Blusi, M. (2014). E-health and information- and communication technology (ICT) as support systems for older family caregivers in rural areas. (Doctoral dissertation). Sundsvall: Mittuniversitetet
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>E-health and information- and communication technology (ICT) as support systems for older family caregivers in rural areas
2014 (engelsk)Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

The overall objective of the thesis was to investigate how older family caregivers in rural areas experienced participation in an e-health based caregiver support system. Participants were 95 caregivers allocated to intervention group (n=63) and control group (n=32). The thesis had a mixed method design and is based on four original articles (I-IV). Data was collected through web-camera interviews (I-III), telephone interviews (II,IV) and questionnaires (II,IV) after 1.5 years of using e-health support. Quantitative data was analyzed using comparative statistics, multiple linear regression and logistic regression. Qualitative data was analyzed with content analysis. Article I showed that the caregivers, despite lacking experience from using computers, were able to adopt the new technology, with help from support nurses and family. Caregivers felt e-health helped them to regain social inclusion. Article II had a comparative design, comparing e-health support with conventional caregiver support. Caregivers using e-health were more satisfied with their support and found it to be available, flexible and helping them enhance caregiver competence. Control group caregivers were less satisfied with support and experienced unmet needs. Article III showed that e-health can reduce caregivers’ feelings of isolation. Two themes were created, Expanding the concept of place and Developing networks. Article IV revealed that caregivers used e-health frequently, experienced benefits from using it and had become more independent. Support nurses were disappointed about the decrease in contact with caregivers, and also acknowledged a need for developing the professional nursing role while working with e-health. Conclusions drawn from the findings were that participants experienced benefits from e-health support and it helped them become more independent. Swedish municipalities are obliged to provide caregiver support, the findings from the study are valid to conclude that e-health support are as good as, or even more effective, than conventional support for older family caregivers in rural areas.

Abstract [sv]

Det övergripande syftet vara att undersöka hur äldre anhörigvårdare på landsbygden upplevde att få anhörigstöd via en e-hälsa-tjänst. Avhandlingen hade en mixed method design och bestod av fyra originalarbeten (I-IV). Deltagare i studien var 95 personer, boendes i gles- och landsbygdsområden, som i det egna hemmet vårdade en make eller maka med kronisk sjukdom. Deltagarna var fördelade på interventionsgrupp (n=63) och kontrollgrupp (n=32). Datainsamling skedde efter 1.5 års användning av e-anhhörigstödet, genom web-kamera intervjuer (I-III), telefonintervjuer (II,IV) och frågeformulär (II,IV). Kvantitativa data analyserades genom komparativ statistik, multipel linjär regression och logistisk regression. Kvalitativa data analyserades med innehållsanalys. Artikel I visade att anhörigvårdarna, även om de inte hade någon vana av datorer sedan tidigare, kunde lära sig och bli användare av den teknik och utrustning som ingick i e-anhörigstödet, när de fick hjälp och stöd av anhörigstödjare eller andra. Anhörigvårdarna upplevde att e-anhörigstödet hjälpte dem att återfå social delaktighet. Artikel II hade en komparativ design och jämförde e-anhörigstöd med traditionellt anhörigstöd. De som använde e-anhörigstödet var nöjda med stödet i högre utsträckning än de som fick traditionellt stöd. E-anhörigstödet upplevdes som tillgänglig, flexibelt samt bidrog till att de utvecklade sin kompetens i vårdandet. Kontrollgruppen var mindre nöjd med sitt stöd samt upplevde att de hade behov som inte tillgodoseddes av stödet. Artikel III visade att e-anhörigstöd kan minska anhörigvårdares upplevelse av isolering, dels genom att de upplevde en känsla av att vara på andra platser fast de rent fysiskt befann sig i hemmet, dels genom att de utvecklade sociala nätverk. Artikel IV visade att anhörigvårdarna ofta använde e-anhörigstödet och att de upplevde nytta av att använda det. De blev också mer självständiga vilket ledde till färre kontakter med anhörigstödspersonalen. Personalen kände viss besvikelse över att kontakterna iv

med anhöriga minskade och uttryckte att den professionella omvårdnads-rollen behöver utvecklas när e-hälsa införs och tillämpas i vård- och omsorgsarbete. Slutsatser som drogs från fynden i avhandlingen var att anhörigvårdarna hade stor nytta av att använda e-anhörigstöd samt att det hjälpte dem att bli mer självständiga, vilket reducerade deras behov av kontakt med kommunernas anhörigstöd. Sveriges kommuner har en skyldighet enligt lag att tillhandahålla anhörigstöd, med stöd av fynden från den här studien kan man dra slutsatsen att e-anhörigstöd kan fungera lika bra som, ibland till och med effektivare än, traditionellt anhörigstöd.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Sundsvall: Mittuniversitetet, 2014. s. 60
Serie
Mid Sweden University doctoral thesis, ISSN 1652-893X ; 203
Emneord
caregiver support, e-health, family caregivers, ICT, isolation, rural health, web-camera interviews, anhörigstöd, e-hälsa, informations- och kommunikationsteknologi, IKT, isolering, glesbygd, web-kamera intervjuer
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:miun:diva-23281 (URN)978-91-87557-87-3 (ISBN)
Disputas
2014-10-17, M102, Sundsvall, 14:00 (svensk)
Opponent
Veileder
Tilgjengelig fra: 2014-10-24 Laget: 2014-10-24 Sist oppdatert: 2014-11-06bibliografisk kontrollert
Blusi, M., Dalin, R. & Granholm, O. (2014). Patienters upplevelser av hemsjukvården.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Patienters upplevelser av hemsjukvården
2014 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Serie
FoU Västernorrland rapporteserie, ISSN 1653-2414 ; 2014:1
Emneord
hemsjukvård, övertagande, patient upplevelse
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:miun:diva-23284 (URN)978-91-85613-83-0 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2014-10-24 Laget: 2014-10-24 Sist oppdatert: 2016-05-17bibliografisk kontrollert
Blusi, M., Dalin, R. & Jong, M. (2014). The benefits of e-health support for older family caregivers in rural areas. Journal of Telemedicine and Telecare, 20(2), 63-69
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>The benefits of e-health support for older family caregivers in rural areas
2014 (engelsk)Inngår i: Journal of Telemedicine and Telecare, ISSN 1357-633X, E-ISSN 1758-1109, Vol. 20, nr 2, s. 63-69Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

We conducted a pragmatic, mixed methods study comparing rural family caregivers receiving e-health caregiver support (n = 35) with a control group (n = 21) receiving conventional, non-e-health, caregiver support. After 18 months, the benefits of support were evaluated using the Care Effectiveness Scale (40-items exploring the domains of preparedness, enrichment and predictability). In all domains the e-health group scored significantly higher than the control group. The adjusted difference for overall benefits was 3.0 (P = 0.02) on the scale 0-10. In addition, semi structured interviews were conducted with a sub-sample of the caregivers. For the e-health group flexibility, availability and being able to individualise the support were essential factors. All caregivers in the control group found conventional support to be beneficial, but also stressed unmet needs related to the conventional support being standardised and non-flexible. The study suggests that providers of caregiver support should offer e-health support as an alternative to conventional caregiver support, as it can be more beneficial to family caregivers.

HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:miun:diva-21990 (URN)10.1177/1357633X13519901 (DOI)000332530600002 ()2-s2.0-84898838648 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2014-06-04 Laget: 2014-05-28 Sist oppdatert: 2017-12-05bibliografisk kontrollert
Bostedt, G., Dalin, R. & Blusi, M. (2014). Ungdomar i Västernorrland: Åsikter och attityder. Härnösand: Kommunförbundet Västernorrland
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Ungdomar i Västernorrland: Åsikter och attityder
2014 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Rapporten redovisar resultat från ungdomsstyrelsens enkät som administrerats av kommunerna till ungdomar i åk 8 och gymnasiets år 2. (Timrå och Sollefteå har använt enkäten i åk 7-9 och år 1-3.) Den här rapporten har ett länsperspektiv och skiljer sig därför en del från de kommunrapporter som berör samma enkät

sted, utgiver, år, opplag, sider
Härnösand: Kommunförbundet Västernorrland, 2014. s. 94
Serie
FOU Västernorrland, ISSN 1653-2414 ; 2013:12
Emneord
Ungdomar, Västernorrland, Lupp
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:miun:diva-21796 (URN)978-91-85613-82-3 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2014-04-23 Laget: 2014-04-23 Sist oppdatert: 2014-04-30bibliografisk kontrollert
Blusi, M. & Swan, Å. (2013). Hemtjänst - införandet av ett nytt arbetssätt med kunden i centrum: Ett arbetssätt baserat på kunskap, kundernas behov och syftet med verksamheten. Härnösand
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Hemtjänst - införandet av ett nytt arbetssätt med kunden i centrum: Ett arbetssätt baserat på kunskap, kundernas behov och syftet med verksamheten
2013 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
sted, utgiver, år, opplag, sider
Härnösand: , 2013
Serie
FoU Västernorrland rapportserie, ISSN 1653-2414 ; 2013:5
Emneord
hemtjänst, implementering, arbetssätt, kund, behov i fokus
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:miun:diva-20026 (URN)978-91-85613-75-5 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2013-10-18 Laget: 2013-10-18 Sist oppdatert: 2013-11-04bibliografisk kontrollert
Blusi, M., Asplund, K. & Jong, M. (2013). Older family carers in rural areas - experiences from using caregiver support services based on Information and Communication Technology (ICT). European Journal of Ageing, 10(3), 1-9
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Older family carers in rural areas - experiences from using caregiver support services based on Information and Communication Technology (ICT)
2013 (engelsk)Inngår i: European Journal of Ageing, ISSN 1613-9372, E-ISSN 1613-9380, Vol. 10, nr 3, s. 1-9Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

The aim of this intervention study was to illuminate the meaning of ICT-basedcaregiver support as experienced by older family carers living in vast ruralareas, caring for a spouse at home. In order to access the support serviceparticipants were provided with a computer and high speed Internet in theirhomes. Semi structured webcam-interviews were carried out with 31 familycarers. A strategy for webcam interviewing was developed in order to ensurequality and create a comfortable interview situation for the family carers.Interviews were analyzed using content analyses, resulting in the themes: Adoptingnew technology with help from others and Regaining social inclusion.The results indicate that ICT-based support can be valuable for older familycarers in rural areas as it contributes to improve quality in daily life in anumber of ways. In order to fully experience the benefits, family carers needto be frequent users of the provided support. Adequate training andencouragement from others were essential in motivating family carers to use thesupport service. Access to Internet and webcamera contributed to reducingloneliness and isolation, strengthening relationships with relatives living faraway and enabled access to services no longer available in the area. Use of theICT-service had a positive influence on the relationship between the oldercarer and adult grandchildren. It also contributed to carer competence andpromote feelings of regaining independence and a societal role.

Emneord
carer support, family carer, information and communication technology, rural, webcam interviews
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:miun:diva-15498 (URN)10.1007/s10433-013-0260-1 (DOI)000322722100004 ()2-s2.0-84881030471 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2011-12-20 Laget: 2011-12-20 Sist oppdatert: 2017-12-08bibliografisk kontrollert
Engelholm, A. & Blusi, M. (2012). Att mäta kvalitén i kommunens hälso- och sjukvård: - QUSTA kvalitetsmätning i särskilda boendeformer för äldre i Västernorrland. Härnösand
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Att mäta kvalitén i kommunens hälso- och sjukvård: - QUSTA kvalitetsmätning i särskilda boendeformer för äldre i Västernorrland
2012 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

En samordnad kvalitetsmätning har genomförts på samtliga 107 särskilda boenden för äldre i Västernorrlands län. Studien belyser själva arbetsprocessen, medarbetares upplevelser och ger förslag på förbättringar inför framtida mätningar. Resultatet visar att kvaliteten generellt är god framför allt när det gäller kunskap om och tillämpning av rutiner och regelvek - men det finns förbättringsområden inom framför allt omvårdnadsområdet.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Härnösand: , 2012
Serie
FoU Västernorrland rapportserie 2012, ISSN 1653-2414 ; 2012:12
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:miun:diva-18266 (URN)978-91-85613-66-3 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2013-01-14 Laget: 2013-01-14 Sist oppdatert: 2013-01-14bibliografisk kontrollert
Swan, Å., Sjöström, K., Isaksson, M. & Blusi, M. (2012). Hemtjänst - vad är viktigt för kunden. Härnösand
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Hemtjänst - vad är viktigt för kunden
2012 (svensk)Rapport (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
Alternativ tittel[sv]
Hemtjänst – vad är viktigt för kunden?
Abstract [sv]

En hemtjänstgrupp har granskat sin verksamhet och dess förmåga att leverera utifrån antagandet att syftet med hemtjänsten är att ge sina kunder det stöd de behöver för att klara sig själva och uppnå livskvalitet. Studien visade att hemtjänstorganisationen inte var särskilt bra på att leverera det som kunderna ansåg vara viktigt. I stället för att utgå från vad som var viktigt för kundernas stod organisationens behov ofta i centrum, vilket ledde till bristande kvalitet.Kunderna ansåg att kontinuitet, att det är samma personer som kommer hem till dem, var mycket viktigt. I genomsnitt besöktes varje kund av 26 olika personer varje månad. Den som hade sämst kontinuitet fick hjälp av 58 olika personer. I rapporten redovisas fakta om hemtjänstens leveransförmåga, en kartläggning av vad som orsakar bristerna samt idéer till förbättring.Författare:

sted, utgiver, år, opplag, sider
Härnösand: , 2012. s. 56
Serie
FoU Västernorrland rapportserie, ISSN 1653-2414 ; 2012:10
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:miun:diva-18268 (URN)978-91-85613-64-9 (ISBN)
Tilgjengelig fra: 2013-01-14 Laget: 2013-01-14 Sist oppdatert: 2013-01-14bibliografisk kontrollert
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-1428-1950